/usr/share/dasher/training_swedish

Argentina

Den självständiga republiken Argentina utropades 1816 efter att i ca 300 år varit en spansk koloni.

A är efter Brasilien Sydamerikas näst största och näst folkrikaste land. Med sina 2,8 miljoner km2 är A också världens åttonde land och det täcker nästan hela den södra halvan av Sydamerika. I landet finns några av världens högsta berg, största öknar och mest imponerande vattenfall. Det finns också en stor mångfald i landets natur från ödslig vildmark i Patagonien i söder till Buenos Aires larmande storstadsmiljö i norr.

Några allmänna fakta:

Yta: 2 780 000 km2
Invånare: 32 470 000
Angränsande länder: Uruguay, Brasilien, Paraguay, Bolivia och Chile.
Huvudstad: Buenos Aires med 2,9 miljoner invånare. Hela BA-området har ca 12 miljoner invånare enligt uppgifter från 1992.
Högsta berg: Aconcagua, 6 959 m ö h.
Längsta floder: Salado del Norte (200 mil), Parana (180 mil), Bermejo-Desaguadero-Salado (120 mil) och Uruguay (110 mil).
Största sjöar: Argentino (1 414 km2) och Viedma ( 1 088 km2).
Nationaldag: Den 25 maj.
Tid: -4 timmar.
Valuta: Peso
BNP/Capita: 2 160 US$ (1995).
Alla över 18 år måste rösta.
Befolkning

A är ett av få länder i Sydamerika med vit befolkning. Det består till 95% av européer. I väster finns en större andel mestiser, men tillsammans med resterna av indianbefolkningen utgör de ändå bara 5% av totalbefolkningen.

Immigrationen har sedan 1800-talet varit betydande: 1857 1939 var nettoinvandringen från Europa 5,5 miljoner. Sedan 1950-talet har inflyttningsströmmen främst kommit från grannländerna, huvudparten från Paraguay eller Bolivia. Runt sekelskiftet var immigranterna ofta till 70 à 80% spanjorer och italienare, men även fransmän, britter, irländare och tyskar har starkt bidragit till den kosmopolitiska atmosfären. Arvet från medelhavsländerna dominerar dock. Det finns också mindre grupperingar av japaner, chilenare och uruguayaner. Ursprungsbefolkningen indianer, jägar- och samlarfolk utrotades ofta av epidemier av införda sjukdomar mot vilka de saknade immunitet. Andra slaktades av hänsynslösa indianjägare. Idag är dock det största hotet mot indianerna assimilering. Många av dem kämpar mot integration genom att organisera sig i den framväxande indianrörelsen.

De europeiska invandrargrupperna iklädde sig redan från börja olika roller. Spanjorerna och irländarna kontrollerade fåruppfödningen, tyskarna och italienarna byggde farmer och britterna investerade i utveckling av landets infrastruktur.

Befolkningsstatistik

A var ett av de första länder i Sydamerika som fick en nedgång i födelse- och dödstalen. I början av 1990-talet hade man en folkökning på 1,1% och med den tillväxten ligger man klart under genomsnittet i Sydamerika. Befolkningen är ung, 31% är under 15 år och endast 8% är över 65 år. Den beräknade medellivslängden är för män 68 år och för kvinnor 74 år (1991).

Total folkökning i genomsnitt under åren 1990-1995 var 1,2% och den naturliga folkökningen 1994 var 1,3%. Fördubblingstiden beräknas till 55 år och beräknad folkmängd år 2015 är 42,7 miljoner. Slutlig folkmängd beräknas till 54 miljoner.

Födelsetalen var under åren 1990-1995 i genomsnitt 20 promille och dödstalen var under samma period 8 promille. Varje kvinna föder i genomsnitt 2,8 barn och spädbarnsdödligheten under perioden var 24 promille. Mödradödligheten under åren 1980-1992 var 140 per 100 000 normala förlossningar.

Argentinarens familjer består av 3,9 personer och de bor i 2,8 rum. Det går 102 kvinnor på 100 män och de gifter sig vid 23 respektive 25 års ålder. Läskunnigheten hos den vuxna befolkningen (över 15 år) var 1992 96%.

Folktätheten i A är 12 inv/km2 (1992) men landet är starkt urbaniserat 1992 bodde hela 87% i storstäderna. Stora delar av bl a Patagonien och Gran Chaco är nästan obebodda. I Buenos Aires bor 2,9 miljoner och i hela BA-området ca 12 miljoner varav 56% i slumområdena. I A finns totalt närmare 33 miljoner enligt en uppskattning från 1992.

Biltätheten i A är 126 bilar/1 000 invånare (1994). Motsvarande siffra i Sverige är 410 bilar/1 000 invånare.

Språk och religion

Officiellt språk och modersmål för nästan hela befolkningen är spanska. Många immigranter har dock av stolthet behållit sitt modersmål genom generationerna. Några indianspråk används också fortfarande. 90% av befolkningen är katoliker och den romersk-katolska kyrkan har en privilegierad ställning. Religionsfrihet råder dock och det finns bl a en protestantisk och en judisk minoritet.

Klimat

På grund av sitt geografiska läge skiftar natur och klimat starkt inom landet. Eftersom A ligger i den södra tempererade zonen är klimatet mest relativt milt och regnfattigt. I de norra delarna är temperaturen i januari 28o C och i juli 18o C medan Patagonien i söder har 10 13o C respektive 2o C. Nederbörden i den inre delarna ligger kring 100 300 mm/år, medan den i det nordöstra regnskogsområdet är över 1 000 mm/år. Landet är flackt och öppet i nord-sydlig riktning vilket ger stora temperaturväxlingar och lufttrycksvariationer på kort tid. Detta i sin tur ger upphov till starka vindar, s k pamperos. Anderna i väster hindrar det maritima inflytandet från Stilla Havet att nå in över landet. Därför är klimatet torrare än vad det skulle vara om Anderna inte fanns. Området direkt öster om Anderna ligger i regnskugga med ökenbildning som följd.

Jordarter och jordmåner

Jordarter är naturligt bildade avlagringar med lös struktur, d v s utan sammanhållande kemiska bindningar mellan de fasta partiklarna.

Jordarternas fasta beståndsdelar utgörs av mineral och bergartspartiklar (nedbrytningsprodukter från berggrunden), s k minerogena jordarter eller av organisk substans (nedbrytningsprodukter av växter, djur och mikroorganismer), organogena jordarter. Ovanpå jordartslagret ligger jordmånerna.

Det material som kallas jordmån är en blandning av mer eller mindre nedbrutna bergarter samt friskt och multnande organiskt material. Den är produkten av vittring av den underliggande berggrunden, av omfördelning av det vittrade materialet genom cirkulerande vatten och av alla de biologiska processer som sker i den, från trädens tillväxt till maskarna grävande av gångar. Jordmånen är den naturliga bildningen i ett område efter tusentals, kanske miljontals år av dessa aktiviteter och uppvisar i sitt naturliga tillstånd en god balans.

Eftersom jordmånen är basen för jordbruk är den väsentlig för civilisationen. Jordbruk är dock ingen naturlig process utan är beroende av ett effektivt skydd för jordmånen. Omdömeslös markanvändning kan således leda till markförstöring. Olika jordmånsdjup förekommer i olika områden beroende på en mängd faktorer som ger bättre eller sämre villkor för bildningen. Klimatet är viktigt, eftersom varma fuktiga förhållanden vittrar berggrunden och åstadkommer ett vegetationstäcke effektivare än kalla arktiska förhållanden. Därför har tropiska och tempererade områden tjockare jordmån än polära områden. Berggrundstypen är också viktig eftersom hårda, massiva bergarter inte bryts ner lika lätt som mjuka, uppspruckna och lagrade bergarter. På sluttningar återfinns tunnare jordmåner än på plana områden, helt enkelt beroende på frånvaron av stabilitet och verkningarna av nedåtgående jordflytning.

Jordarnas beskaffenhet och sammansättnig varierar starkt i A på grund av landets geografiska läge. I Rio de la Platas uppland finns en region med mycket fruktbar svartjord bestående av lössjord och näringsrika uppluckrade stenarter. Området övergår successivt till en kastanjefärgad mark som i torrområdet i Andernas östrand blir till gråbrun ökenmark. Den röda och rödbruna marken når den tropiska klimatzonen långt inne i den norra delen av landet.

Längs Anderna är de förekommande jordarterna bergsjordar och ökenjordar. Jordmånen består av obestämda jordmånstyper i högländer.

I Patagonien hittar man flera olika jordarter bl a bergsjordar, moräner och ökenjordar. Jordmånerna är kastanjebruna jordar (präriejordar) utom i öster där ett mindre område med grå och röda ökenjordar breder ut sig. Längst ner i söder är jordmånen podsol liksom i Eldslandet.

Gran Chacos jordar består av både bergsjordar och ökenjordar medan jordmånerna delvis är höglandsjordmåner och delvis bördiga svartjordar. På Pampas och i Mesopotamien är lössjordar med jodmånstäcken av svartjord vanligast. Pampas har också en del områden där de kastanjebruna jordarna breder ut sig.

Ovanstående beskrivning av jordarnas utbredning får anses som starkt schematisk då jag gått efter ett par mycket små kartor utan nationsgränser inritade. Eftersom A är ett sådant stort och komplext land naturgeografiskt sett har jag valt att fördjupa mig lite extra i Pampas och därmed ställa de andra regionerna lite i skymundan. Pampas är ju den region som förefaller mest intressant sett ur det flesta synvinklar. Mera om Pampas senare..

Berggrund och terräng

Östra Sydamerika är ett s k resistensområde. Det innebär att det är en lugn del av kontinenten med urberget blottat vid ytan eller täckt av yngre oveckade sedimentbergarter. Sådana områden kallas resistensområden eftersom de legat till synes orörda under lång tid.

Stora delar av A är resistensområden med mäktiga lagerserier av yngre sedimentbergarter som täcker de äldre. I nordväst längs Anderna och i norra Patagonien finns prekambriska sköldar bestående av gamla prekambriska bergarter som i det förgångna varit utsatta för stora påfrestningar i samband med Andernas bildning och bergen är sedan lång tid borteroderade. Det som återstår är dessa sköldar som antas vara de nereroderade rötterna av forna bergskedjor. Sköldarna är så tjocka att de inte kan ta del i någon vidare bergskedjeveckningsaktivitet utan utgör stabila kärnor i kontinenten. Förutom de stabila plattformar som resistensområdena utgör finns det också fanerozoiska landmassor, främst i se sydligaste delarna av landet.

Prekambrium = Allt som är äldre än 590 miljoner år.

Fanerozoikum = 590 miljoner år tillbaka och fram till idag. I dessa landmassor finns rikligt med fossil p g a organismernas utvecklande av skal och skelett.

A är trots Andernas högsta topp inget bergland. Den argentinsk-chilenska gränsen löper visserligen längs bergsranden men långt ifrån huvudkammen i söder. I nordväst blir bergkanten bredare, upp till 600 km.

Största delen av A utgörs av slättlandskap, ibland lätt kuperat. Gran Chaco, "den stora jaktmarken" är en starkt lutande slätt. Den sänker sig från Andernas fot på 400-500 meters höjd successivt åt öst och sydöst till 150-20 meter över havet. Gran Chaco kallas också "de otaliga flodernas land" då floderna där inte flyter i dalar utan delar upp sig på talrika, bredvid varandra flytande vattendrag som ständigt ändrar sitt lopp på 70-80 km breda områden.

Den sydligaste delen av Anderna visar alla tecken på ett högbergsmassiv format av glaciärer. Söder om 45:e breddgraden sträcker sig ändmoräner från bergen och in i landet. I detta område finns än idag stora glaciärer.

Mera om berggrunden och Anderna

Anderna är en nutida destruktiv plattgräns mellan en kontinent och en ocean, ett orogent bälte som uppkommit till följd av kollisioner mellan ovan nämnda plattor. Anderna är en komplicerad bergskedja som är veckad, förkastad, metamorfoserad och intruderad genom magmatisk verksamhet.

Den Sydamerikanska kontinenten har med intervall kolliderat med oceanskorpan i väster varvid denna glidit ner under kontinenten och förstörts. Av det hopveckade materialet har skapats en ny kontinentskorpa i form av Andernas bergskedjestråk längs hela västkusten. Anderna kännetecknas mer än andra bergskedjor av vulkaniska bergarter då vulkaniska aktiviteter kan sägas ha bundit ihop kedjor av olika ålder och bildningssätt.

En andra deformationsfas inträffade under yngre jura då Sydamerika och Afrika började skiljas åt av den nybildade Sydatlanten men den mest intensiva deformationen ägde rum under yngre krita och äldre tertiär. Under denna tid kom stora mängder magma att forma batoliter i västra Anderna och under miocen började vulkaner att bildas. Den utvecklingen fortsätter än idag och vittringsprodukter från lättvittrade delar av Anderna fyller ut Amazonasbäckenets lågland. Andernas bildning pågår således än idag.

Batolit = Komplext uppbyggd, enorm djupbergartskropp med en tvärsnittsarea på mellan 100 och 100 000 km2.

Intrusion = En flytande magmatisk bergartmassa som vid bildningen trängt in i en befintlig bergartskropp.

Om man i centrala Anderna kunde bryta loss en sektion som i höjdled sträckte sig alltifrån de berg men ser och ända ner till manteln så skulle man se att ner till ca 25 -30 km djup består berget av sedimentära och vulkaniska bergarter. Sedan vidtar en granodioritisk skorpa besående av en grovkristallin bergart sammansatt av plagioklas och ett eller flera av mineralen augit, biotit och hornblände. Denna skorpa sträcker sig ner till ca 55 km djup. Från detta djup och ner till ca 70 km finns Moho (gränsen mellan jordskorpan och manteln) vilken antas bestå av peridotit. Peridotit är en allmän term för grovkristallina bergarter främst bestående av mineralet olivin och i mindre mängder mineralet phyroxen.

Naturregioner

A kan delas in i fyra olika natruregioner: Gran Chaco i norr, Anderna i väster, Patagonien i söder och Pampas i öster. Dessutom kan man nämna Eldslandet som är ett arkipelagområde längst ner i söder och Mesopotamien som är den tunga som sträcker sig in mellan gränserna mot Paraguay och Brasilien längst uppe i nordost. Klimat, natur, terräng och ekotyper skiljer sig markant från varandra i del olika regionerna. Jag ska här försöka att beskriva dessa regioner i stora drag.

Gran Chaco

Gran Chaco eller Chaco som det kort och gott kallas är ett lågslättområde som breder ut sig norr om Pampas och väster om floden Paraná. Chaco är ett vidsträckt, delvis bevuxet savannlandskap delvis bestående av sumpmark. Det är bördigt men inte lika bördigt som Pampas.

Chaco är glest befolkat och utnyttjas dels för boskapsskötsel och dels för skogsbruk i liten skala. Djurlivet är rikt med bl a jaguar och tapir, bältor och puma. Bland fåglarna kan nämnas olika papegojor, kolibri och jabirustork.

Vegetationen i de torrare delarna är savannartad med bl a kanaubapalm medan något fuktigare marker hyser glesa skogar av t ex akacia-arter. I de allra torraste delarna växer kaktusarter och längs Chacos floder förekommer utlöpare av regnskog.

Anderna

Anderna kallas den Sydamerikanska delen av Kordiljärerna. En längd av 7 500 km och maximal bredd på 650 km gör den till jordens längsta bergskedja. Med toppar nära 7 000 m ö h är Anderna näst Himalaya jordens högsta bergssträckning. Den löper längs Sydamerikas västkust vid Stilla Havet, från Karibiska havet i norr till Kap Horn i söder.

Området öster om Anderna räknas som en av A:s naturregioner. Detta område påverkas starkt av bergskedjan Anderna trots att dess huvudkammar inte ligger inom A:s gränser.

Längs Anderna sträcker sig A:s nederbördsfattiga västra region. Där finns omfattande vinodlingar, helt beroende av konstbevattning. Längst i norr utbreder sig det torra och kalla Punahöglandet som fortsätter över gränserna mot Bolivia och Chile.

Nära A:s gräns mot Chile reser sig Aconcagua, den högsta toppen på västra halvklotet till 6 959 m ö h. I vissa områden förekommer många vulkaner men några uppgifter om större utbrott med stora skadeverkningar har jag inte hittat. Även jordbävningar förekommer, främst i den södra delen av landet. Hela västranden av A ligger ju inom eller strax utanför jordbävningszoner men lyckligtvis är stora delar områden med djupt liggande jordskalv, d v s djupare än 300 km. Dessa skalv märks inte på jordytan och orsaka således inga skador. 1944 och 1977 drabbades A av större jordbävningar vilka krävde många dödsoffer.

Patagonien

Stora delar av Patagonien innefattande nästan hela området söder om floden Rio Colorado har ökenklimat även om temperaturen varierar från ganska milt väder till temperaturer under noll. Terrängen varierar från djupa floddalar till höga isklädda berg i södra Anderna och rent allmänt kan man säga att Patagonien är ett något högre beläget område än Chaco.

Där finns halvökenartade platåer ofta av mesatyp och området är kraftigt eroderat av floder och glaciärer. Ytan höjer sig etappvis mot Anderna i breda trappsteg avgränsade av stora ändmoräner. Berggrunden utgörs av olika kristallina bergarter och tuff. Rikliga kol-, olje- och gasfyndigheter förekommer här medan järn- och kopparmalm påträffas längre norrut. Patagonien täcks huvudsakligen av grässtäpper och halvöknar men längst i söder finns mindre områden med sydbokskog.

De svalt tempererade betesmarkerna föder enorma mängder får och åtskilliga frukt- och grönsaksfarmer finns i dalarna.

Pampas

Pampas kallas det område som sträcker sig från Anderna i väster till Atlanten och floden Parana i öster samt från Chaco-området i norr till Patagonien i söder. Namnet Pampas betyder grässlätt, prärie och området är 750 000 km2 stort. Slätten stiger sakta mot väster och i söder vidtar ett kulland. Pampas har troligen delvis skapats av människan.

Pampas är en gammal havsbotten som i tertiär tid höjts och övertäckts av flodavlagringar. Ovanpå dessa har senare stäppvindarna avsatt betydande jordlösslager som blandats med vulkanaska. De översta skikten är mycket humusrika.

Lössjorden är utmärkande för större delen av regionen och bildar underlag för landets viktiga veteproduktion. Området är i stort sett extremt flackt och täcks av sedimentjordar, delvis ovan nämnda lössjordar. I väster och i den allra flackaste till stor del sanka centrala delen används Pampas mest som betesmark för nötboskap i stora hjordar. Den naturliga vegetationsformen är grässtäppen och under 1800-talet betade enorma boskapshjordar där. Västerut övergår Pampas mot halvöken med kaktusar och Larrea-arter. I den s k Pampasformationen som är en ler- och lössbildning från olika perioder av äldre kvartär finns Sydamerikas sista fossila däggdjursfauna, i huvudsak bestående av jättetrög- och jättebältdjur. Läs här om Pampas jordmåner.

Ännu i slutet av 1800-talet var det vilda djurlivet rikt på Pampas. Idag är flera arter, bl a pampashjorten i stort sett utrotad. Vanligast förekommande arter är numera gnagare, bälta, pungråtta och många fågelarter. Dessutom kan azararäv, sydamerikansk trynskunk och två vildkattsarter nämnas.

De ursprungliga invånarna på Pampas, ett indianskt ryttarfolk är helt utrotade med undantag för de sydligast boende Patagonierna. Längst i norr levde charrúa och söder om Buenos Aires kerandi vilka 1535 satte eld på staden. Pampasindianernas rövartåg tvingade den argentinska regeringen till kraftåtgärder och under 1800-talet företogs flera utrotningskrig mot indianerna.

Pampas räknas som en av världens största kornbodar. Det är ett mycket vidsträckt och folkrikt område. Här regnar det måttligt och nederbörden är jämnt fördelad över året. Temperaturen är behaglig och jorden mycket bördig. Månadstemperaturen ligger mellan 8o C och 25 o C. Den årliga nederbörden ligger på 500-1 000 mm med maximum vid kusten.

Klimatet är för övrigt milt men blåsigt, sommarhett och vintertorrt, inte helt frostfritt och med högst årsnederbörd i nordöst. Stora delar är svårdränerade, tidvis t o m översvämmade. De bästa jordarna har odlats upp och ger även utan gödsling goda skördar av bl a vete, majs, solrosor, oljelin, sojabönor och potatis. Pampas står för 1/3 av A:s totala produktion av spannmål och nötkött.

Buenos Aires hör till Pampas och det gör också de högklassiga stränder som finns i huvudstadsområdet.

Argentinas viktigaste ekotyper

Stäpp

Stäpper är trädfattiga gräs- och/eller buskbevuxna områden, tempererat och blåsigt klimat med mycket torr sommar och kall men snöfattig vinter. Vegetationstiden infaller i huvudsak på våren men i viss mån även på hösten. Pampas räknas ju som grässtäpp även om klimatet är betydligt vintermildare och fuktigare. I Patagonien finns både grässtäpper och s k kalltempererade buskstäpper där klimatet är torrare. De torraste stäpperna kallas för halvöknar eller ökenstäpper och även dessa typer förekommer i Patagonien.

Stäppens mark är bördig, både kalk- och humusrik mest typisk är svartjord, chernozem och ofta starkt bearbetad av grävande djur, särskilt gnagare. I övergångar till halvöknar är jorden ljusare (kastanjebrun) p g a lägre humushalt. De flesta av världens (och Argentinas) stäpper är numera uppodlade medan de torrare delarna används som betesmark. Den vilda faunan är således starkt tillbakaträngd.

Stäpper uppstår där nederbörden är otillräcklig för trädvegetation. Savanner övergår ofta till stäpper om klimatet blir torrare.

Savann

Sydamerikas savanner anses vara ursprungliga och inte så starkt påverkade av människan. I A finns ett savannområde i norr.

Savannen är ett parklandskap med hög gräsvegetation och med spridda trädgrupper eller enstaka träd inom områden med starka differenser i nederbörden mellan årstiderna. Vegetationens viloperioder inträffar i varmare områden under torrtiden. Savanner bildas ofta ur regnskog.

Öken

En öken präglas av vegetationslöshet eller fattigdom och ett mycket torrt klimat. A:s öken områden finns strax öster om Andernas sträckning. Detta område ligger som bekant i regnskugga och får därför för lite eller ingen nederbörd.

Växt- och djurvärld

Argentina består ju till största delen av stäpper och det är inte klarlagt om detta är den naturliga vegetationen eller om det är följden av människans ingrepp i naturen. Vid Atlantkusten följer på varandra från norr till söder grässtäpper, buskstäpper med enstaka taggiga buskar och i den torraste delen av östra Patagonien ökenstäpper. Inåt landet sträcker sig stäpperna ända till randen av Anderna. I norr, vid västranden av Chaco växer det subtropisk regnskog medan det i själv Chaco och i den mellersta delen av landet finns glesare skog blandad med taggiga buskar. Det förekommer också större slätter med gräs och kaktusväxter. I nordost finner man savanner med enstaka områden av skog.

Många av de ursprungliga vilda djurarterna har mer eller mindre utrotats i och med att man i stor skala börjat odla upp "vildmarken". Som exempel kan nämnas nandun - den sydamerikanska strutsen, puman, guanakon (den vilda formen av lamadjur), chinchillan med sin värdefulla päls och pampashjorten. I de subtropiska skogarna är artrikedomen fortfarande stor och ursprunglig. Där finns pumor, bältor, myrslokar, kolibrifåglar, papegojor, ormar och ödlor.

Floder och sjöar

Det finns flera stora floder i A men jag tänker här bara skriva kort om en, nämligen Paraná.

Denna flod är närmare 500 mil lång varav ca 180 mil ligger inom A:s gränser. Den bildas i Brasilien genom sammanflödet av Paraniaíba och Rio Grande, flyter söderut och mynnar i Rio de la Plata vid Buenos Aires i Argentina. Paraná utgör naturlig gräns mot Paraguay och dess största bifloder är floderna Paraguay och Iguazú. Paraná är segelbar upp till gränsen mot Paraguay och har flera stora vattenkraftverk och dammar.

Där floderna Iguazú och Paraná går ihop vid gränsen mellan Brasilien och Argentina ligger Iguazú-fallen, 65 m höga och därmed Sydamerikas mäktigaste. Fallen utgör en stor turistattraktion och där planeras även ett kraftverk på 5 000 MW.

Paraná är inte A:s längsta flod men väl den största om man mäter i "vattenrikedom". Den är den sjätte största vattenrikaste floden på jorden med en vattenföring om 18 000 m3/sekund. Dess flodområde är också världens sjätte största och omfattar 2 645 000 km2. (Att jämföra med Amazonasfloden som är världens största med 175 000 m3/sekund respektive 6 175 000 km2).

Vad det gäller Argentinska sjöar är det svårt att hitta någon information över huvud taget. De största sjöarna är emellertid Argentino och Viedma med ytor om 1 415 km2 respektive 1 088 km2. Båda ligger i södra Patagonien nära gränsen mot Chile. De verkar inte vara viktiga för landet som vattenreserver eftersom inget står skrivet om dem. Däremot är det möjligt att området där sjöarna ligger kan bli ett viktigt turistmål om man väljer att exploatera den delen av landet. Hittills är Patagonien relativt orört.

Naturtillgångar och näringsgrenar

Mineraltillgångarna i A är goda med bl a järnmalm, bly, zink, svavel, kol och uran och utvinningen ökar. Mest omfattande är järnmalmsutvinningen - främst i provinsen Rio Negro i södra A. Järnmalmsimporten är dock dubbelt så stor som den egna produktionen. Däremot är landet självförsörjande på bly och zink. Viss produktion förekommer också av tenn, guld, silver, koppar, wolfram och mangan. Brytningen bidrar ändå bara till en mycket liten del av landets totala BNP. Landet är dessutom i stort sett självförsörjande på olja och man har betydande reserver av naturgas.

Beträffande vattenförsörjningen i A så är den mycket god, fullt jämförbar med vår egen. 1992 fanns det i A 21,97 tusen m3 vatten tillgängligt per person. I Sverige är motsvarande siffra 20,34 tusen m3 per person. 1995 hade 68% av den argentinska befolkningen tillgång till sanitära anordningar och 71% hade tillgång till rent vatten. Dessa siffror får väl antas vara en aning högre i Sverige!!!!

Vattenanvändningen per person och dag i Argentina fördelas på följande sätt:

Kommunalt och privat 257 l/person och dag

Industrin 514 "

Jordbruket 2 084 "

Industri

A utvecklade tidigt en industri som främst grundade sig på förädling av jordbruksprodukter. Under 1930-talet började man bygga ut den nationella industrin och efter andra världskriget tog denna utbyggnad fart på allvar. Produktionen inriktades på att ersätta importerade konsumtionsvaror på den inhemska marknaden i skydd av höga tullmurar.

De viktigaste tillverkningsbranscherna var bilindustrin med tillhörande produktion av komponenter, hushållsutrustning främst vitvaror och TV-apparater, läkemedel, elektronik, cement, bildäck och papper. Den omfattande boskapsskötseln och jordbruket har också lagt grunden till en livsmedelsindustri.

Under 1970-talet när landet åter öppnades för import råkade den inhemska produktionen i stora svårigheter. Många produkter slogs ut av den billiga och teknologiskt mer avancerade importen. Under 1980-talet drabbades industrin också hårt av den ekonomiska krisen med hyperinflation och vikande efterfrågan. A:s industriexport ökade men volymerna kunde inte jämföras med de två andra större industriproducerande ländernas, Brasilien och Mexiko.

På senare år har en kraftig återhämtning skett inom vissa sektorer. Produktionen inom bilindustrin mer än fyrdubblades under perioden 1991-1993 och den fortsätter att expandera. Sammanslagningar av utländska företag som tidigare haft separat verksamhet i Brasilien och Argentina har skett i syfte att producera för den gemensamma marknaden MERCOSUR. Det bästa exemplet är Autolatina som bildats av Ford och Volkswagen och som har tillverkning i de båda länderna. Bland svenska företag med produktion i A kan nämnas Saab-Scania, Astra, SKF och AGA.

Trots att den ökade industriproduktionen på nittiotalet gett många nya arbetstillfällen ligger arbetslösheten fortfarande på ca 10% enligt uppgifter från 1995.

Jordbruk och boskapsskötsel

Jordbruk och boskapsskötsel är de viktigaste näringsgrenarna. Pampas bördiga lössjordar är till stor del uppodlade. Härifrån kommer de produkter som gjort A till en av världens största exportörer av spannmål (vete och majs) och världens ledande köttproducent. Boskapsskötseln bedrivs på s k estancior, storgods där beridna gauchos driver hjordarna över gräsvidderna. På liknande sätt sker fårskötseln i Patagonien. A exporterar förutom kött också hudar och ull. Ett väl utbyggt väg- och järnvägsnät underlättar transporterna. Trots att jordbruksproduktionen dominerar exporten är industrin med 41% av BNP den viktigaste näringsgrenen.

A har p g a naturtillgångar och utbildad arbetskraft goda förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling. Det tillhör också de mest välbärgade länderna i Sydamerika och är inget egentligt u-land även om vissa typiska u-landsdrag förekommer.

Fiske

Fiske är en liten men växande näringsgren. Det finns goda möjligheter till expansion i landets ekonomiska zon i Sydatlanten sedan relationerna till Storbritannien återgått till det normala efter Falklandskriget. A och EU träffade 1993 ett fiskeavtal om fördelningen av kvoterna för fångst av bläckfisk.

Skogsbruk

Skogsbruket i A är inte särskilt utvecklat. Tillgångarna på kommersiellt gångbar skog är dock betydande. Den skogtäckta arealen motsvarar 16% av landets yta. Enligt vissa uppgifter kan nära hälften utnyttjas för kommersiell produktion.

Kommunikationer och utrikeshandel

Nätet av transportvägar är i A mycket tätt jämfört med andra latinamerikanska länder. Järnväsnätet som kom till under slutet av 1800-talet med hjälp av utländska bolag har påskyndat landets ekonomiska utveckling. 1994 uppgick banlängdernas sammanlagda sträckning till 34 172 km.

Av hela det Argentinska vägnätet om ca 200 000 mil varav 5 500 mil är asfalterade skulle knappt 5% motsvara västeuropeiska anspråk. Sjötransporterna spelar en viktig roll och det finns många små hamnar längs Atlantkusten. På floderna Paraná och Uruguay bedrivs en omfattande inlandssjöfart.

A:s största och viktigaste hamn är Buenos Aires. Där passerar största delen av landets import och export. Man exporterar framför allt spannmål, linfrö, kött och boskap, ull, hudar, textilier och maskiner. Industriprodukternas andel utgör ca 1/3 av exporten.

De viktigaste importvarorna är mineraler, kemiska produkter, maskiner och elektronik. USA, Brasilien, EU och Japan är Argentinas viktigaste handelspartners.

Ekonomi

I början av 1900-talet var A den dominerande makten i Sydamerika med en levnadsstandard mycket högre än i de flesta omkringliggande länder. Förmögna godsägare kunde leva ett liv i lyx, A var framtidslandet men rikedomen koncentrerades till ett fåtal. Så kom den ekonomiska krisen 1930 och efter denna har landet aldrig återhämtat sig. På 60 år har landet rasat från sjunde platsen bland världens rikaste länder till nummer 77. Ändå är A ett av Latinamerikas rikaste länder.

Det finns ett stort gap mellan den fattig och rika delen av befolkningen. De rika bor främst i huvudstadsregionen medan de fattiga bor i de nordliga provinserna eller i slummen i utkanten av storstäderna, Villa Miseria. Under mitten av åttiotalet var nöden så stor att regeringen Alfonsin såg sig tvungen att dela ut mat till de fattiga.

Sedan länge har det i A rått hög inflation, hög arbetslöshet och landets skuldbörda är enorm.

Idag möter man många gånger en uppgiven stämning i Argentina. Den en gång så stora medelklassen har sett hur deras situation gradvis försämrats och ingen tycks tro att det ska bli bättre.

Energi

Ungefär hälften av energibehovet täcks för närvarande med olje- och gasdrivna värmekraftverk. Vattenkraften håller på att byggas ut i stor skala och beräknas kunna växa ytterligare. Vid sekelskiftet beräknas vattenkraften stå för en fjärdedel av energiproduktionen. A har också stora uranfyndigheter och kärnkraften är under uppbyggnad men kommer ändå bara att stå för en mindre del av energiproduktionen (4 500 MW) år 2000.

Miljöproblem

I Buenos Aires utgör de stora slumområdena ett stort miljöproblem. Där bor många människor i eländiga bostäder utan vare sig vatten eller avlopp. Slumområdena är stora sanitära olägenheter där sjukdomar sprids med smuts och avföring.

För övrigt verkar det som om Buenos Aires har en förhållandevis bra luft jämfört med andra Sydamerikanska storstäder. Man kan göra en jämförelse med Santiago i Chile som bara är en hälften så stor stad som Buenos Aires men som ändå har en svårt förorenad luft. Detta beror till stor del på att det i Santiago finns ca 20 000 bussar vilket är flerfaldigt fler än i Buenos Aires. Dessa bussar som ofta är i dåligt skick släpper ut oerhörda mängder luftföroreningar och har stor skuld i den smog som ligger som ett täcke över staden.

Ett stort problem som drabbat södra delarna av A och Chile är att ozonskiktet runt Antarktis tunnats ut med 30% med starkt ökad risk för cancersjukdomar som följd. Många menar att det är de industriella länderna som bär skulden till förtunningen genom sina utsläpp av freoner. Det anses därför vara industriländernas plikt att förbättra situationen för människorna i södra Latinamerika.

Exploateringen av resurser har också blivit ett stort miljöproblem. På Pampas har man t ex använt mängder av konstgödsel och bekämpningsmedel vilket ökat miljöföroreningarna. P g a den intensiva markanvändningen löper stora delar av Pampas och Patagonien att drabbas av jordförstöring med ökenspridning som följd.

På det stora hela verkar det ändå som om A har förhållandevis små miljöproblem jämfört med andra Sydamerikanska länder. Utan tvekan är den största Sydamerikanska angelägenheten att ta itu med avverkningen av regnskogen i Amazonas. Den måste stoppas innan det är för sent och där har världsopinionen ett stort ansvar!!!

Framtid

Argentina är som synes ett land med stor potential men man brottas ändå med betydande problem. Ett gigantiskt problem är den enorma utlandsskulden, ett annat motsättningar mellan Buenos Aires och resten av landet. Kanske ligger A:s framtid i Patagonien där de största olje- och gasfälten finns. Där finns också outnyttjade mineraltillgångar och stora områden för fruktodling och turism. President Alfonsin har till och med föreslagit att Viedma, en liten stad i Patagonien skall bli landets nya huvudstad i stället för Buenos Aires. Viedma skulle vara ett viktigt handelscentrum och landet skulle styras därifrån. Det skulle dock bli mycket dyrt att bygga en ny huvudstad och svårt att förmå folk att flytta dit. Allt fler tycker ändå att Argentina måste gå in i nästa sekel med en ny inställning till industri och teknologi. Kanske är då Patagonien det rätta stället att börja på. Det jag hoppas att man i så fall tänker på är att man går varsamt fram med naturen och inte exploaterar sönder ett unikt och vackert landskap som till stora delar legat orört i miljarder år.

--------------------------------------------------------------------------------
Virginia Woolf
Virginia Woolf föddes 1882 i ett viktorianskt och konservativt hem. Båda föräldrarna hade barn i tidigare äktenskap. På faderns, Leslie Stephen, sida var det Laura som tidigt visade sig vara mentalt efterbliven och på moderns, Julia Duckworths sida var det George, Stella och Gerald. Själv hade Virginia tre syskon, de två äldre Vanessa och Thoby och lillebror Adrian. Det var denna samling människor som utgjorde det stephenska hemmet, och för att förstå Virginias författarskap är det nögvändigt att känna till de förhållanden under vilka hon levde.
Uppväxten präglades av fadern, författare och medarbetare vid framställningen av en stor ordbok. Han kände sig misslyckad och krävde medlidande av sin fru. Hon i sin tur var en uppoffrande natur som sysslade med välgörenhet, såväl i hemmet som på sjukbesök. Stephens kan sägas ha tillhört det "lägre skiktet av övre medelklassen". De bodde i London på 22 Hyde Park Gate i Kensington. Det var ett ganska mörkt hus som livades upp tillfälligt en gång i veckan då Virginias tidning Hyde Park News kom ut, när hon var 9-13 år gammal. På somrarna levde barnen upp i Cornwall, där de hyrde ett hus i St Ives. Döttrarna fick leka som pojkar, klättra i träd, gå på upptäcktsfärd bland klipporna och spela kricket. Virginia läste mycket och skrev för sin tidning, medan Vanessa utvecklade ett konstnärligt sinne.

Ständigt orosmoln
Den glada stämningen förmörkades något av att Laura bodde hemma ända fram till 1891 och var ett ständigt orosmoln på den annars så blå himlen.

Julia var svag och insjuknade för att dö den 5 maj 1895. Huset i St Ives måste säljas och en nervpåfrestande sorgeperiod inleddes. Kort efter moderns död fick Virginia sitt första nervösa sammanbrott, vilket knappast hjälptes av att Leslie belastade barnen med sin sorg och vånda. Det blev nu halvsystern Stella som tvingades in i Julias roll som tröstare av den missförstådde författaren. Flickorna var nu tillräckligt stora för att invigas i Londons sällskapsliv och halvbrodern George började med att eskortera Vanessa runt till olika hemst tråkiga bjudningar. Hon avskydde det, inte minst på grund av Georges närmanden på kvällen.
Sönerna åkte till Cambridge och studerade och Thoby, som stod Virginia närmast efter systern, introducerade henne till de stora grekiska författarna.
Vanessa tog teckningslektioner och Virginia hade en lärarinna som kom hem till den på eftermiddagarna. Förmiddagarna ägnade hon åt att läsa sig igenom de stora engelska och utländska klassikerna. Hon läste otroligt mycket, och ändå kände hon sig obildad och nedvärderad på grund av sitt kön.
Vanessa sa slutligen ifrån ordentligt och vägrade att följa med George ut, trots han vädjande ord och små presenter. Då vände han sig till Virginia som var skygg av naturen, och inte vågade säga emot. Hon finner tillställningarna hemska och tillgjorda och hon gjorde bort sig både i konversationen - flickor skulle lyssna men inte ha egna åsikter - och i dansen där hon var klumpig. Georges närgångna sällskap gjorde inte saken bättre.
Räddaren i nöden hette Kitty Maxse, en vän till Julia, som insåg att George bara behövde Vanessa och Virginia för sin egna sociala ambitioner, och försökte själv ta vara på deras intressen. 1897 gifte sig Stella med Jack Hills, som efter enträget friande till slut fick ett ja, och de flyttade in i grannhuset. Leslie som varig beroende av Stella var inte glad - han höll på att bli döv och gjorde sig omöjlig i sällskapslivet genom att komma med kommentarer som "Guuud var du tråkar ut mig!" som han inte trodde eller inte brydde sig om ifall den som orsakat hans leda hörde.
Jack och Stella reste på bröllopsresa till Florens; vid hemkomsten insjuknade Stella i bukhinneinflammation och dog slutligen den 19 juli '97.

Leslie's död
Bördan lades nu på Vanessas axlar, men hon var mycket mer självständig och egoistisk - en typisk konstnärsnatur - än vad Stella och Julia någonsin varit, och det kom till slitande scener med fadern, som inför kvinnor visade stor självömkan, vrålade och grät, medan han i manligt sällskap var vänlig, hänsynsfull och verkade förnuftig. Virginia var skakad efter Stellas död, och släkten begrät henne hysteriskt. Allt bidrog till ett nytt sammanbrott med psykisk ohälsa, reumatiska smärtor och feber.
1902 insjuknar Leslie i cancer, bedriver en lång och smärtsam kamp mot sjukdomen. De kunde dock åka till Fritham den sommaren, där Virginia träffade Violet Dickinson, som skulle komma att bli en av hennes närmaste vänner i många år, och i början motivet för ett oskyldigt svärmeri. Violet var käck, trygg, 1,83 cm lång och en riktig stöttepelare.
Leslie dog i april 1904. Vanessa var uttalat lättad, medan Virginia som stått fadern närmare på grund av deras gemensamma intresse för litteratur, fylldes av skuldkänslor och tyckte att Vanessa tog det hela för lätt. Virginia fick ett sammanbrott och kurerades hos Violet Dickonson där hon gjorde sitt första självmordsförsök genom att hoppa från ett fönster, utan större skador dock.

Gordon Square

Jonathan Pryce som Lytton Strachey
i filmen "Carrington"
Under tiden som hon återhämtade sig hade Vanessa, Thoby och Adrian flyttat till 46 Gordon Square i Bloomsbury, och hon återförenade sig med dem där. Thoby bjöd hem sina vänner från Cambridge, och snart utvecklade sig det hela till ett "öppet hus" på torsdagskvällaren. Det var dessa människor som kom att bilda stommen i vad som brukar kallas "Bloomsburygruppen", en samling intellektuella som diskuterade diverse frågor och som med tiden kom att bli de närmsta vänner. Bland gruppens medlemmar märks särskilt Lytton Strachey, geni som aldrig kom att ge ut det mästerverk han förväntade frambringa, homosexuell med många unga älskare, men han friade ändå en gång till Virginia varvid hon accepterade och han drog sig ur; Saxon Sydney-Turner, även han homosexuell, mycket tyst och mycket intelligent, Maynard Keynes, ekonomen, Clive Bell och Desmond MacCarthy. Inom Bloomsburykretsen fick och förväntades Vanessa och Virginia för första gången använda hjärnan at argumentera och diskutera, och de kände det som en stor befrielse.
1905 började Virginia skriva för Times Literary Supplement, något hon skulle komma att fortsätta med i flera år. I april samma år reste Virginia tillsammans med Adrian till iberiska halvön, en resa som skulle bli grunden till hennes första roman, The Voyage Out. Följande år gjordes ännu en utlandsresa, denna gång til Grekland, och med betydligt allvarligare följder. Vid hemkomsten insjuknade både Thoby och Violet Dickinson i tyfus. Violet återhämtade sig, men Thoby dog, något som Virginia tog mycket hårt. Hon tröstade sig med att odla vänskapen med Thobys Cambridgevänner än mer, och samtalen blev nu mer personliga, från att enbart ha berört konst och litteratur samt vissa politiska eller moralisla spörsmål. Vanessa accepterade Clive Bells frieri, och Adrian och Virginia var tvungna att flytta. De fann ett hus vid Fitzroy Square, som de tyckte om, men Virginia och Adrian gick inte så bra ihop och försökte undvika varandra så mycket som möjligt. Vanessa och Clive gifte sig den 7 februari 1907 och Virginia var mycket svartsjuk och tyckte inte att Clive var värdig Vanessa.
Bloomsburygruppen hade nu möten på Fitzroy Square på fredagarna. Virginia fick höra att hon borde gifta sig, men protesterade vilt, även om hon börjat intressera sig för mån i högre grad och flirtade med en sexton år äldre man, Walther Headlam.

Flirtar och förälskelse
1908 inledde hon och Clive en liten flirt, som mest kom från hans sida. men hon gjorde inget för att förhindra den och var ganska tillmötesgående. Vanessa hade just fött sin första som, Julian, och Virginia var avundsjuk och oförstående över hennes moderliga känslor. 1908 började hon skriva på The Voyage Out och redan nu hade hon stora ideer om sitt framtida författarskapp, som frmgår av ett brev till Clive: "Jag tänker en hel del på min framtid och bestämmer mig för vilka böcker jag ska skriva - hur jag skall omdana romanen och fånga mängder av företeelser som nu flyr undan, omfatta helheten och skapa en oändlighet av underliga figurer ... men i morgon vet jag att jag kommer att slå mig ned till samma gamla livlösa fraser."
Skrivandet gick framåt, men långsamt, och hon fann avkoppling i lite tidningsartiklar. När boken äntligen var färdig, blev hon så sjuk av oro och sinnesförvirring att hon fick läggas in på ett sjukhem i Twickenham i mars 1910.
Hon återhämtade sig långsamt och insåg att Londonlivet inte var bra för henne, varför hon såg sig om efter ett hus på landet och fann "Little Talland House" i byn Firle i Sussex.
1910 kom en ny förmåga med i Bloomsbury. Han hette Roger Fry och var en konstkännare och naturvetare.
På en resa i Centraleuropa blev Vanessa sjuk och Roger "räddade Vanessa till livet genom energi, medkänsla och sunt förnuft", vilket fick till följd att Vanessa och Roger vid hemkomsten till London var förälskade och Vanessas äktenskap i princip var över. 1911 flyttade Virginia och Adrian till Brunswick Square, ett större hus där Adrian bodde en trappa upp, Virginia på andra våningen, Maynard Keynes på bottenvåningen, som Duncan Grant också skulle ha som ateljé, och den lediga övervåningen erbjöds till en annan av Thobys Cambridgevänner, som just kommit hem från Ceylon, Leonard Woolf. Huset på landet såldes och Virginia hur i stället tillsammans med Vanessa Asheman, strax väster om Firle.

Leonard Woolf
Leonard och Virginia kom mycket bra överens, och gick
långa promenader och diskuterade. Sex månader efter sin hemkomst friade han till Virginia som bad om betänketid. Samtidigt gjorde den press hon kände inför ett giftermål och oron för The Voyage Out som ännu inte blivit tryckt att hon fick, som hon skev "en släng av min vanliga sjukdom, i huvudet, du vet", vilket resulterade i en ny sjukhemsvistelse. Det gav henne tid att tänka, och den 10 augusti 1912 gifte hon sig med Leonard Woolf, och de flyttade till ett hus nära Fleet Street. Leonard hade blivit dåligt varnad för Virginias sjukdom och därför kom det som något av en chock för honom när Virginia åter blev sjuk Han ställde emellertid upp natt som dag, tog med henne till experter, till Twickenham, men inget hjälpte. Hon hade djupa depressioner och stark huvudvärk, kunde inte sova och vägrade äta. En gång då hon lämnats ensam hittade hon de lugnande medel som Leonard förvarade åt henne, och tog en dödlig dos Veronal. Hon svävade länge i dödsfara, men återhämtade sig efter att ha magpumpats och övervakats i flera dygn.
På Virginias 33:e födelsedag, den 25 januari 1915, beslutade paret att flytta till ett stort hus som hette Hogarth House, och köpa en tryckpress. Pressen fungerade som en utmärkt terapi för Virginia som fick bort tankarna från boken som snart skulle komma ut. Den fick som tur var ett varmt mottagande vilket också påskyndade tillfrisknandet.
Pressen utvecklades till en hel liten företagsamhet och 1918 gav Hogarth Press ut T.S. Eliots "Poems", Virginias novell "Kew Gardens" och Middleton Murrys "The Critic in Judgement" och senare verk av bl a E. M. Forster och Maksim Gorkij.
Den 1 juli köpte Woolfs "Monks House" i Rodmell och Virginia gav ut sin andra bok, "Night and Day".

Stream of Consciousness
1 januari 1920 beslutade hon sig för att skriva en roman där "det ena bara leder till det andra". Detta har hennes första steg mot den Stream of Consciousness-teknik som bland andra Joyce och Rickardson utvecklat. Virginia tyckte dock att de hade stora brister i sitt skrivande, bl a att de var för egoistiska och såg det hela ur en för snäv synvinkel. Verket utvecklade sig till "Jacob's Room", som blev färdigskriven den 4 november '21, varvid hon började skriva på "Mrs Dalloway", vars huvudperson hade en förebild i Kitty Maxse.
Jacob's Room blev den första normalstora bok som Hogarth Press gav ut, och den "markerar början på hennes mognad och ryktbarhet". Likväl hade hon i början av 1923 en depressiv period som främst berodde på att hon var ledsen över att inte få barn - läkarna hade bedömt risken som för stor, och hon var avundsjuk på Vanessa.
Vid den här tiden fick hon många nya vänner, bl a Vita Sackville-West och Harold Nicholson, ett märkligt par som båda hade förhållanden med det egna könet vid sidan av äktenskapet. Vita och Virginia blev förälskade i varandra, men åtminstone för Virginia vara det på ett andligt plan. Hon tog hela sitt liv avstånd från all sorts sexualitet och fann det totalt överskattat och främmande.

Boken Orlando blev mycket
uppmärksammad när den kom ut
Vita härstammande från ett historiskt slott, Knole. Hon var litterärt bevandrad, hade zigenskt påbrå och var mycket manlig. Dessa egenskaper fascinerade Virginia så till den grad att hon skrev ett maskerat porträtt av sin vän, boken Orlando.

Stor uppmärksamhet
Woolfs hade nu flyttat till Tavistock Square där de hade stora källarlokaler där de kunde utvidga pressens verksamhet ytterligare. Virginia stod nu på toppen av sin karriär: både Jacob's Room och Mrs Dalloway hade varit stora succéer, liksaså Mot fyren, boken om hennes barndom på St Ives.
Orlando öppnade vägen för en bredare allmänhet som tyckte att hennes övriga böcker var för svåra. Att den väckte stor uppmärksamhet på grund av könsdebatten gjorde att upplagorna steg, och för första gången behövde hon och Leonard inte oroa sig för om pengarna skulle räcka till.
Nästa bok kom till efter att föredrag om jämställdhet som hon hållit. Ett eget rum handlar om kvinnors oförmåga att ta sig ur sin situation och männens nedtryckande av kvinnorna.
Hösten '29 började hon skriva på Vågorna och den blev färdig i juli '31. I samband med dess utgivning och Virginias 50-årsdag genomgick hon en sjukdomsperiod, den första på länge, men återhämtar sig snabbt. Vågorna fick strålande kritik som de efterföljande böckerna fick svårt att mäta sig med, "åren" som hon skrev på i tre år och som vållade henne stora bekymmer var enligt Leonard och de flesta kritiker inte alls lika bra som hennes tidigare böcker och Tre Guineas som var tänkt som en fortsättning på Ett eget rum saknade den medryckande stil och livfullhet som fanns i föregångaren. Kanhända berodde det på den växande oron ute i världen, det annalkande andra världskriget.

Självmord
En sista bok, "Between the Acts" blev färdigskriven men Virginia mådde inte bra. Den negativa kritiken och krigshotet hade tagit hårt på henne och slaget om England förde plötsligt världshändelserna oroväckande nära. Leonard och Virginia hade bestämt sig för att ta sina liv om tyskarna invaderade. Leonard var jude och de hade hört vad som hänt i Tyskland. Den samlade bördan av dessa intryck och stämningar gjorde att Virginias tillstånd försämrades alltmer och Leonard visste inte vad han skulle ta sig till. Virginia som alltid vägrade att erkänna att hon höll på att bli sinnesjuk, ville inte gå till någon läkare. Till slut lät hon sig övertalas, och följde med till en gammal vän till hennes mamma, som vara läkare i Brighton. Mötet verkade lugna henne och de beslutade att en övervakande sjuksköterska nog bara skulle oroa Virginia ännu mer, så de återvände till Monks House. Följande dag ringde läkaren för att höra hur det var, men då var det för sent. Tidigt på morgonen den 28 mars 1941 hade Virginia dränkt sig i floden Ouse utanför Monks House. "Den enda erfarenhet" som hon sagt till Vita, "som jag aldrig kommer att beskriva".

Sammandrag
Syftet med denna uppsats är att i ett historiskt perspektiv utröna vilka intressentperspektiv
som framkommit i företagens årsredovisningar samt hur dessa har utvecklats över tiden. De
olika intressenterna har vi själva definierat. Metoden som används kallas innehållsanalys.
Med den har vi undersökt innehållet i 15 företags årsredovisningar 15 år bakåt i tiden. Dessa
har varit fördelade på branscherna industri och konsumentvaror. Vi har kommit fram till att
det är ägarperspektivet som har haft störst genomslag. De övriga perspektiven har under andra
halvan av undersökningsperioden fått en större uppmärksamhet och ägarperspektivet har då
minskat.

1. Inledning
Relationen mellan företag och samhälle och företagens påverkan på samhället är idag ett
mycket omdiskuterat ämne. Ett aktuellt exempel är Skandia, ett företag som blivit ett hett
debattämne i hela Sverige, som nog inte har passerat någon svensk obemärkt förbi. Många
åsikter finns i ämnet och inlägg kommer både från dem som är direkt berörda av
verksamheten i företaget såväl som de som kan ses som enbart åskådare, d.v.s. människor
som inte har någon direkt koppling till företaget. Exempel på direkt berörda parter i Skandia
är givetvis ägare men kan även vara de sparare som anser sig ha blivit lurade på pengar.
Åskådare kan vara vem som helst som har en åsikt i frågan, vare sig den yttras runt fikabordet
på en arbetsplats eller tar sig en mer organiserad form med mål att skapa förändring som t.ex.
Föreningen mot orättvisor och maktmissbruk. Det är inte heller omöjligt att när ett mediedrev
drar igång mot ett stort börsbolag som av vissa människor ses som allmän egendom blir det
dessa människors plikt att tycka till om det som de anser vara i deras ägo.
Företag som är stora och börsnoterade förväntas ofta bära ett samhällsansvar då de bidrar till
samhällets uppbyggnad och därmed har ett stort inflytande i samhället. Om de avvecklar sin
verksamhet på någon ort kan det få stora konsekvenser. Ett aktuellt exempel på företagens
förväntade samhällsansvar visas av debatten som uppstått efter beskedet om avvecklingen av
Electrolux verksamhet i Västervik. De börsnoterade företagen har därmed många intressen att
ta hänsyn till.
Vilka påverkas då av företagen och deras agerande? Att företagens ägare bryr sig om sina
företag är det nog inte många som ifrågasätter. Fast hur visar sig ägarnas omsorg om
företagen och hur sköts dessa företag? Att ägarna bryr sig om sina företag är inte
nödvändigtvis det samma som att de tänker långsiktigt utan de kan likaväl agera för kortsiktig
förtjänst. Det hävdas att kortsiktig vinstmaximering sker på andras bekostnad.1 Ett företag
verkar i och samverkar med en omgivning med såväl positiva som negativa följder för
inblandade parter. För att företaget skall fungera krävs kapital, personal och leveranser av
råmaterial etc. Företaget är inte en ö; eller med en annan formulering det är en del av ett
nätverk. Hela tiden sker en ömsesidig påverkan av och påverkan från omgivningen. De som
kallas företagsintressenter framträder, grupper av aktörer som är berörda, och i vissa fall
beroende, av företagens verksamhet. Därför bör fokus flyttas från enbart ägares krav och även
1 Lazonick & O´Sullivan, 2000, s. 18
5
börja beakta vad andra intressentgrupper önskar.2 Mot detta framförs åsikter om att skapande
av värde för aktieägarna är den centrala uppgiften för företagen. Det menas då att alla
intressenters behov blir tillgodosedda även om företagen i första hand koncentrerar sig på
aktieägarna.3
Årsredovisningen har blivit en kanal för att sprida information om företagets utveckling under
det gångna året. Den har kommit att få en stark finansiell prägel. Det kan delvis förklaras av
lagens krav på den. Lagen föreskriver att det skall finnas balansräkning, resultaträkning,
noter, förvaltningsberättelse samt i vissa fall finansieringsanalys.4 Lagen kräver i princip inget
mer än den ekonomiska redovisningen.
Den starkt finansiellt orienterade informationen som ges intresserar i huvudsak ägarna, men
vad får andra intressenter ut av denna? Om det finns fler intressenter så kan det vara så att
även dessa skall beaktas vid framställandet av årsredovisningen. Uppmärksammas dessa i
företagens redovisningar? Redovisar företagen vad som sker med miljön på grund av deras
tillverkning eller hur ett samhälle påverkas när verksamhet flyttas till något annat land? Mot
bakgrund av denna diskussion har vi valt att se på vilket utrymme som har kommit att ges de
olika intressentgrupperna i företagets kanske mest ägarbetonade kommunikationskanal,
årsredovisningen.
1.1 Syfte
Vårt syfte med denna uppsats är att i ett historiskt perspektiv utröna vilka intressentperspektiv
som framkommit i företagens årsredovisningar samt hur dessa har utvecklats över tiden.
1.2 Avgränsningar
Vi har inte tid att göra en alltför omfattande undersökning och väljer därför att göra en
undersökning i branscherna industri och konsumentvaror hos företag noterade på
Stockholmsbörsen för att kunna utläsa några eventuella tendenser till förändringar. Vi
kommer att begränsa oss till åren 1989-2003. Vi tar endast hänsyn till material företaget
någon gång publicerat i tryckt form då vi anser att det företagen lägger ner resurser på att
trycka är högre prioriterat än det som endast publiceras på Internet. Detta hindrar oss inte från

att använda material publicerat på Internet under förutsättning att det tidigare även publicerats
i tryckt form.
Vi kommer inte att göra en undersökning av vilka utomstående faktorer som förklarar varför
det blivit som det blivit. Det innebär att lagar, lagförändringar, allmän opinion, politisk
utveckling inte kommer att undersökas vid genomförandet.
1.3 Disposition
Vi börjar med att beskriva vår teori i kapitlet Referensram. I kapitlet Tillvägagångssätt
beskriver vi sedan vår metod, kvantitativ innehållsanalys, som vi kommer att använda oss av
vid genomförandet av undersökningen. I detta kapitel beskriver vi även hur vi
operationaliserat arbetet samt diskuterar problemen med att genomföra undersökningen.
Därefter presenteras i kapitlet Undersökningen vårt resultat och vår analys tillsammans, då vi
tror att det är det bästa sättet att tillgodogöra sig analysen. Arbetet avslutas i kapitlet
Avslutande diskussion med slutsatser samt en diskussion om resultatet och vårt genomförande
av arbetet.
2. Referensram
Inom företagsekonomin är den svenska tolkningen av det engelska ordet stakeholder är ofta
ordet intressent. Det är detta begrepp som vi kommer att arbeta med i vår uppsats. På svenska
finns olika definitioner av begreppet intressent. Dessa definitioner är beroende av vem som
vill påverka begreppet och dess innebörd. Även beroende på inom vilken vetenskapsgren
arbetet bedrivs ges olika intressentdefinitioner. Företagen har i sin tur sina definitioner och
begreppet har inte en entydig användning i alla sammanhang. Nedan definieras vårt
intressentbegrepp och vi visar vilka intressentkategorier vi valt.
2.1 Intressentbegreppet
Gröjer och Stark definierar intressentbegreppet med att en intressent är en människa, eller
grupp människor, som har en utbytesrelation med företaget. 5 De kräver inte att en relation till
företaget skall kunna avbrytas omedelbart men menar att den kan förändras på lång sikt. En
intressent behöver inte vara intresserad av företagets överlevnad och det är inte konfliktfritt

mellan de olika intressentgrupperna.6 Gröjer och Stark breddar dock definitionen genom att
inte begränsa sig till att intressenter enbart behöver vara människor. Vi ansluter oss till deras
definition och för oss kommer t.ex. yttre miljö att vara en intressentgrupp. Gröjer och Stark
har i sitt arbete Social redovisning, 1978, gjort en indelning av intressentgrupper som vi tar
vår utgångspunkt ifrån.7 Vi tror att det är bra att ha ett tidigare operationaliserat arbete som
utgångspunkt då det tidigare prövats. Vi behöver då inte ta hänsyn till alla nya problem som
kan uppstå, då dessa tidigare redan behandlats av författarna till Social redovisning. Våra
grupper kommer att vara ägare, anställda, yttre miljö, samhälle, kunder och övrigt. Under
rubrikerna 2.2-2.7 kommer dessa grupper att definieras. Vi kommer i detta arbete att räkna
andel sidutrymme för de olika intressenterna vilket gör att vi under vissa av kategorierna
kommer att beskriva varthän olika avsnitt i årsredovisningarna kommer att hänföras. För en
fullständig redogörelse av hur vi gått tillväga hänvisas till kapitlet Tillvägagångssätt.
2.2 Ägare
Ägare är den intressentgrupp som innefattar ägare och företagsledning. Till denna
intressentgrupp kommer den finansiella informationen att räknas. Vi anser att denna
information med den nuvarande utformningen kan ses som fokuserad på ägarna. Det finns
även andra sätt att se på den ekonomiska informationen, t.ex. att lön inte är en kostnad utan en
utbetalning till en intressent i företaget. Vidare kan eget kapital behandlas på olika sätt, t.ex.
att det inte är ägarnas utan det är företagets. Om något av detta skulle tillämpas skulle det vara
en annan uppställning på denna information.8
Vi anser att avsnitt som behandlar strategi är finansiellt orienterade varför de hänförs till
intressentgruppen ägare. Vi är medvetna om att strategin kan tolkas på olika sätt och till olika
intressentgruppers fördel. Även de anställda har nytta av att företaget långsiktigt överlever. Vi
menar dock att det finansiella perspektivet ändå överväger.
Forskning och Utveckling, FoU, kommer att ingå här eftersom den går att se som inriktad på
att ge intäkter.9 Om företaget uttryckligen skriver att det riktar FoU till en annan
intressentgrupp kommer vi att hänföra den till denna grupp. Om företaget upplåter sidor till

diskussion om varumärken kommer detta primärt att hänföras till kategorin ägare och i övrigt
behandlas som FoU d.v.s. hänföras till den intressentkategori som företaget vill hänföra det
till. Till ägarperspektivet kommer även resonemang som berör företaget att räknas som t.ex.
avsnitt som behandlar organisation, produkter, branschutveckling, affärsidé, policy för
leverantörskontakter etc.
Till kategorin ägare kommer vi även att lägga styrelse och företagsledning. Dessa skall leda
företaget, och kan ses som ägarnas representanter. Styrelsen är i första hand ansvarig inför
ägarna och företagsledningen ansvarig inför styrelsen. Sammantaget anser vi att
företagsledningen och styrelsen primärt tillgodoser ägarnas intressen. Vi gör ingen distinktion
mellan begreppen ledande befattningshavare och företagsledning.
2.3 Yttre miljö
Här kommer vi att titta på uttryck för hur företaget behandlar miljöpåverkan av sin
verksamhet. Yttre miljö definierar vi som den miljö i Sverige eller utomlands som företagets
verksamhet påverkar.
Yttre miljö kan ses som en naturresurs som alla människor är delägare i (dock ej juridiskt
ägande). Därför skall de få användningen av miljön redovisad.10 Uttryck för
miljömedvetenhet skulle kunna vara riskanalyser (minimera olyckor och ofrivilliga utsläpp),
livscykelanalyser (totala påverkan på miljön över produktens livstid),
miljökonsekvensanalyser, hantering av avfall och utsläpp, samt fokus på inköp av
miljövänliga produkter.11 Det finns en mängd olika rekommendationer avseende
miljöredovisning och även idéer på nyckeltal såsom energiförbrukning, utsläpp etc.12 Vi
menar även att om olika värden på miljönyckeltal presenteras är det intressant att se om
företaget presenterar lagstadgade maxvärden. Det ger en fingervisning om företagets
framtidsutsikter vid snabba lagändringar. När miljön skall redovisas föreligger även
periodiseringsproblem. Det kan vara svårt att avgöra när i tiden en miljöpåverkan har effekt.13

Vid rapportering om miljö finns det enligt Larsson (1997) två tillvägagångssätt. Dessa är
miljöredovisning respektive miljörapport. Miljöredovisning visar företagets miljöarbete och
även sådant som planeras inom området. Den kan vara med siffror och/eller ord. Med
miljöredovisning menar vi här inte den redovisning som krävs enligt lag utan en redogörelse
för miljöarbetet företaget bedriver. En miljörapport är en redovisning av ett specifikt område
där företaget visar hur det förhåller sig med vissa värden i förhållande till tillåtna värden satta
av myndigheter till vilka även miljörapporterna lämnas. En sådan rapport är obligatorisk och
skall inte innehålla några värderingar.14 Det innebär då att miljöredovisningen inte alls
nödvändigtvis speglar företagets totala miljörapportering. Miljöredovisningen utges ofta på
årsbasis och är frivillig.
Då företagen vi undersöker får ses som relativt stora kommer även informationen om dessa att
vara ganska aggregerad. Det gör att möjligheten att utläsa någon större påverkan i den lokala
omgivningen, t.ex. på en ort, inte kommer att få något större genomslag om den inte är av
betydande grad.
2.4 Anställda
Med de anställda avser vi alla de som arbetar i företaget med undantag av företagsledning.
Alla uttryck för de anställda och deras situation som framkommer i årsredovisningen kommer
att hänföras kategorin anställda.
Anställningstryggheten, arbetsvillkoren och annat som kan anses vara inriktat på arbetsmiljö
är faktorer som sammantaget kommer att utgöra den totala arbetsmiljön. En aspekt av
arbetsmiljö är frånvaro från arbetet. Redan vid tidpunkten för Gröjer och Starks arbete
diskuterades om det förelåg något samband mellan dålig arbetsmiljö och frånvaro från arbetet.
Det är en högst aktuell fråga även idag. Det behöver inte vara så att arbetsmiljön blivit sämre
utan det kan vara så att det ställs högre krav på arbetsmiljön.15 Även lagen tar hänsyn till de
anställdas villkor i företaget, som t.ex. arbetstidslagen, medbestämmandelagen,
förtroendemannalagen etc.16 Dessa skall borga för en god arbetsmiljö.
14 Larsson, s. 88
15 Gröjer & Stark, s. 223
16 Juhlin, 2001, s. 88
10
Avsaknad av uttryck för arbetsmiljö i årsredovisningar behöver inte innebära att det är ett
förbisett område. Det kan vara så att det internt inom företagen finns program som behandlar
dessa frågor på ett utförligt sätt. Det kommer vi inte att ha möjlighet att undersöka. Uttryck
för uppmärksamhet av arbetsmiljö skulle kunna vara av teknisk art, t.ex. buller, belysning,
luftföroreningar, klimat,17 men även uttryckt verbalt, t.ex. vidtagna åtgärder.
Personalintresse kan komma till uttryck genom att företaget i årsredovisningen fokuserar på
personalens kunskap och kompetens. I ett allmänt perspektiv går det att se kunnande/kunskap,
information, kompetens och humankapital som synonymer.18 Humankapital kan anses vara
kompetens och kunskap men det kan även breddas till att innefatta nätverk (kring företaget),
begåvning och social kompetens.19 Uttryck för personalens kunskap och
utvecklingsmöjligheter ser vi därför som ett uppmärksammande av personal. Vi anser att även
mänskliga resurser (Human Resources Accounting, HRA) kan räknas hit.
Medelantal anställda är det krav på att omnämna i årsredovisningar.20 Det kan, eventuellt
tillsammans med deras fördelning över världen, ses som ett finansiellt uttryck genom att
personal kostar pengar o.s.v. Minskar denna, med bibehållen omsättning, blir det högre vinst.
Vi har ändå valt att se detta som ett uttryck för personal genom att det visar utvecklingen för
gruppen anställda. Fördelningen av personalstyrkan kan även vara intressant för personalen då
det ofta i den allmänna debatten diskuteras om utflyttning till låglöneländer. Medelantal
anställda ger i första hand uttryck för människor och inte pengar i form av intäkter och
kostnader. Lönekostnader för dito anställda behandlar däremot pengar och hänförs istället till
ägarperspektivet då vi anser det vara finansiellt orienterad information.
2.5 Samhälle
Larsson (1997) har en definition av lokalbefolkning som väl stämmer överens med vår
definition av samhälle. Han menar att lokalbefolkning är en heterogen grupp bestående av
många intressentgrupper och därmed med olika behov och förväntningar på företaget.21
Samhälle kommer därför att innefatta alla eller delar av de andra intressentgrupperna när

vi avser stat, kommun och landsting. Vidare innefattar kategorin människorna som lever i
företagets omgivning och påverkas av företagets verksamhet. Det innebär att en anställd på
sin fritid ändå kan bli en intressent genom att personen utgör en del av samhället.
Kostnader och intäkter uppkommer för både företag och samhälle i något slags utbyte.22 Dels
direkt genom att företagen betalar skatt/får bidrag, dels indirekt genom att samhället
tillhandahåller infrastruktur och barnomsorg o.s.v. för att företaget skall kunna bedriva sin
verksamhet. I det indirekta utbytet bidrar företagen med arbetskraft. I diskussionen om
företagets roll i samhället finns synsättet där det talas om Corporate Citizenship, CC, där det
görs en distinktion mellan företaget i samhället och företaget och samhället.23 Enligt detta
synsätt är företaget i samhället och därmed en del av samhället. Företaget har därför
förpliktelser till stakeholders, av oss här benämnda intressenter.
Uppställningen av förädlingsvärde visar den så kallade kakans fördelning mellan intressenter.
Det kan på så sätt anses vara uttryck för ett av de andra sätten att klassificera vem det egna
kapitalet tillhör och definitionen av vad som är en kostnad, frågor som vi kort berörde under
Ägare. Då denna uppställning speglar flera intressenter hänför vi därför förädlingsvärde till
kategorin samhälle.
2.6 Kunder
Kunder definieras här som de som köper av företaget. Gröjer och Stark menar att de
produkter som framställs i ett företag kan ses som grunden för dess existens. 24 Vi anser att
förutsättningen för att detta citat skall gälla är att produkterna är fokuserade på vad kunder vill
ha så att de köper dessa. Produkterna skall med andra ord uppfylla ett kundbehov.
Allt fler företag ser det nu som allt viktigare att skapa värde för sina kunder och inte att endast
skära kostnader.25 Traditionellt sett har aktieägarvärde varit det övergripande målet, vilket
enligt Lindvall (2001) lett till ökad kortsiktighet. Detta har ofta hängt ihop med
kostnadsorientering istället för fokus på att skapa värde.26 Vi anser det därför intressant att se
om det går att utläsa något ökat fokus på kunder i årsredovisningar.

2.7 Övriga
Denna kategori blir en post för de intressenter som inte inryms under de ovanstående
definitionerna. Denna grupp innefattar kategorierna leverantörer och konkurrenter samt en
restpost.
Om ett företag är dominerande på en ort kommer deras leverantörer vid nedläggning att
påverkas vilket visar att leverantörer kan vara intressenter i ett företag. Vidare, att det kan
finnas långa och/eller nära relationer med leverantörer är inte något vi vill ifrågasätta men
leverantörsintressentperspektivet brukar inte enligt vad vi erfarit komma till uttryck i
årsredovisningar när vi på prov inför detta arbete gick igenom ett antal årsredovisningar.
Enligt vad vi kunnat se behandlas inte heller konkurrenterna i någon större utsträckning i
årsredovisningar. Förhållandet till konkurrenter är mer indirekt, genom kunder.27
Konkurrenter kommer att tas när det är specifika konkurrenter eller konkurrenssituationer
som omnämns. Konkurrens i allmänhet har enligt vad vi sett, i tidigare nämnda provomgång,
ett mer finansiellt fokus. Då dessa intressenter knappt framkommer väljer vi att lägga dem
under en gemensam kategori som vi benämner övrigt. Restposten blir den post som kommer
att få det som inte inryms i någon av de tidigare nämnda intressentgrupperna eller som vi inte
lyckats få med vid skapandet av teorin.
3. Tillvägagångssätt
Vi beskriver nedan vårt tillvägagångssätt beträffande metod och urval.
3.1 Innehållsanalys
Den metod vi kommer att använda kallas innehållsanalys. Den är inte en av de mera frekvent
använda metoderna inom företagsekonomin, så vi beskriver nedan de grundläggande
elementen. Kvantitativ innehållsanalys definieras av Berelson (1952) som en metod för
objektiv, systematisk och kvantitativ beskrivning av en textmassas manifesta innehåll. 28 Som
framgår av citatet tar den kvantitativa ansatsen i princip endast hänsyn till det manifesta
innehållet. Det manifesta innehållet är det tryckta innehållet som läsaren direkt ser. Med hjälp
av metoden analyseras en textmassa utifrån ett förutbestämt sätt. Ett grundantagande i
27 Gröjer & Stark, s. 79
28 Hedman, 1979, s. 131
13
analysen är att det förutsätts ett positivt samband mellan antal omnämnanden å ena sidan och
sändarens intressen å andra.29 Det som ofta nämns kan därför antas vara viktigt för den som
skrivit texten och det föreligger då en korrelation mellan det som sändaren anser är viktigt och
det som skrivs. Metoden kräver att frekvensen/omfattningen av det studerade objektet mäts.30
Innehållsanalys har utvecklas till att även innefatta en kvalitativ ansats. Om den kvalitativa
ansatsen används kommer en undersökning av innehållet att göras. En sådan undersökning av
innehållet innebär att ett eventuellt latent innehåll kan framkomma. Latent innehåll är innehåll
som framkommer vid en tolkning av [den manifesta] texten.31 Det går att föreställa sig att
manifest och latent är motpoler till varandra, men faktum är att de ligger längs samma
kontinuum. Vid rörelse längs detta kontinuum mot ytterpunkten manifest, bort från den andra
ytterpunkten latent, kommer innehållet i allt mindre grad att behöva tolkas.32 Se figur 1.
På samma sätt som det finns en skala mellan manifest och latent innehåll finns en skala
mellan den kvantitativa och kvalitativa ansatsen som då ger möjlighet till att välja var
undersökningen skall placera sig. Enligt Hedman (1979) är valet mellan kvantitativ eller
kvalitativ ansats mer en fråga om gradskillnad än en artskillnad.33 Se figur 1.
Figur 1 visar kopplingen mellan de olika ansatserna. En kvantitativ metod kombineras
vanligtvis med analys av manifest innehåll medan en kvalitativ metod generellt kopplas med

Figur 1, visar valen mellan kvalitativ och kvantitativ respektive latent och
manifest, samt vår placering. Källa: Vår bearbetning av Hedman (1979)
14
en undersökning av latent innehåll. Det skall nämnas att alla kombinationer är möjliga men att
kopplingen kvantitativ och latent knappast är trolig. Denna yta är därför streckad i figur 1.
Vår undersökning placerar sig vid stjärnan i figuren.
Den kvantitativa innehållsanalysen har olika vägar att operationalisera arbetet. Det går att
räkna hur mycket utrymme (column inches) som ges eller så kan frekvensen (item count)
räknas. Resultatet av undersökningar av tidningsinnehåll där arbetet operationaliserats på
båda sätten visar att det mödosamma arbetet med att räkna utrymmet med linjal i förhållande
till totala sidutrymmet inte producerar bättre resultat än att räkna frekvensen.34 Vi kommer att
arbeta enligt metoden där frekvensen räknas eftersom den på ett enkelt sätt behandlar stora
mängder textmassa. Metoden är ett bra verktyg i vår operationalisering av arbetet, som
beskrivs nedan.
3.1.1 Operationalisering
Vi kommer att gå igenom 15 företags årsredovisningar 15 år bakåt i tiden. Tiden kommer inte
att tillåta en kvalitativ metod eller ett syfte där vi söker efter latent innehåll. Därför väljer vi
att analysera det manifesta innehållet med en kvantitativ metod. Vi kommer då att mäta
frekvensen av olika intressentgrupper i årsredovisningen. Som ovan nämnts tar inte metoden
ställning till textens innehåll vilket även vi kommer att undvika att göra. Det är dock svårt att
renodlat använda sig utav endast en kvantitativ och manifest metod då de ligger på en skala
som övergår till kvalitativt och latent. Därför krävs ibland en tolkning av innehållet. Vi
kommer att hänföra en specifik text till en intressentkategori genom att översiktligt gå igenom
varje sida.
Vi kommer att dela in varje sida, inklusive bilder, i maximalt fyra delar. Vi kommer sedan att
räkna frekvensen av dessa delar avseende på intressentgrupper. Inom samma avsnitt måste en
intressentgrupp omnämnas med minst ¼ sidutrymme för att tas med, dock ej nödvändigtvis
sammanhängande. Vi kommer att avrunda förekomsten av intressentgrupperna till närmaste
fjärdedelssteg men vi kommer inte att avrunda uppåt till ¼. Det gör vi därför att om vi skulle
avrunda upp till ¼ sida skulle ett intressentperspektiv kunna omnämnas på 0,13 sida och
34 Budd et al, 1967, s. 35
15
registreras som en fjärdedel. Vi har inte valt att ha en finare indelning än fjärdedelssteg då ett
sådant tillvägagångssätt skulle ta för mycket tid i anspråk.
Vi antar att samma förutsättningar som gällde vid ovan refererade tidningsundersökning även
gäller för årsredovisningar och kommer därför inte att göra mätningen med linjal utan räkna
förekomsten av intressentperspektiv med hjälp av ögonmått. Det totala antalet numrerade
sidor i varje årsredovisning och eventuella kompletterande redovisningar kommer att utgöra
100 %. Vi tar med kompletterande redovisningar ifall företaget talar om i årsredovisningen att
det finns sådana, t.ex. hållbarhetsredovisning. Vi kommer inte att ta med
fastighetsredovisningar (Skanska) då det inte är fastighetsbestånd som vi är intresserade av.
Det verkliga antalet sidor som behandlar en specifik intressentgrupp kommer att översättas till
en procentsats som sedan utgör andelen för den aktuella intressentgruppen i det aktuella
företaget och året. Vi kommer att bortse från sidor som inte direkt kan hänföras till någon av
intressentgrupperna. Det totala antalet sidor som beaktas vid beräknandet av procentsatsen
minskas då med de sidor som inte kan hänföras till en intressentgrupp. Om helsidesbilder inte
talar relativt tydligt för sig själva i sitt sammanhang krävs att de förklaras med någon text för
att tas med i beräkningen. För en mer detaljerad beskrivning av bildhantering och andra
bedömningar hänvisas till bilaga 1. I bilaga 2 visas den tabell som använts för att registrera
våra värden.
3. 2 Urval
Vi kommer att göra vårt urval i samarbete med Uppsala universitetsbibliotek för att
säkerställa att vi har material som täcker hela undersökningsperioden. Det kan dock visa sig
vara svårt att få fullständiga serier för hela perioden och vi kommer om det krävs att
komplettera med redovisningar från Kungliga biblioteket i Stockholm. Om luckor fortfarande
kommer att finnas kommer vi att använda oss av årsredovisningar utlagda på Internet. Vi
kommer på grund av våra urvalskriterier inte att kunna göra ett statistiskt urval.
Vårt främsta urvalskriterium kommer att vara att företaget skall ha varit noterat på
Stockholmsbörsen under hela undersökningsperioden. Detta för att universitetsbiblioteket
endast innehar börsnoterade företags årsredovisningar. Vi försöker primärt välja företag som
inte varit med om eller utfört några sammanslagningar eller fusioner. Vi har valt företag som
vid undersökningsperiodens slut ingått under branscherna industri samt konsumentvaror.
Dessa två branscher väljer vi för att vi antar att de generellt sett har en relativt stor påverkan
16
på de olika intressentgrupper som vi undersöker förekomsten av. Genom att välja två
branscher har vi även möjlighet att uttala oss om tendenser till förändringar i dessa branscher.
Om vi däremot skulle välja bland alla företagen på hela börsen skulle vi inte kunna dra några
allmänna slutsatser alls, då den inbördes skillnaden mellan börsföretagen är stor. Vid vårt val
av företag tar vi inte hänsyn till att de företagen tidigare under perioden kan ha ingått i en
annan bransch.
Vi har gjort urvalet utifrån en branschindelning som tidningen Affärsvärlden konstruerat för
företagen på Stockholmsbörsen.35 Genom Bolagsfakta36 har vi kontrollerat huruvida företaget
varit noterat under hela undersökningsperioden. Om det inte framgått där har vi kontrollerat
på företagets hemsida. Om det inte heller där framgått har inte företaget varit aktuellt i vårt
urval. Totalt kommer vi att studera 15 företag därför att vi bedömer det som ett väl avvägt
antal i förhållande till den tid som är tillgänglig.
Eftersom antalet företag under branschen industri är fler än under branschen
konsumentprodukter representeras även de företagen i högre utsträckning i undersökningen. I
dessa branscher finns det totalt 108 företag,37 varav 76 stycken tillhör industri.38 För att få en
jämn representation har vi därför tagit 11 industriföretag och 4 stycken
konsumentvaruföretag.39 De företag vi valt har vi försökt att välja så att de skall ge en ganska

Konsumentvaruföretagen är Borås Wäfveri, Electrolux, Hennes & Mauritz samt Kabe. För en
kort beskrivning av företagens verksamheter hänvisas till bilaga 3.
3.3 Kritik
Vid undersökning med statistiska metoder är ett sannolikhetsurval att föredra. Vid ett
sannolikhetsurval har varje element i populationen en känd inklusionssannolikhet som är
större än noll.40 Inklusionssannolikheten talar i vårt fall om hur stor sannolikhet ett enskilt
företag har att komma med i undersökningen. Inklusionssannolikheten för varje företag i vår
undersökning är okänd och urvalet är därför ett icke-sannolikhetsurval. Vid användandet av
ett sådant går det inte lika säkert dra inferenser till en bakomliggande population. Resultaten
skall därför statistiskt tolkas försiktigt och påvisa mer av en tendens än som något som med
statistisk säkerhet varit en utveckling för alla företag.
Vi valde det här tillvägagångssättet eftersom att vi inte hade möjlighet att göra ett riktigt
statistiskt urval. Om vi hade gjort ett statistiskt urval kunde inte hänsyn tas till att vi måste ha
kunnat följa företaget en längre period bakåt, vi kunde då ha fått med företag som inte varit
börsnoterade under hela perioden. Företagen i urvalet skulle i sådant fall inte kunnat studeras
under önskad tid bakåt.
Ursprungligen avsåg vi att göra undersökningen över en period av 20 år istället för 15 år.
Detta har påverkat vårt urval av företag. Om vi valt den kortare perioden från start skulle vi
kunnat ha ett bredare spektra av alternativa företag att välja mellan inom respektive bransch.
Anledningen till att vi valde den kortare perioden var att vi under arbetets gång konstaterade
att de tidiga observationerna i princip inte bidrog med några andra perspektiv än
ägarperspektivet. Från början begränsade vi oss till enbart årsredovisningar som fanns att
tillgå vid Uppsala universitetsbibliotek. Även detta har varit en restriktion vid urvalet av
företag. Sammantaget kunde vi ha haft ett större antal företag att välja mellan och därmed ett
mer intressant resultat om vi från början av undersökningen varit medvetna om den källa som
fanns att tillgå i Kungliga biblioteket och om vi känt till att de första fem åren inte skulle bidra
med i princip något annat än ägarperspektiv.
40 Dahmström, 2000, s. 192
18
3.3.1 Testomgång
Vi har för att jämföra våra bedömningar gjort en testbedömning för att se hur nära eller långt
ifrån varandra vi ligger när vi bedömer årsredovisningar. Vi gick då igenom sex stycken
årsredovisningar. Tabell 1 visar korrelationen41 mellan våra bedömningar för respektive
intressentgrupp. Lägst korrelation i vår bedömning återfinns i bedömningen av vad som skall
hänföras kategorin samhälle. Efter denna testomgång diskuterade vi skillnaderna mellan
bedömningarna och orsakerna till dessa och vi kommer under arbetets gång att skapa en
arbetsgång för hjälp och standardisering av våra bedömningar. Vi tror därför inte att resultatet
kommer att påverkas i någon högre utsträckning av våra olika bedömningar utan att skillnader
som framkommer är verkliga skillnader. Korrelationen för intressentkategorin övrigt
redovisas ej därför att en av oss bedömde att något sådant perspektiv inte förelåg. Det går då
inte att beräkna korrelationen, eftersom formeln kräver värden för x och y. För redovisning av
de värden som tabellen bygger på hänvisas till bilaga 4.
Ägare
Yttre miljö
Anställda
Samhälle
Kund
r
0,997 0,998 0,874 0,348 0,711
De företag som vi från början av arbetet kände till kan vara överrepresenterade relativt de
företag vi inte kände till. Vi kan inte avgöra huruvida dessa företags redovisningar i större
eller mindre omfattning riktar text till olika intressenter än de företag som inte togs med i
urvalet.
3.3.2 Källkritik
När vi skapat vår teori har vi använt oss av tidigare nämnda Social redovisning tillsammans
med ett antal andra böcker. Författarna till Social redovisning är idag båda professorer, Jan-
Erik Gröjer vid Uppsala universitet42 och Agneta Stark vid Linköpings universitet.43 Vid
beskrivning av miljöperspektiv använder vi oss även av boken Miljöledning, Miljörevision,
Miljöredovisning av Lars-Olle Larsson. Vid utgivningen av denna var han bland annat
miljörevisionsledare hos KPMG Bohlins och lärare vid Lunds universitet. Vi betvivlar inte
41 Andersson et al, 1994, s. 41-46
42 http://www.fek.uu.se/, klicka på personal - vidare på professorer
43 http://www.tema.liu.se/tema-g/medarbetare.htm
Tabell 1, Korrelationen mellan våra
bedömningar av intressentperspektiv
19
trovärdigheten hos författarna till övriga källor men om något skulle vara fel hos dessa utgör
de ändå inte en bärande del av teorin.
Liksom andra vetenskapliga metoder är troligtvis inte heller metoden innehållsanalys ett
okritiserat ämne. Vi har sökt kritik mot metoden men inte funnit något användbart resultat. Vi
har endast konstaterat att det är en mycket använd metod. Vi tror att det vid användande av
innehållsanalys kan föreligga problem med att klassificera material även om de olika
kategorierna är väl definierade. Eftersom det går att formulera text på många olika sätt kan det
bli svårt med vissa gränsdragningar. Det har gjort att vi har fått rådfråga varandra under
undersökningens gång och gemensamt gjort vissa bedömningar.
3.3.3 Bortfall
Åren 1996-1998 har vi registrerat ett bortfall på JM som vi inte lyckats fylla. Vi har haft
tillgång till en miljöredovisning för år 1998 men eftersom vi inte vet om den funnits
omnämnd har vi inte använt oss av den. För Borås Wäfveri saknar vi 2003 års redovisning då
denna inte har blivit utgiven vid undersökningens genomförande. Det kan ha påverkat
resultatet eftersom urvalet i branschen är så litet. Bergman & Beving har brutet räkenskapsår
från 1 april till 31 mars. För att få med så mycket som möjligt av det innestående året innebar
det att år 2002-2003 års årsredovisning kom att räknas på 2002 vilket gjort att det blivit ett
tomrum för år 2003 i undersökningen för detta företag. Några årsredovisningar och
miljöredovisningar har fått tas från Internet för att de saknades i tryck och vissa
årsredovisningar för att spara tid i Stockholm. En svaghet med vårt arbetssätt när
årsredovisningar från Internet studeras är att det är svårt att få ett helhetsintryck av sidorna.
Några miljöredovisningar har fått göras på engelska.
Vi kan presentera resultat för hela perioden trots vårt bortfall då resultatet presenteras i
relativa tal. Skillnaden är att det för åren med bortfall är ett tunnare dataunderlag. Då det
aktuella bortfallet dock varit så ringa anser vi att resultatet ändå är representativt och att
slutsatser kan dras gällande hela perioden. Bortfallet gällande JM 1996-1998 är såtillvida
problematiskt att miljöperspektivet troligtvis skulle ha varit mindre om JM: s årsredovisningar
hade varit inräknade.
20
4. Undersökningen
Nedan presenteras resultaten av vår undersökning och analys av den. Vid presentation av
resultaten väljer vi att använda oss av grafer, som enligt oss är det tydligaste sättet att göra det
på. Vi börjar med att visa en sammanfattande graf för respektive bransch. Därefter kommer vi
att presentera resultat och analys för varje kategori mer utförligt. Vi uppmärksammar läsaren
om att skalorna kommer att vara olika beroende på vilken kategori som behandlas. Detta görs
endast för att på ett tydligt sätt visa förändringar. Graferna visar inte heller utvecklingen under
åren, utan varje årsvärde baseras på en observation. Därför kan graferna istället sägas visa
utvecklingen mellan åren och upp eller nedgångar under åren är därför en aning missvisande.
Tabellerna som kommer att presenteras i anslutning till diagram 3 till 7 visar detaljerade
värden som endast kan härledas som cirkavärden genom att läsa dessa diagram. Tabellerna
visar respektive perspektivs värden i början och slutet av perioden samt lägsta och högsta
notering. Dessa värden presenteras med en decimal med undantag av när en avrundning skulle
medföra att en nyans skulle gå förlorad.
En svaghet med branschen konsumentvaror som vi konstaterat vid sammanställandet av
resultatet är det ringa antalet företag. H&M och Electrolux är de tongivande företagen i denna
bransch och det har återspeglats i resultatet. Kabe och Borås Wäfveri bidrar i princip endast
med ett finansiellt perspektiv, vilket gör att skillnaderna mellan företagen i branschen är stor.
Kabe har t.ex. inte redovisat någon sida som behandlat miljö, samhälle, kunder eller övrigt
någon gång under hela perioden. Perspektivet anställda har för detta företag endast
framkommit enstaka år genom medelantal anställda.
Alla våra grafer visar relativt antal sidor. Det framgår inte hur många sidor varje kategori
bygger på. För att ge läsaren en uppfattning om det underlag som resultatet bygger på
presenteras i Tabell 2 för respektive bransch totala antalet sidor vid periodens början och slut
samt högsta och lägsta antal sidor under perioden. De sidor som ej kan hänföras till en
intressentkategori är inte medräknade, vilket leder till att inte alla uppgifter om sidor är ett
jämnt värde. Då dessa sidnoteringar påverkas av bortfallet som tidigare redovisats kunde i
synnerhet för år 2003 ett annat maxvärde erhållits i branschen konsumentvaror om
årsredovisningen från Borås Wäfveri skulle ha varit tillgänglig vid undersökningstidpunkten.

4.1.1 Branschen industri
Diagram 1 visar den procentuella fördelningen av antalet sidor fördelat på intressentgrupper
över vår undersökningsperiod för branschen industri. Samtliga intressentgrupper är
representerade i diagram 1. För läsare som vill studera diagram 1 närmare återfinns denna i
helsidesformat och fullskala i bilaga 5. Fördelningen över de olika grupperna har varierat över
perioden. Särskilt värt att notera är förändringen 1995-1996 avseende fördelningen av sidor
mellan intressentperspektivet yttre miljö och ägare. Övriga kategorier har legat relativt stabilt
över tiden med en svag ökning. Före år 2000 har sidor som behandlar samhällsperspektivet
utgjort ett så litet antal att de nästan inte givit utslag i mätningen men från detta år och framåt
har intresset för samhällsfrågor ökat, delvis på bekostnad av miljöfrågor. Ägarperspektivet har
under hela perioden dominerat och alltid utgjort minst 75 %. Kategorin övrigt är en marginell
företeelse i diagrammet.
Tabell 2, Förteckning över max och min
värden samt värdet vid periodens början och
slut för respektive bransch. Antal sidor som
utgjort 100 %.

4.1.2 Branschen konsumentvaror
Diagram 2 visar den procentuella fördelningen av antalet sidor fördelat på intressentgrupper
över vår undersökningsperiod för branschen konsumentvaror. Även diagram 2 finns för de
läsare som önskar studera det närmare i helsidesformat och fullskala i bilaga 6. Under
branschen konsumentvaror upptar intressentgruppen ägare under hela perioden minst 75 % av
sidorna. Miljöperspektivet fick stort utrymme 1995-1998, för att 1999 relativt snabbt åter
minska. Perspektivet anställda har generellt sett en långsamt och stadigt ökande andel av
sidorna. Den sista noteringen år 2003 visar att kundperspektivet ökat flera procentenheter på
bekostnad av ägarperspektivet. De övriga kategorierna har ungefär behållit sin andel av
sidorna detta år. Kategorin övrigt är en än mer marginell företeelse i detta diagram jämfört
med branschen industri.
Diagram1, Andel sidor behandlande olika intressentgrupper i branschen industri 1989-2003.

4.2 Intressenten ägares utveckling
Resultatet av undersökningen visar att det perspektivet som framkommer i störst utsträckning
över hela perioden är ägarperspektivet. Under mitten på nittiotalet minskade ägarperspektivet
i båda branscherna, utvecklingen var likartad för båda branscherna fram till 1998. Från 1999
ökar branschen konsumentvaror sitt ägarperspektiv med ca 11 procentenheter. Branschen
industri har från sin bottennotering 1996 en svagt uppåtgående trend och 2003 slutar de båda
branscherna på ungefär samma nivå.
Tabell 3 visar att båda branscherna når sin lägsta notering avseende ägarperspektivet år 1996,
vilket även kan ses i diagram 3. Tabellen visar även att de båda branscherna börjar och slutar
på en nivå som skiljer sig från varandra med endast en decimal.
Diagram 2, Andel sidor behandlande olika intressentgrupper i branschen konsumentvaror 1989-2003.

4.2.1 Analys av intressenten ägare
Minskningen av ägarperspektivet motsvarades i hög grad av en ökning i miljöperspektivet för
de båda branscherna, vilket även framgår av diagram 1 till 4. Att branscherna börjar och slutar
på noteringar som skiljer sig från varandra med endast en decimal är intressant att notera. Det
kan bero på att skillnaderna mellan företagens preferenser, oavsett bransch, i rapporteringen
av ägarperspektivet är små. Det verkar alltså råda en konsensus om i hur stor utsträckning
företagen förväntas rapportera om olika perspektiv. Detta är dock en exogen faktor som vi
inte avser söka svara på i denna uppsats.
För båda branscherna framkommer i diagram 3 en minskande andel sidor som behandlar
ägare från 1995. För branschen industri beror det på att flera av företagen börjar ge ut separata
miljöredovisningar. För branschen konsumentvaror förklaras det av att Electrolux, som enda
företag i vårt urval av konsumentföretag, började ge ut en separat miljöredovisning detta år.
Ökningen av ägarperspektivet inom konsumentbranschen 1999 är värd att notera. Detta
förklaras till största delen av att Electrolux då upphörde med att ge ut sin miljöredovisning. Vi
återkommer om detta under yttre miljö. Eftersom att branschen konsumentvaror endast består
av fyra företag ger Electrolux stort genomslag.

Nedgången för ägarperspektivet i branschen konsumentvaror 2003 motsvaras i hög
utsträckning av en motsvarande uppgång av kundperspektivet, vilket även ses i diagram 2 och
7. Även denna förändring förklaras av Electrolux som detta år hade mycket kundperspektiv i
sin årsredovisning.
Som framgår av vårt resultat är gruppen ägare den grupp som ges störst utrymme i
årsredovisningarna. Det visar att mycket av det vi skrev om i den teoretiska referensramen
fanns att finna i årsredovisningarna. Strategin var finansiellt orienterad, liksom FoU. Vissa
företag hänförde i undantagsfall FoU till kunder, men i övrigt var det ett finansiellt fokus på
denna kategori. Utöver den obligatoriska finansiella informationen fanns även presentation av
styrelsen och dess ledamöter samt företagsledningen. När företaget presenterade sig själv,
sina avdelningar/dotterföretag samt sin organisation var denna text starkt finansiellt
orienterad. För en del av företagen tycker vi oss ha sett vissa tendenser till att det gått från
mera detaljerade beskrivningar av företagets verksamhetsgrenar till att i lite mer allmänna
ordalag beskriva verksamheten.
4.3 Intressenten yttre miljös utveckling
Från 1995 ser vi ett kraftigt ökat intresse för intressenten yttre miljö. För branschen industri
utgör sidorna detta år ca 8 % och för branschen konsumentvaror utgör sidorna ca 16 %.
Branschen industri avtar långsamt från 1997 års toppvärde. Branschen konsumentvaror visar
från 1996 års topp ett avtagande antal sidor som behandlar miljön och andelen sidor minskar
kraftigt 1999. Från detta år ligger konsumentbranschens andel av sidor behandlande miljön på
en jämn nivå, endast något högre än 1992-1994.
Tabell 4 visar att andelen sidor som ägnade intressenten yttre miljö utrymme i början av
perioden var låg. Båda branscherna har sin lägsta notering år 1990. I diagram 4 ses att
branschen industri under de senare åren minskat sitt utrymme av sidorna behandlande
miljöfrågor, men de två sista åren tycks en stabilisering ha skett. Branschen konsumentvaror
har legat på en stadig nivå sedan år 1999.

4.3.1 Analys av intressenten yttre miljö
Som tidigare konstaterats har den minskning som skett i ägarperspektivet till största delen
motsvarats av en ökning för perspektivet yttre miljö. Branschen industris nedgång från 1996
har flera förklaringar. Vissa företag hänvisar alltmer till Internet beträffande miljöinformation.
Andra företag har minskat antalet sidor och publicerar numera endast en trycksak som
innehåller både den traditionella årsredovisningen samt miljöredovisningen. Åter andra har
bytt namn på sina miljöredovisningar. Exempel på företag som gjort några av de olika
åtgärderna finns senare under denna rubrik.
Även i diagram 4 ses resultatet av att Electrolux upphörde att ge ut sin miljöredovisning 1999,
en kraftig minskning av miljöperspektiv i årsredovisningarna. Den stadiga hållningen från
1999 och framåt för branschen konsumentvaror förklaras av att Electrolux, Borås Wäfveri
samt H&M årligen bidrar med ett jämnt antal sidor behandlande miljön.
Intresset för miljöfrågor kan tyckas ha minskat enligt resultaten, men det behöver inte vara
hela sanningen. Nedgången kan även bero på att allt fler företag numera hänvisar till Internet
där de löpande publicerar miljöinformation. Vi har enligt vår avgränsning inte tagit hänsyn till
Diagram 4, Procentuell andel av sidor behandlande intressentgruppen yttre miljö 1989-2003
Tabell 4, Förteckning över max och min
värden samt värdet vid periodens början
och slut för respektive bransch avseende
yttre miljö. Procentuell andel sidor
avrundat till närmaste decimal.
27
material publicerat enbart på Internet. Inte lika kraftig som nedgången i branschen
konsumentvaror 1999 men ändå en tydlig nedgång ses även i branschen industri då SAS år
2002 upphörde att ge ut en separat miljöredovisning och istället implementerade sin
(förminskade) miljöredovisning i den traditionella årsredovisningen. SAS är ett av företagen
som alltmer hänvisar till Internet beträffande miljöinformation. Resultatet hade kunnat se
annorlunda ut om vi även tagit hänsyn till information publicerad på Internet. H&M ger där ut
sin CSR (Corporate Social Responsibility) rapport.
Intressant är, som vi tidigare nämnde, att notera att ett antal företag oavsett bransch i denna
undersökning gav omnämnde sin första separata miljöredovisning 1995. Såväl inom
branschen industri som inom konsumentvaror föreligger stora skillnader mellan företagen i
deras omfattning att rapportera om miljöpåverkan. En del av företagen med något mer
begränsad egen direkt miljöpåverkan och egen tillverkning endast i mindre omfattning
upplåter regelmässigt två till tre sidor som behandlar miljön. Andra företag ger fortfarande ut
separata miljöredovisningar, medan flertalet har bytt namn på sina miljöredovisningar till
hållbarhetsredovisningar, med minskat miljöperspektiv som följd. Ett exempel på företag som
bytt namn på sin redovisning är Skanska som från 2002 benämner sin miljöredovisning som
hållbarhetsredovisning. Vi återkommer till detta under rubriken Samhälle.
Många av företagen som berörde miljöperspektivet mer ingående presenterade nyckeltal och
diskuterade livscykelanalyser o.s.v. Vi såg dock inte att företagen även presenterade de
lagstadgade maxvärdena. De skrev ibland istället att de var långt ifrån maxvärdet och det är
då upp till läsaren av årsredovisningen att bedöma trovärdigheten i företagets påstående.
Vissa företag hänvisade även till de obligatoriska miljörapporterna, men gav inte själv ut en
separat miljöredovisning.
Vi har sett att miljöfrågor behandlas i ganska aggregerad form. Ett undantag som bekräftar
vårt antagande om att miljöfrågor beskrivs mer ingående om de är av mer betydande art visas
av exemplet med Skanska och Hallandsåsen då företaget upplät 3 sidor som behandlade detta
ämne i sin miljöredovisning år 1997.
Miljöcertifiering var ett av de vanligare sätten sätt att uppmärksamma miljöfrågor. Här kan
dock olika aspekter ses. Somliga företag nämnde att deras miljöcertifiering var en fördel
eftersom de annars inte kunde ha fått vissa uppdrag. Deras kunder krävde med andra ord att
28
leverantören var miljöcertifierad. Detta är ett exempel på ett uttryck för att allt i
årsredovisningen till syvende och sist kan anses vara finansiellt inriktat.
4.4 Intressenten anställdas utveckling
Intressentgruppen anställda har haft en stadig och långsamt uppåtgående trend över perioden,
vilket framgår av diagram 5. Denna utveckling är giltig för båda branscherna vilka följt
varandra åt tätt. För ingen av branscherna kan någon chock på trenden ses, utan bägge
branschernas andel av sidutrymmet behandlande anställda har vuxit stadigt över perioden.
Tabell 5 visar att det för båda branscherna över perioden är år 2003 som intressentgruppen
anställda haft högst andel sidutrymme.

4.4.1 Analys av intressenten anställda
Den ökade andelen sidor för intressenten anställda under perioden har inte motsvarats av en
påtagligt synlig minskning för någon annan intressentkategori. Detta framgår tydligast av
diagram 1 och 2. Branschen konsumentvarors förändring förklaras här utav det ringa antalet i
urvalet och att de två tongivande företagen H&M och Electrolux därför påverkat upp- och
nedgångar mer.
Diagram 5, Procentuell andel av sidor behandlande intressentgruppen anställda 1989-2003
Tabell 5, Förteckning över max och min
värden samt värdet vid periodens början och
slut för respektive bransch avseende
anställda. Procentuell andel sidor avrundat
till närmaste decimal.
29
Att det sista årets observation för båda branscherna är den högsta kan med den ökning som
skett under perioden tyda på att det är en trend som ses, där perspektivet anställda även
framöver kommer att ges ett ökat utrymme i ett liknande långsamt tempo.
Samtliga företag redovisar medelantal anställda. Det utrymme som ges för detta når dock inte
alltid upp till ¼ sida, så det har inte registrerats varje gång. Arbetsmiljön diskuteras i
begränsad omfattning i de företags årsredovisningar som ingått i urvalet. På senare år har
dock arbetsmiljö såväl som intellektuellt kapital uppmärksammats i högre utsträckning än
tidigare. Arbetsmiljö har i vissa fall stått i anknytning till yttre miljö under en gemensam
miljörubrik där såväl arbetsmiljö, ofta av många företag benämnt inre miljö, som yttre miljö
behandlats. I dessa texter under gemensam rubrik har ofta yttre miljö varit det dominerande
perspektivet och därför har perspektivet anställda inte alltid registrerats. Det har då inte nått
upp till den minsta andel sidutrymme för att tas med.
4.5 Intressenten samhälles utveckling
Diagram 6 visar utvecklingen för kategorin samhälle. I princip har det dock inte funnits någon
utveckling att tala om förrän efter år 2000. Branschen industris samhällsperspektiv har legat
stadigt på marginella värden tills år 2000. Därefter ökar samhällsperspektivets andel av
sidorna. Branschen konsumentvarors samhällsperspektiv har legat på en stadig och relativt låg
nivå under början av undersökningsperioden. Från 1997 börjar det bli lite större fluktuationer.
Tabell 6 visar att de värden som är något att tala om har registrerats efter år 2002. Så sent som
år 2000 låg samhällsperspektivet i branschen konsumentvaror på en så låg nivå som under

4.5.1 Analys av intressenten samhälle
Atlas Copco svarar för att det överhuvudtaget finns någonting hos branschen industri under
åren 1989-1992 och 1996-1999. De två företag som främst bidrar till toppen 2002 är Atlas
Copco och Skanska. Åren 2001-2003 börjar det vara ganska många av företagen som
samtidigt bidrar med värden till resultatet. Som mest är det 9 (av 11) stycken 2002. Ett bidrag
till den stabila hållningen för branschen konsumentvaror är att Electrolux årligen redovisat
förädlingsvärde. När branschen höjer sig lite 1999 till 1,9 % samt toppen 2003 beror det på
Electrolux och H&M. H&M bidrar med sidor behandlande samhällsperspektiv från 1997 och
fortsätter sedan att göra det till slutet av perioden. Mellan 1999 och 2002 bidrar H&M ensamt
till utslaget i resultatet, då Electrolux inte uppvisar något värde under denna tid.
Det som under 1990-talet började som en miljöredovisning har hos vissa företag utvecklats
till en hållbarhetsredovisning vilket skjutit fokus från enbart miljö till hela samhället, där
miljö är en av flera variabler som beaktas och uppmärksammas. Vi kan konstatera att en del
av de nya sidorna som behandlar samhället (och företaget i det) har tillkommit på bekostnad
av att antalet sidor som behandlar miljöfrågor har minskat. Det gäller branschen industri och
syns tydligast i diagram 1 men kan även skönjas i diagram 4 och 6. Företag som bidragit till
Diagram 6, Procentuell andel av sidor behandlande intressentgruppen samhälle 1989-2003
Tabell 6, Förteckning över max och min
värden samt värdet vid periodens början
och slut för respektive bransch avseende
samhälle. Procentuell andel sidor avrundat
till närmaste decimal
31
denna utveckling är t.ex. Skanska, även tidigare nämnt, som från år 2002 övergått från en
separat miljöredovisning till en hållbarhetsredovisning. Även SKF har övergått till en
hållbarhetsredovisning men till skillnad från Skanska har de implementerat denna i
årsredovisningen. Det har dock inte påverkat det totala antalet sidor per år men miljösidorna
har minskat.
Två av företagen, Skanska och Atlas Copco ger ut magasin som utkommer några gånger per
år där olika intressenter behandlas. Vi har inte tagit med dessa i undersökningen, men det är
ändå värt att notera, då det visar att intresset från företagens sida beträffande dessa frågor har
ökat.
Att företagen är en del av samhället har de själva uppmärksammat i den externa
redovisningen först på senare år. Detta har skett på olika sätt genom att företagen redovisat sin
roll gentemot samhället. Det går alltså att se att företagen betraktar sig som i samhället och
inte enligt beteckningen företaget och samhället. Däremot talas inte något om det utbyte som
vi beskrev under avsnittet Teori.
4.6 Utveckling för intressenten kunder
Diagram 7 som behandlar intressentgruppen kund visar att båda branscherna har legat relativt
stabilt och ganska nära varandra under undersökningsperioden. Branscherna har de senaste
åren visat olika utveckling, i synnerhet 2003 visar på en utveckling åt motsatta håll. Om
diagram 1 och diagram 2 beaktas så framkommer det att branschen industri har haft ett
kundfokus under hela perioden medan branschen konsumentvaror fått det mer under andra
halvan av undersökningsperioden men då med ett större genomslag. För branschen industri
sker en ökning från 1993 som håller sig runt detta års värde till 1996 för att sedan sjunka.
Första gången branschen konsumentvaror når över en procent är år 1999. Mellan 2000-2003
sker det ett ganska tvärt kast i denna bransch.
Av tabell 7 framgår att branschen industri har haft värden över 0 över hela
undersökningsperioden. Branschen konsumentvaror har i sin tur legat på 0 vid fyra skilda
tillfällen. Tabellen visar även tillsammans med diagram 7 att kundperspektivet är det
perspektiv där skillnaderna mellan branscherna är störst under perioden.

4.6.1 Analys av intressenten kunder
Branschen industris stabila hållning mellan åren 1993 och 1996 förklaras främst av Atlas
Copco, JM, Sandvik och SAS bidrag. Branschen konsumentvarors berg- och dalbana på slutet
förklaras av att H&M 2000 och Electrolux 2003 hade så mycket kundperspektiv att det gav
utslag på hela branschen. Branschens ökning 2003 motsvaras i hög utsträckning av en
motsvarande minskning i ägarperspektivet vilket framgår av diagram 2, 3 och 7.
I de övriga perspektiven följer de båda branschernas utveckling varandra närmare åt än i
kundperspektivet. Vi tror inte att det beror på att vi skulle ha gjort olika bedömningar då våra
bedömningar av kundperspektivet vid vår testundersökning av 6 stycken årsredovisningar
korrelerade 0,711. Eftersom detta mått visar på en hög samstämmighet mellan författarnas
bedömningar av vad som skall anses vara kundperspektiv ligger det nära till hands att dra
slutsatsen att det är inom detta perspektiv som de största skillnaderna mellan branscherna
föreligger.

Diagram 7, Procentuell andel av sidor behandlande intressentgruppen kund 1989-2003
Tabell 7, Förteckning över max och min
värden samt värdet vid periodens början
och slut för respektive bransch avseende
kund. Procentuell andel sidor avrundat
till närmaste decimal.
33
På senare tid har alltmer diskussion om värde förekommit i årsredovisningarna, men ofta har
fokus inte varit på kundvärde utan på aktieägarvärde eller förädlingsvärde. Det vanligaste
sättet att behandla värde på har dock varit att skapa värde dels för kunder, dels för ägare.
Kontexten som denna text stått i har dock i många fall gjort att det blivit ett finansiellt fokus
och det därmed hänförts till ägarperspektivet. Att fokusera på kundvärde och istället för på
kostnader är inte något vi sett av, om det skulle ha funnits har det varit i marginell omfattning.
Fokus på produkter har enligt oss i de flesta fall inneburit att företaget visat upp
produktegenskaper och inte att de skulle vara skapade för kundernas behov. Det kan mer ses
som en uppvisning av vad företaget kan åstadkomma.
4.7 Utveckling för intressenten övrigt
Diagram 8 visar kategorin övrigt och dess utveckling. På det hela är det en marginell
utveckling för båda branscherna. Kategorin övrigt återfinns även i diagram 1 och 2 och ses i
dessa som den lite för breda linjen på toppen av diagrammen. Branschen industri når en
toppnotering 1993 och visar en liten uppgång 2003. Som framgår så har branschen
konsumentvaror legat på 0 under hela perioden med undantag av år 2000.
Tabell 8 visar att det högsta värde som förekommit för någon bransch under hela perioden
skedde i branschen industri år 1993. I övrigt dominerar värden på 0 eller däromkring. Med en
grov avrundning till närmaste 0,5 % skulle alla värden i tabellen utom två av dessa avrundas
till 0 %. Om skalan på diagram 8 hade varit större skulle inte några noteringar framgå.

4.7.1 Analys av intressenten övrigt
Toppnoteringen 1993 i branschen industri beror på JM, OEM och Skanska. Att branschen
konsumentvaror fått något utslag alls beror på ett litet utslag hos Electrolux 2000.
Som framgår av resultatet har vårt antagande om att leverantörer och konkurrenter sällan
behandlas i årsredovisningar stärkts. Leverantörer har oftast omnämnts i samband med
företagets policy för leverantörsrelationer. Dessa har behandlat miljö- eller samhällsfrågor och
därmed har sådan text behandlande leverantörer ofta hänförts till andra perspektiv därför att
dessa varit de övervägande. När det gäller konkurrenter finns ofta en liten allmän
konkurrenssituationsbeskrivning i samband med finansiell text eller så diskuteras konkurrens i
samband med företagets egen marknadsposition vilket gör att sådana avsnitt hänförts till
ägarperspektivet. Det skall påpekas att även om dessa leverantörs- och konkurrentsidor hade
hänförts till kategorin övrigt istället hade det endast marginellt påverkat resultatet då det är få
sidor det handlar om. Till det som benämndes restpost har ingenting räknats då vi inte funnit
något som inte kunde hänföras till de andra intressentkategorierna.
5. Avslutande diskussion
Under denna rubrik diskuterar vi möjliga förklaringar till resultatets utfall, alternativa
tillvägagångssätt och sätt att presentera resultatet samt förslag till vidare forskning.
5.1 Slutsats
Vårt syfte med denna uppsats har varit att i ett historiskt perspektiv utröna vilka
intressentperspektiv som framkommit i företagens årsredovisningar samt hur dessa har
utvecklats över tiden. Vårt resultat kan kortfattat beskrivas med att ett starkt ägarfokus har
minskat. Vi tror inte att det är speciellt häpnadsväckande att det funnits ett starkt ägarfokus
och det är inte någon större överraskning, då det vid en snabb genombläddring av en
Industri År Konsument År
Periodens början 0,2 1989 0 1989
Periodens slut 0,3 2003 0 2003
Minimivärde 0 97/98/01
0 89-99,01-03
Maximivärde 0,5 1993 0,1 2000
Tabell 8, Förteckning över max och
min värden samt värdet vid
periodens början och slut för
respektive bransch avseende övrigt.
Procentuell andel sidor avrundat till
närmaste decimal.
35
årsredovisning framgår att det är det finansiella och det ägarorienterade som har de flesta
sidorna.
Vi kan konstatera att det gått mot en utveckling där alltmer utrymme givits till andra frågor
än ägarfrågorna, i varje fall för branschen industri. De facto så kräver inte lagstiftningen
mycket mer än en resultaträknig, balansräkning etc. men årsredovisningarna har ändå breddats
till att uppmärksamma företagets omgivning och dess personal. Vi tänker oss att det istället är
den så kallade marknadens krav som styr innehållet i årsredovisningarna då lagens
minimikrav på redovisning är så mycket lägre än vad marknadens aktörer och intressenter
förväntar sig. Lagen fungerar då mer som en ram av vad som måste redovisas.
Det som eventuellt skulle kunna ses som en liten upptäckt är att de övriga perspektiven ändå
inte fick ett större genomslag än de fick. Att yttre miljö får stort genomslag under mitten av
1990-talet och framåt är inte så konstigt med tanke på den miljödebatt som föregick och var
rådande under denna period. Efter sin topp under på 1990-talet verkar det nu åter som om
yttre miljö fått ett minskat intresse. Det kan bero på att allt fler företag numera ser
miljöarbetet som en självklar del av arbetet och därför inte redovisar allt de gör inom området.
En annan förklaring kan vara att yttre miljö inte får lika stort utrymme i media, vilket troligen
ofta driver på utvecklingen. Det är dock spekulationer från vår sida.
Intressentgruppen anställda förvånade oss lite då den inte fick större genomslag än den fått då
det ofta förekommer uttryck från företagens sida om att de anställda är deras viktigaste resurs.
Vad vi sett är att den vuxit stadigt men ganska långsamt. Om personalen är den viktigaste
resursen bör det också ge större utslag, fast det är samtidigt ett exempel på att det som kan ses
som en intern fråga kanske redovisas internt i någon personaltidning och därmed syns det inte
i någon extern redogörelse. Detsamma gäller för kunder. Utslagen för kunder är inte på några
högre nivåer trots att dessa är viktiga för företagets fortlevnad. Även beträffande dessa kan det
vara så att det finns andra kommunikationskanaler än årsredovisningen för att informera
dessa. T.ex. kan det vara så att personlig reklam utformad efter kundens behov eller någon
personlig relation är sätt att uppmärksamma kunder istället för att de uppmärksammas i
årsredovisningarna.
Vi hade även förväntat oss att se lite mer uttryck för företaget i samhället. Företaget är trots
allt beroende av samhället precis som samhället är beroende av företaget och det är detta
36
utbytesförhållande som vi tänkte oss skulle ha framkommit i högre utsträckning. Framför allt
då genom att se vad företaget bidrar med för att bidra till samhällets uppbyggnad inom
områden som inte står i direkt anknytning till företagets verksamhet som t.ex.
bevattningsprojekt i Afrika. Inom detta område kan det vara så att företagen engagerar sig i
samhällsfrågor som enbart redovisas för dem som är direkt berörda. Det kan då röra sig om
olika sorters stöd för behjärtansvärda ändamål eller lokal sponsring. Sammantaget när det
gäller detta område är att det kan vara för små insatser var för sig från företagets sida för att
dessa skall redovisas i en så aggregerad form som årsredovisningen är.
Vår undersökning visar att det totala sidantalet sedan periodens början har ökat. Det totala
sidantalet har efter toppnoteringen 1999 för branschen industri och 2001 för branschen
konsumentvaror åter börjat minska. Största skillnaden återfinns i branschen industri. För
denna bransch har ägarsidorna relativt ökat sedan 1996. Ökningen har fortsatt efter
toppnoteringen av sidantalet 1999 även om denna ökning är ganska marginell. Om
utvecklingen håller i sig kommer ägarsidorna återigen att utgöra samma andel som vid början
av vår undersökningsperiod med följden att övriga perspektiv minskar, vi har dock svårt att
tro att det kommer att gå tillbaka till en så låg nivå. Som utvecklingen är nu ser det ut som om
det verkliga antalet sidor ägarperspektiv ligger på en ganska konstant nivå medan det totala
antalet sidor minskar. För branschen konsumentvaror blir det svårare att uttala sig då det
under slutet av undersökningsperioden skett kraftiga svängningar.
5.2 Resultat och framställning
Metoden vi använt oss av hindrar inte andra användare av den från att klassificera material på
ett helt annat sätt och därmed uppvisa ett helt annat resultat. Vi menar dock att vi haft en
tillräckligt omfattande teori- och metoddel för att möjliggöra för den som så önskar att göra
om undersökningen och komma till ett liknande resultat. Vi tror att möjligheten att komma till
exakt samma resultat ändå är behäftad med vissa svårigheter då vi inte redovisat exakt alla
bedömningar som förelegat eftersom presentationen av arbetet då skulle bli för omfattande.
Om undersökningen skulle göras på nytt av någon annan enligt vår metod och med våra
definitioner kommer ett liknande resultat att uppnås. Därför menar vi att resultatet av detta
arbete har en hög reliabilitet.
Denna undersökning har inte skett med sannolikhetsurval vilket gör att vi som vi tidigare
nämnt inte kan dra några alltför långtgående slutsatser. Vi menar att för branschen
37
industrivaror har det absoluta antalet företag varit av en sådan storlek att vårt resultat inom
denna bransch ändå kan visa ganska tydliga tendenser. Branschen konsumentvaror har i
absoluta tal haft mindre antal företag än branschen industri. Att det varit få företag försvårar
för oss att dra några slutsatser om branschens utveckling. Ett exempel på hur underlaget
påverkar är när Electrolux 1995 började ge ut sin miljöredovisning och miljöperspektivet
ökade för att åter minska när företaget 1999 upphörde med det. Om resultaten för de båda
branscherna jämförs tror vi därför att resultaten för branschen industri har högre giltighet än
resultaten för branschen konsumentvaror.
Vi avsåg redan vid undersökningens genomförande att presentera vårt resultat med relativa
mått. Vi vill för att stärka vårt val av metod för redovisningen av resultaten ändå visa på för-
och nackdelar med olika sätt att redovisa resultatet. Svagheten med om vi skulle ha redovisat
absolut antal sidor är att utslaget skulle ha varit mera svårbedömt, även påverkan av bortfallet
skulle ha varit svårare att bedöma. Om det absoluta antalet sidor i någon kategori ett specifikt
år på grund av bortfall kraftigt avviker från de intilliggande åren kan det resultatet vara mer
svårtolkat än om läsaren får resultatet presenterat på en relativ graf. Svagheten med relativt
antal sidor är att läsaren blir utelämnad till författarnas omdöme avseende om dataunderlaget
är lämpligt att redovisa i relativ form. I den relativa grafen döljs bortfallet såtillvida att det
bortses ifrån och de värden som presenteras beräknas på de data som ändå finns att tillgå det
aktuella året. Inte heller på en relativ graf kan läsaren vara säker på vad nedgången beror på,
men om denne fått bortfallet redovisat för sig bör det inte skapa så stora problem. Detta är
även styrkan med den relativa redovisningen; om bortfallet inte är för stort kan det bortses
ifrån och det är ändå möjligt att redovisa en fullständig serie för hela perioden. Det är givetvis
upp till oss som författare att avgöra huruvida det går att bortse från bortfallet, men vi ansåg
att 5 utav 225 årsredovisningar får anses som ringa.
Vid presentation av absoluta sidantal krävs att dessa sätts i relation till något för att vara
intressanta; sidantalet beror på såväl urvalets storlek som det aktuella företagets intresse att
redovisa olika intressentperspektiv. Styrkan med att presentera absolut antal sidor är att
läsaren då har fullständiga värden och exakt vet hur många sidor som vi hänfört till en
specifik kategori. Den nitiske läsaren kan då också själv räkna ut relativvärden vilket gör att
de absoluta talen kan anses innehålla mer information som går att bearbeta. Med redovisning
av relativt antal sidor är det dock lättare att jämföra resultaten av olikstora dataunderlag då det
relativa måttet är absolut i meningen att den totala sidandelen 100 % är otvetydigt.
38
Utifrån denna diskussion beträffande för- och nackdelar med de olika metoderna anser vi att
det bästa sättet att presentera vårt resultat är i relativ form. Vi tror att resultatet genom
presentation av relativa istället för absoluta mått är ett mer relevant sätt att presentera
informationen på då det blir enklare att tillgodogöra sig resultatet och underlättar vid
användning av det i annat arbete. Resultatet blir också mer lättfattligt och intressant då de
båda branscherna direkt kan jämföras med varandra.
5.3 Förslag till vidare forskning
I enlighet med vår avgränsning avsåg vi inte att undersöka varför resultatet blev som det blev
men vi vet att det under 1990-talet ändå förekommit debatter om företagen och deras
omgivning som vi tror att vi ser utslag för i resultatet. Det som vore intressant att se vore
korrelationen mellan antalet sidor i årsredovisningen som behandlar ett intressentperspektiv
och antalet sidor som skrivits om detta ämne i dagspress, den uppmärksamhet det fått på tv: s
nyhetsrapportering samt den påtryckning som olika föreningar och organisationer skapat för
att ge uppmärksamhet åt ett perspektiv. Troligtvis föreligger ett starkt samband. Det är något
vi ser som skulle kunna vara en intressant fortsättning på forskning inom detta område.
Eftersom yttre miljö har varit det som efter ägarperspektivet har haft störst genomslag skulle
en bra idé vara att börja med denna.
5.4 Till sist
Om företagen skall ha en redovisning av sin verksamhet för de intressentgrupper som
påverkar och påverkas av företaget är det en bra bit kvar att gå. Tydligt är att företagen har
börjat uppmärksamma fler intressenter än enbart ägare, även om det kan ses mer som en ringa
begynnelse. En sådan start skall inte negligeras men för att företagets intressenter skall få en
redovisning av det som påverkar dem krävs ändå mer av företagen än det som sker. Det krävs
att en redovisning utvecklas som inte bara ser det rent finansiella utan även de värden som
inte alltid låter sig uttryckas med siffror och några sammanfattande ord. En redovisning
bestående utav vad som verkligen sker.
39
Käll- och litteraturförteckning
Litteratur:
Andersson, Göran & Jorner, Ulf & Ågren, Anders, 1994, Regressions- och tidsserieanalys,
Lund, Studentlitteratur
Barnevik, Percy, 1998, Ägarrollen i förändring utveckling av ett aktivt ägande,
promemoria, Verksamhetsstyrning, kompendium HT 2003/VT 2004, Företagsekonomiska
institutionen, Uppsala universitet
Budd, Richard W & Thorp, Robert K & Donohew, Lewis, 1967, Content analysis of
communications, New York, The Macmillan Company
Deetz, Stanley, 1995, Transforming Communication, Transforming Business, Hampton Press
Ekstedt, Eskil, 1988, Humankapital i brytningstid. Kunskapsuppbyggnad och förnyelse för
företag, Stockholm, Allmänna förlaget
FARs SAMLINGSVOLYM del I, 2004, Stockholm, FAR FÖRLAG
Gröjer, Jan-Erik & Stark, Agneta, 1978, Social redovisning, Stockholm, Studieförbundet
Näringsliv och samhälle
Hedman, Lowe (red.), 1979, Nordiskt symposium om innehållsanalys. Utveckling av
innehållsanalytisk metod, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet
Hemlin, Jan & Leijon, Svante, Investments in research and development. A trend analysis.
Rapport 1992:4, Högskolan i Östersund
Juhlin, Pia, 2001, Bildas guide till jobbet, Stockholm, Bilda förlag
Larsson, Lars-Olle, 1997, Miljöledning, Miljörevision, Miljöredovisning, Ekerlids Förlag
40
Lazonick, William & O´Sullivan, Mary, 2000, Maximizing shareholder value: a new ideology
for corporate governance, Economy and Society, February 2000, Volume 29, Number 1
Lindvall, Jan, 2001, Verksamhetsstyrning. Från traditionell ekonomistyrning till modern
verksamhetsstyrning, Lund, Studentlitteratur
Munshi, Vijay Natasha, 2004, Conversations on business citizenship, Business and Society
review, 109:1
Internet:
Affärsvärlden, http://bors.affarsvarlden.se/mainindex.asp?settings=afv (branschindelning),
http://bors.affarsvarlden.se/mainindex.asp?type=INDX&settings=afv&indexlist=AFVIXAFK
O&market=AFVIX&name=Konsumentvaror&pos=1,
http://bors.affarsvarlden.se/mainindex.asp?type=INDX&settings=afv&indexlist=AFVIXAFI
N&market=AFVIX&name=Industri&pos=1, 040419, kl. 08.30-14.00
Bolagsfakta, http://www.bolagsfakta.se/, 040419, kl. 08.30-14.00
Linköpings universitet, http://www.tema.liu.se/tema-g/medarbetare.htm, 040524, kl. 10.50
Uppsala universitet, http://www.fek.uu.se/, klicka på personal - vidare på professorer,
040524, kl. 10.55
41
Bilaga 1 - Arbetsgång
Vart text skall hänföras
Varumärkesexponering, FoU och affärsidé hänförs till den kategori som företaget riktar dem
till. Om inget annat intressentperspektiv framgår räknas dessa till ägarperspektivet.
Företagsfokuserat/riktat innehåll, produkter, produktionsrelaterat och strategi hänförs till
ägarperspektivet om inte ett annat intressentperspektiv framgår.
Policy för leverantörskontakter räknas till ägarperspektivet.
Kvalité och säkerhet vid kläder (främst H&M) hänförs till ägare om inte något annat framgår.
Ledande befattningshavare hänförs (liksom företagsledning) till kategorin ägare.
Förädlingsvärde hänförs till kategorin samhälle.
Konkurrens i allmänhet och i samband med finansiella sidor, t.ex. företagets positionering
hänförs till ägarperspektivet. För att konkurrenter skall räknas som en intressentgrupp måste
de behandlas specifikt och utan att företaget jämför sig med dem.
Medelantal anställda i not och dylikt hänförs till kategorin anställda.
Räkna bort
Räkna bort sidor som behandlar företagets historia eller allmänna materialbeskrivningar.
Räkna bort säkerhetsfrågor (främst SAS) om de ej är specifikt riktade till någon intressent.
Räkna bort indexsidor och sidor som inte har någon intressentkoppling.
Bilder, sidutrymme, etc.
Avrunda till närmaste av stegen 0, ¼, ½, ¾ samt 1. Undantag är ¼ där detta värde måste
uppnås för att registreras.
42
Vi räknar bilder som ett textinnehåll. Det leder till att vi kommer att hänföra bilder som står i
en kontext/under en rubrik som om det vore text som stod under den rubriken. Generellt
kommer vi då inte att ta ställning till bildens innehåll under rubriken. Om en bild kraftigt
avviker från kontexten/rubriken t.ex. grodan Kermit under förvaltningsberättelsen kommer vi
att minska förvaltningsberättelsens sidantal med bildens storlek om bilden upptar minst ¼
sidutrymme.
Om bildtexten tydligt hänför en bild till en annan intressentkategori än kontexten den står i
kommer vi att hänföra den till den intressentkategori som bildtexten anger.
Om helsidesbilder inte talar för sig själva relativt tydligt i sitt sammanhang krävs att de
förklaras med någon text för att tas med i beräkningen. Vid tveksamma fall räknas dessa sidor
bort.
Vi delar in text och bilder i 4 delar. För att något skall registreras måste det utgöra totalt minst
en fjärdedel inom ett avsnitt för att tas med. Med avsnitt avser vi i princip
huvudrubriker/avdelningar.
Sidhuvud och sidfot tas ej hänsyn till, utan vi räknar med text och tillhörande bildinnehåll.
Om sidnumrering börjar med sidan tre antas de två föregående sidorna vara numrerade med
ett och två även om det inte är tryckt sidnummer på dem.
43
Bilaga 2 Arbetstabell
Ovanstående tabell användes vid registreringen av olika intressentperspektiv. Då såväl
radsumma som kolumnsumma måste summera korrekt minimeras risken för att vi registrerat
något fel. Genom denna detaljerade redovisning har vi även stor flexibilitet vid val av sätt
som vi presenterade resultatet på eftersom vi har data ner till en detaljerad nivå. I rutan
Samhällsredovisning noteras om sådan är omnämnd och finnes. Om miljöredovisning finns
omnämnd ringas det in om den finns på Internet eller i tryck.
Exempelföretaget har detta år t.ex. haft 5,75 sidor som hänförts till ägarperspektivet och 0,5
sidor som hänförts till kundperspektivet. 5,75 är en härledning av kolumnsumman bestående
av 3+1,5+0,5+0,75. Radsumman 2,25 är en härledning av 1,5+0,75. Varje I representerar
ett streck med penna, d.v.s. en markering för att 0,25, 0,5, 0,75, 1 från kolumnen längst till
vänster har registrerats till det perspektiv som nämnda I står under. Till exempel hade vårt
Exempel AB totalt 0,5 sidor under perspektivet samhälle som utgjorts av 2*0,25 ( II ). Totala
antalet numrerade sidor detta år utgör 9 stycken.

Tabell utvisande korrelationer avrundat till tre decimaler. Kolumnerna under respektive
perspektiv anger hur många sidor respektive person hänfört till den specifika kategorin för
företaget på den aktuella raden. Om dessa sidantal summeras kommer de ej att summera
samma summa då kategorin borträknade sidor ej är redovisad. Korrelationen anger graden av
linjärt samband och kan anta ett intervall på mellan 1 och +1 där |1| är starkast, d.v.s. då
ligger bedömningarna närmast varandra. En av formlerna för beräkning av korrelationen är

Ecce Homo har sannerligen låtit det fladdra kring den fromma manteln. Jag hade aldrig trott att utställningen skulle skapa sådana känslomässiga aktiviteter, säger Suzann Larsdotter, teolog och socionom. Under sin studier vid Johannelunds teologiska högskola skrev hon en fempoängsuppsats om Elisabeth Ohlsons utställning, sedd ur ett befrielseteologiskt perspektiv. Suzann fick erfara något av den hätska stämning som Elisabeth Ohlson varit med om, då hon fick sitt privatliv misstänkliggjort på skolan för valet av uppsatsämne.

Någonstans har jag fått stå ut med ett korn av det som Elisabeth Ohlson fått stå ut med tusenfalt, menar Suzann. Och genom Ecce Homo har de homosexuella fått en möjlighet att definiera sig själva, hävdar Suzann. Rättvisa är mitt livspatos! Och Ecce Homo handlar om solidaritet med svaga grupper i samhället, den solidaritet som jag försöker tillämpa i mitt arbete som socionom, säger hon.

Genom studier i litteratur, tidskrifter, genom intervjuer och deltagande i seminarier och visningar har Suzann försökt närma sig fenomenet Ecce Homo. Med vänligt tillstånd från Suzann Larsdotter publicerar vi nedan ett sammandrag av hennes uppsats, där även en intervju med fotograf Elisabeth Ohlson ingår. Den som vill läsa uppsatsen i sin helhet kan höra av sig till suzann@swipnet.se så kommer uppsatsen med e-post.

Några ordförklaringar
(dessa ordförklaringar ingår ej i uppsatsen)

Befrielseteologi
En från 1960-talet framträdande form av kristen teologi som utgår från människors behov av frigörelse från fattigdom och förtryck. Den har sin tyngdpunkt i tredje världen och har ofta utformats i samverkan mellan teologerna och de underpriviligierade själva. Befrielseteologins uppkomst kan tillskrivas socialt engagerade romersk-katolska teologer i Latinamerika. Medan latinamerikaner ofta betonat den socioekonomiska analysen har de afrikanska befrielseteologerna (t ex Desmond Tutu och Allan Boesak) engagerat sig mot rasism och kulturellt förtryck. Befrielseteologin har tagits emot med entusiasm även i industriländerna, men har också mött kritik för sitt bruk av marxismen som samhällsanalytisk metod. Man har vidare menat att den överbetonar det sociala perspektivet på bekostnad av det religiösa.
(Nationalencyklopedin)

Heresi
villolära

Hermeneutik
tolkningslära

Kontext
sammanhang

Tolkningsföreträde
När en person, teologisk tradition eller inriktning bland många andra har, eller anses ha, den största kompetensen och de främsta förutsättningarna att göra en korrekt tolkning av Bibeln. De med tolkningsföreträde besitter även den kommunikativa makten. Tolkningsföreträde innebär ofta att alternativa tolkningar inte uppmärksammas, då dessa företräds av en resurssvag och röstsvag minoritet.

Ecce Homo se människan?
Studie av Ecce Homo ur ett befrielseteologiskt perspektiv

Innefattar det kristna kärleksbudskapet också homosexuella? Finns det plats även för andra marginaliserade grupper? är angelägna frågor i Ecce Homo.

När jag lyssnat på Elisabeth Ohlson i debatter, seminarium, bibelmeditationer och i en personlig intervju så anser jag att hon åstadkommer en relectura pånyttläsning av Bibeln genom att hon lyfter in den homosexuella människan och placerar henne och hennes liv i ramen för de bibliska berättelserna. Bilderna blir ytterligare ett sätt att få tillgång till Kristus.

Tidigare har andra tagit ett tolkningsföreträde och därigenom legitimerat förtryck och förföljelse och hon blir således en slags konstnärlig befrielseteolog. Elisabeth Ohlson är dock inte teolog utan fotograf och konstnär och det är därför angeläget att lyfta fram att detta är ett försök att ge en teoretisk teologisk referensram som kan göra mest rättvisa åt konstnärens egen intention. Åtskilliga människor har vittnat om ett första möte eller en förnyad kontakt med Kristus genom Ecce Homo. Arne Pettersson från EKHO (ekumeniska gruppen för homosexuella kristna) berättar att för många blev inte Europride veckan så som de tänkt för att Jesus kom i vägen. Han talar t o m om en Jesus-väckelse i gay-rörelsen.

För många både homo- och heterosexuella har bilderna inneburit en identifikation och befrielse. Elisabeth Ohlson är själv homosexuell och tillhör därigenom en subkultur i vårt samhälle. Av naturliga skäl är det inte många utanför som känner till den specifika kulturella kontexten och av debatten att döma så finns det inte något större intresse att lära sig mer. Det är intressant hur bilderna får en djupare dimension, innebörd och betydelse när Elisabeth Ohlson berättar och förklara bildernas kontext. I debatten som har förts i kölvattnet av utställningen Ecce Homo har mycket osaklighet förekommit. Många har reagerat utifrån sina egna emotioner och få har varit beredda att lyssna på konstnärens egna intentioner och tankar med de åstadkomna bilderna.

I debatt och diskussioner i kölvattnet av Ecce Homo kan man urskilja djupa skillnader gällande synen på vad som utgör kontinuiteten i den kristna tron. Kritiker framhåller bibelorden med förbud mot homosexualitet och har hela tiden betonat traditionen och läroinnehållet. Kyrkans uppgift är att sätta gränser och upprätthålla renheten. Livet får inte betonas på bekostnad av läran. Ecce Homo ses som ett hot och en heresi som i sin förlängning kan hota hela kyrkans existens. En viktig teologisk konflikt gäller i fråga om vilken betoning som läggs på mänsklig erfarenhet och uppenbarelsen. I Ecce Homo är den mänskliga erfarenheten central för all teologisk reflektion vilket kritiserats starkt. Hos kritikerna är det endast Gud som kan skapa och definiera verklighet. I befrielseteologin vänder man sig starkt emot sådana anspråk då dessa alltid kommer att spegla mänskliga maktförhållanden snarare än Guds vilja. För kritikerna har det dock varit viktigt att hålla isär mänsklig erfarenhet och gudomlig uppenbarelse.

Därför vill denna uppsats försöka åstadkomma en analys över hur en i samhället förtryckt grupp genom Ecce Homo får en befrielse.

Syfte
Att göra en teologisk diskussion och reflektion om utställningen Ecce Homo av Elisabeth Ohlson utifrån ett kontextuellt och befrielseteologiskt perspektiv. Att som bilaga bifoga Elisabeth Ohlsons tankar om bilderna och en kort reflektion därför att detta är bakgrundsmaterial som ej finns att tillgå på annat sätt.

Beskrivning av befrielseteologisk metod.

Vad gäller den befrielseteologiska metodologin så följer jag främst professor Per Frostin som i sin forskning bearbetat mycket av befrielseteologins metod och i huvudsak från hans artikel; De fattigas hermeneutik, den kunskapsteoretiska nyansatsen i Third World Theologies.

Frågor om makt har en viktig innebörd i befrielseteologin. När frågan om makt uppkommer så handlar detta inte om längtan över makt över andra människor utan målsättningen är att förändra själva maktstrukturen så att de hierarkiska relationerna av över och underordning ersätts med en anda av jämlikhet och ömsesidighet. Ett ofta förekommande resonemang är; hitintills har andra definierat oss och vi har därmed blivit främlingar inför oss själva och i förhållande till varandra. Förutsättningarna för att en frigörelse skall äga rum är att vi vågar definiera oss själva.

Om utställningen "Ecce Homo" ur befrielseteologiskt perspektiv

I den kontextuella teologins akademiska sfär är uppgiften för vetenskapens aktörer att reflektera över sambanden mellan kristendomstolkning och kontext. Det är en intressant infallsvinkel att närma sig Ecce Homo utifrån en kontextuell kristendomsförståelse. Bilderna i Ecce Homo är skapade utifrån de homosexuellas perspektiv och kontext. Elisabeth Ohlson anser att den kristna kyrkan har misslyckats med att lyssna på sanningarna om homosexuellas liv, sanningen om deras sexualitet och sanningen i deras vittnesbörd om Kristus. Konstnären utgår ifrån sina och andra homosexuellas erfarenheter av Kristus på bestämda platser i specifika situationer. Tolkningen av evangelietexterna i Ecce Homo görs utifrån en medvetenhet om sin specifika kontext som är den homosexuella livsformen och kulturen. Den äger rum i dialog och direkt anslutning till personer, företeelser och traditioner i samtiden. Kristus blir delaktig i en specifik kontext.

Befrielseteologin är kritisk mot den elitistiska människosynen innebär att vissa gruppers kunskap anses vara högre än den andra. Den menar att den som har den högre kunskapen bör pröva värdet hos andras insikter. Det råder ingen ömsesidighet i fråga om lyssnande. Abstrakta och teoretiska kunskapen är högre form av vetande än konkret kunskap.

De homosexuellas befrielseteologi blir en kritisk och politisk praxis, i ett försök till att åstadkomma en förändring i fråga om heterosexuellt exklusivt språk, homofobiska uttryck och förtryckande strukturer. Ecce Homos syfte blir därigenom också att aktivt förändra de negativa och fördomsfulla strömningar som florerar, teologin blir därigenom delaktig i kulturella förnyelseprocesser.

Kyrkans centrala budskap är att människor som förtrycks och marginaliseras och därigenom blir offer i samhället måste synliggöras och ges upprättelse. Ecce Homo måste ses som ett led i synliggörande av en grupp som länge osynliggjorts och föraktats.

Kan man då påstå att homosexuella är en förtryckt grupp inom samhället idag?

I en analys av förtryck kan tre olika nivåer urskiljas: strukturellt våld, fysiskt våld och kontroll av kulturen och den spirituella sfären. Strukturellt våld är inbyggt i samhällets strukturer och lagstiftning. Fysiskt våld är exempelvis misshandel och skadegörelse. Kontroll av kulturen och den spirituella sfären är ett slags icke våldsligt våld och kontrollen kan bestå i censur, styrning av undervisning mm.

Om denna modell då används mot homosexuella så kan det strukturella våldet illustreras med att homosexuella ej omfattas av lagen om hets mot folkgrupp. Riksdagens tvärpolitiska nätverk HOMO-gruppen anser att det finns områden där homosexuella saknar rättskydd eller diskrimineras och de anser att lagstiftningen måste förbättras. Det fysiska våldet illustreras med det våld som Eva Tiby visar i sin undersökning. 27% av de homosexuella männen och kvinnorna hade varit utsatta för brott pga av sin sexuella identitet. Den fjärde vanligaste platsen för brott är arbetsplatsen och två arbetsplatser utmärker sig, dessa är vården och kyrkan.

Undersökningen tyder på att inte bara brott begås utan att det också förekommer mobbing. Inom vården ifrågasätts lämpligheten hos homosexuella och i kyrkan ifrågasätter man mer homosexuellas rätt att vara på sin arbetsplats. Här skulle också inrymmas skadegörelse mot t ex RFSLs lokaler. Kontroll av kulturen och den spirituella sfären är de homofobiska mönster har funnits hos individer, grupper, sociala institutioner och i kulturen. Homosexuella har åsidosatts i samhället, marginaliserats och exkluderats från ett fullvärdigt deltagande. Kyrkan har under långa tiden sanktionerat socialt förtryck och använt ett homofobiskt uttryckssätt under en from mantel. Det är här angeläget att komma ihåg att det inte är den kristna tron som bekämpas utan den institutionaliserade formen av den kristna kyrkan som fortsätter att förtrycka homosexuella.

Denna manipulerande utplåning av homosexualiteten får allvarliga konsekvenser för de flesta homosexuella individer i form av en känsla av alienation. Detta osynliggörande får också psykologiska konsekvenser. Många homosexuella får leva hela sitt liv med en ständig rädsla för att bli diskriminerade, avskydda och hatade.

De homosexuella har svårt att känna sig hemmastadda i en kultur där de oftast skildras med negativa företecken och många tycker att den kristna kyrkan har misslyckats med att lyssna på sanningarna om deras liv som homosexuella, sanningen om deras sexualitet och sanningen i deras vittnesbörd om Kristus. I den befrielseteologiska metoden är det av stor vikt att grupper själv får möjlighet att definiera sig själv. I samband med Ecce Homo har konstnären och andra fört ett resonemang som mycket väl överensstämmer med något som är vanligt inom befrielseteologin. Hitintills har andra definierat oss och vi har därmed blivit främlingar inför oss själva och i förhållande till varandra. Förutsättningarna för att en frigörelse skall äga rum är att vi vågar definiera oss själva

I debatten kan vi urskilja en klar åtskillnad mellan kunskap inifrån och kunskap utifrån. Sociala faktorer i den specifika homosexuella kontexten såsom erfarenhet från ett liv i en subkultur, tradition och erfarenheter skapar en social konstruktion av verkligheten. De som har erfarenheter från ett liv som ständigt utsätts av förtryck och fördomar får en annorlunda verklighetsuppfattning.

Elisabeth Ohlson gör en relectura dvs en omläsning av Bibeln och ser nya sätt att applicera texten på verkligheten. Hon väljer att lyfta fram hur Jesus samlade sin tids utstötta och kallade dem att följa Honom. Inom befrielseteologin används främst GT:s texter med Exodusmotivet och NT:s texter som kritiserar det rådande systemet och beskrivningar av Jesus som tar fasta på hans roll som befriare och hans identifikation med de utstötta och förtryckta liksom hans kritik mot de rådande samhällsordningarna. I Ecce Homo finns ingen anspelning på Exodustexterna utan allt bibelmaterial är hämtat från evangelierna men där kan man tydligt urskilja både systemkritik och befrielsemotiv.

För konstnären är ett mycket viktigt budskap att Fadern älskar alla sina skapade barn och detta tydliggörs genom Jesu solidaritet med de homosexuella i bilderna. På ett slående sätt identifierar man nutidens erfarenheter av våld, lidande, förtryck men även av befrielse, glädje och gemenskap med Kristus i de bibliska erfarenheterna. Paralleller görs även till dåtidens konflikt med samhälleliga, politiska och religiösa ordningar.

Relectura har inneburit att man menar sig kunna urskilja ett grundläggande motiv i Bibeln. Befrielsemotivet ses som Bibelns centrum och riktmärke. Ecce Homo innebär vill kommunicera befrielse från fördomar och förtryck och en möjlighet att bejaka sin egen identitet som homosexuell och kristen.

Solidariseringen med de utstötta är en nödvändighet för att se verkligheten i nytt ljus och genom konsten kan de nedtystade få röster och det osynliggjorda kan bli synliggjort. Homosexuella har tystats ner både nu och då och osynliggörs både i sociala situationer och i kulturen i övrigt. Lesbiska bär den sociala bördan av att älska personer av samma kön men också genom att vara en kvinna i ett patriarkalt samhälle. Homosexuella män delar det sociala förtrycket mot människor som älskar någon av samma kön men också det förtryck som den heterosexuella kulturen riktar mot homosexuella män genom att de ses som mindre manliga. Det finns stora likheter mellan förtrycket mot kvinnor genom tiderna och förtryck mot homosexuella.

Konst och teologi kan samverka i en gemensam diakoni för befrielse. Det kan förklara mängden av vittnesbörd från homosexuella som har känt en upprättelse genom Ecce Homo. Många som tidigare inte trott att de har haft tillträde till kyrkan eller Kristus har fått ett nytt hopp. Befrielseteologin menar att den som är ett offer för osynliggörandets våld får privilegiet att utforma trons perspektiv i teologin och skall ges företräde om hur sanningen skall gestalta sig.

Sammanfattning

Uppsatsen har velat skildra konstutställningen Ecce Homo utifrån en befrielseteologisk metod. Bakgrunden till detta är att hitta en teologisk förklaringsmodell till det uttryck av befrielse som många skildrat efter utställningen. Det föreligger dock svårigheter med att applicera en akademisk teologisk metod på en utställning skapad av en konstnär. Ecce Homo kan inte skildras från en helt övergripande och heltäckande befrielseteologisk modell därför har uppsatsen valt att fokusera på några centrala dimensioner såsom teologins kontextualitet, dialektik mellan teori och praxis samt solidaritet med de förtryckta. Ecce Homo görs utifrån en medvetenhet om sin specifika kontext som är den homosexuella livsformen och kulturen är och Kristus blir delaktig i denna särskilda kontext. I en analys av förtryck mot homosexuella så kan förtryck på tre olika nivåer urskiljas: strukturellt våld, fysiskt våld och kontroll av kulturen och den spirituella sfären. Utifrån denna analys kan de homosexuella anses vara en förtryckt grupp och inom befrielseteologin är de förtrycktas praxis teologins hermeneutiska hemort. De homosexuellas befrielseteologi blir en kritisk och politisk praxis, i ett försök till att åstadkomma en förändring i fråga om heterosexuellt exklusivt språk, homofobiska uttryck och förtryckande strukturer. Teologin blir delaktig i förnyelseprocesser.

Att beskriva Ecce Homo utifrån en befrielseteologisk metod är att teoretisk beskriva en befrielseprocess såsom jag uppfattar att vissa upplevt utställningen. För andra kommer detta tankesätt vara mycket främmande och de kan istället hävda att de upplever en kränkning. För mig som författare till uppsatsen har det varit ett medvetet metodval och jag är väl medveten om att detta beskriver bara en del av reaktioner och upplevelser av utställningen.

Bilaga; Bildreflektion på utvalda bilder i Ecce Homo.
1 Reflektion över utvalda bilder i Ecce Homo.

Vi får inte missuppfatta bilderna som illustrationer. Elisabeth Ohlson berättar inte om de historiska evangeliska situationerna utan bildskapar händelserna på nytt. Konstnären översätter inte bibeltexten till fotografierna. Elisabeth Ohlson läser evangelietexterna och använder sin intuition, förnuft, fantasi och tekniska kunnande i sin konstart tillsammans med en rekonstruktion av konsthistoriska moment främst från barocken. Hon besitter dessutom en stor kunskap och erfarenhet av kulturantropologi i den bestämda grupp som hon valt skildra. Elisabeth Ohlson är själv kristen i en kontext där det är svårt att framhäva Guds frälsande närvaro bland homosexuella. Elisabeth Ohlsons tolv bilder kontextualiserar tolkningar av evangelium i en specifik social och kulturell kontext. Hon åstadkommer en reflektion över Gud i funktion.

Bild nr 3, dopet.

Lukas 3:21-22
När nu allt folket lät döpa sig och Jesus också hade blivit döpt och stod och bad öppnade sig himlen och den heliga anden kom ner över honom i en duvas skepnad, och en röst hördes från himlen:
Du är min älskade son, du är min utvalde."
Motiv: Dopbilden
Elisabeth Ohlson berättar: Den djupa innebörden är att här blir Jesus döpt och kommer ut som Messias och han förstår vilket liv han skall leva och hur det kommer att se ut. Att komma ut som homosexuell är lika magiskt man vet vilken väg man skall ta och hur livet kommer att se ut. Bilden får kritik för att de står så nära varandra. Elisabeth Ohlson tog ungefär arton bilder och på den sista bad hon honom lägga handen på höften och det förändrade bilden totalt. Närheten mellan de två och det magiska dem emellan gestaltades. För henne har det alltid varit så att Johannes Döparen och Jesus möte där i öknen har varit ett otroligt starkt möte. Det har inte funnits några tankar på att det skulle vara ett sexuellt möte, tvärtom har jag oerhört svårt att se på Jesus i sexuella termer, säger Elisabeth. Situationen är helig med den Helige Ande som svävar över. Nakenheten ses som något starkt och vackert och mannen har inte erektion. Duvan har landat på axeln och blir ett också ett tecken att det är ok att komma ut. Hon finner det tråkigt att man hela tiden måste se det som en sexuell akt men konstaterar att där spinner väl människors fantasi iväg till vad de tänker att de skall göra efteråt.

Reflektion: Befrielseteologin hävdar att frälsning handlar om befrielse för hela människans situation och att komma ut som homosexuell är en omvittnad händelse att verkligen få stå upp för hela sin identitet och personlighet. Teologiskt så innebär detta även en diskussion om Jesu två naturer, vilka konsekvenser får det att han både var sann människa och sann Gud? Detta är en fråga som diskuterats genom kyrkohistorien och genom tiderna har teologin koncentrerat sig på Jesu gudomliga drag och här utmanar inte minst befrielseteologin med att lyfta fram också Jesu mänskliga sida. Vid ett återvändande till kroppsligheten ur ett teologiskt perspektiv återuppväcks kristendomens budskap att Gud tog kroppslig gestalt. Han bekräftade och helgade vår kroppsliga natur. Detta har varit en stötesten för den gamla världens religioner och det är en icke antagen utmaning till vår nutid.

Bild nr 4, läderbögar och läderlesbiska runt Jesus.

Motiv: Läderbögar och läderlesbiska runt Jesus.
Matteus 23:13
Ve er, skriftlärda och fariséer,
ni hycklare som stänger himmelriket för människorna.
Ni går inte själva in,
och dem som komma dit in släpper ni inte in.

Elisabeth Ohlson berättar: Förebilden är en tavla av Carl Block där Jesus står omgiven av fångar och slavar. På Elisabeths bild är fångarna och slavarna utbytta mot läderbögar och läderlesbiska. Hon har genom åren har lärt känna läderbögarna och de varit de mest lugna i hennes bekantskapskrets. De är väldigt trygga i sig själva och otroligt vänliga och kärleksfulla. Hon har inte hittat någon som ljög eller hycklade. Konstnären ville med denna bild ge dem en slags upprättelse då de ofta blir förföljda och nedslagna på gatan. Att vara kristen är en livsstil och det innebär att vara medmänniska till alla människor som man möter så gott man kan. De här killarna har mycket att lära ut om hur man behandlar sin nästa. De står nästan lägre än transvestiterna i en homosexuella hierarkin och många skäms för dem. De har lärt Elisabeth mycket om vänskap, kärlek och tillit.

Reflektion: I befrielseteologin sker ofta en identifikation med berättelser om utstötta och föraktade människor i Bibeln, här finns en hänvisning till bibeltexten om fariséerna som ofta var snabba att döma. Fariséerna betonade starkt att torah måste följas i livets alla skiften och de dömde dem som inte levde efter detta mycket skarpt. Bilden med vad vi ser på bilden och det som Elisabeth berättar stämmer inte med vad många tolkar. Hur ser man människan? Det kan finnas en poäng att inte direkt döma utan anta en avvaktande attityd till det som i första hand kan verka frånstötande och annorlunda. Det som på ytan verkar tokigt kanske rymmer något som ändå kan ses som vettigt.

Det är inte frågan om att acceptera allt och vara urskillningslös. Jesu ägde dock en förvånande förmåga att möta annorlunda och utstötta människor och hade många uppgörelser med fariséer. Mycket av den förmågan har vi kristna tappat bort och bilderna utmanar oss att tänka efter. Begreppet synd blir intressant i sammanhanget. Om något sker i ömsesidighet mellan två människor och inte skadar någon av parterna eller någon utanför är detta då synd? Det är tydligt att intresset för att syndbelägga rör sig gärna i den sexuella sfären. Vid en läsning av evangelierna kan dock konstateras att Jesus istället lägger en större tonvikt vid ekonomisk synd men detta är något som vi i vår västerländska materialism har haft en vilja att rationalisera bort.

Bild nr 6, nattvarden.

Matteus 26:26-28
Medan de åt tog Jesus ett bröd,
och efter att ha läst tackbönen bröt han det, gav åt sina lärjungar och sade:
Tag och ät, detta är min kropp.
Och han tog en bägare, och efter att ha tackat Gud gav han den åt dem och sade:
Drick av den alla. Detta är mitt blod,
förbundsblodet som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse.
Motiv: Transvestiter sittande runt Jesus i den klassiska nattvardsbilden.
Elisabeth Ohlson berättar: Transvestiter står lägst ner i den homosexuella hierarkin. Det är väldigt många som fördömer dem och de jämförs ofta med prostituerade, tjuvar och narkomaner. Elisabeth Ohlson poängterar att hon inte vill se ner på prostituerade men berättar att transvestiterna ofta nämns i samband med det mesta avskum man kan hitta på. Detta speglar hur fult och syndigt det anses att vara att en man klär sig i kvinnokläder.

Elisabeth Ohlson berättar att de ofta gläder många med sina uppträdanden och att de fungerar ibland som clowner som är sorgsna inuti och ger allt utåt. De ger ofta mycket till andra människor. Denna bild är en upprättelse och kärleksbild till dem, Kristus finns också hos dem.

Bilden blir också en symbol för festen där man tar farväl av vännerna som dött i aids, det blir en protest mot skammen och tystnaden i sjukdomen. Det finns inte en aids begravning som man inte efteråt dricker champagne. Själva begravningen är hederlig, fin, vacker och andlig och de deltagande gråter men efteråt skall man vara glad. Eftersom han dog i en sjukdom som har tystats ner, var smutsig och ful så hedrar man hans liv. Därför ser en aidsbegravning ut på ett annorlunda sätt än många andra begravningar.

Jesus intog många måltider bland människor som ansågs opassande i dåtidens ögon. Han vågade dock sitta vid de utsattas sida. Elisabeth Ohlson ser inte Jesus som en transvestit utan Jesu skor handlar om att bära någon annans lidande och att gå i dennes skor. Att gå i andras skor är att ta på sig andras bördor och problem. Han vågar vara nära någon annan och därför tar han på sig skorna och det blir ett möte med någon. När han går därifrån tar han väl på sig sina sandaler för han går ju inte iväg med dem säger Elisabeth. Även Judas finns med på bilden med en sedel nedstoppad i strumpebandet.

Reflektion: Vad innebär solidaritet med de minsta i vårt samhälle? Här lyfter Elisabeth Ohlson fram en grupp som står oerhört lågt ner i hierarkin i vårt samhälle. Transvestiter är en grupp människor som många hånar och har svårt att ta på allvar. Det är inte bara så att de är föraktade i samhället i stort utan bland de homosexuella så står de också lägst i rang och många skäms för dem.

Det är tänkvärt med vilken kraft som transvestiterna har fördömts i debatten. Mycket kraft går åt att förfasa sig om män som går omkring i kvinnokläder och som egentligen inte gör någon annan något. Mycket av kritiken har riktats mot att Jesus bär klackskor. Just det faktum att Jesus bär skorna ger bilden dess essens. Jesus vågade inte bara umgås och sitta vid de utsattas bord, han bar också deras lidande vilket skorna symboliserar.

Bild nr 9, korsfästelsen.

Matteus 27:45-46
Vid sjätte timmen föll ett mörker över hela jorden och det varade till nionde timmen. Vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst:
Eli, Eli, lema sabachtani?
vilket betyder: Min Gud, min Gud varför har du övergett mig?
Motiv: Korsfästelsen. En homosexuell man ligger i skuggan av ett kors på en stenhäll, knivskuren och blodig. I bakgrunden syns ett gäng skinnskallar och en kostymbeklädd man gå därifrån.
Elisabeth Ohlson berättar: Förlagan är en målning där Kristi kropp hänger på korset och så ser man bara skuggan falla in i bilden. I bakgrunden ser man soldaterna vandrar tillbaka efter utfört uppdrag. Där syns också Jerusalem i bakgrunden. Det viktigaste budskapet i den kristna tron är korsfästelsen och då tyckte hon att det var en bra symbol att lägga en mördad homosexuell man i skuggan av Kristi korsfästelse. Han ligger här som en påminnelse om hur eländigt det ser ut på jorden. Det är en väldigt allvarlig bild.

Skuggan faller fortfarande över jorden och vi står och tittar på och det är inte bara skinnhuvuden som mördar. Det är också politiker eller kristdemokrater om man nu får vara så hård. Elisabeth tänker mycket på det symboliskt, de som kanske inte mördar homosexuella men som inte tar tag i detta. Det kan också vara den vanlig enskilda homofoben. Det inte bara skinnhuvuden som utsätter homosexuella för våld utan det finns andra människor som också hjälper till att morden sker. Man kan säga att dessa går före och de här utför det. De kan ha en makt bakom sig så att de gör att de gör det. Det är inte det att de ber att de gör det utan det blir en tyst överenskommelse. Platsen är Skinnarviksberget som ligger intill en cruisingpark där bögar möts och därigenom en plats där detta skulle kunna hända.

Reflektion: Göran Bergstrand, präst och psykoterapeut talar om hur homosexuella de senaste 5-7 åren i själavård gett uttryck för en realistisk rädsla för att bli dödad. Han pekar också på skulden som vi alla bär på genom att skapa ett kulturklimat som gör detta möjligt.

Vi är medskyldiga till att homosexuella misshandlas och dödas idag menar han och drar paralleller till det som hände i koncentrationslägren under andra världskriget. Han ser Ecce Homos budskap som ett led i att bearbeta tystnadens och delaktighetens skuld och att föraktade människor skall kunna upprättas och få en plats mitt inne i gemenskapen. I bilden blir smärtan blir ingen flykt utan blir central i bilden. Skulden blir också vår genom tystnad och delaktighet.

Homofobiskt våld är i mening ett sätt att politiskt kontroll, ett sätt att försöka hålla homosexuella på plats.

Elisabeth Ohlson refererar till Eva Tibys rapport om mord på homosexuella. Vid ett vanligt knivmord så mördas offret med ungefär 3-6 hugg men vid mord på en homosexuell så är det ca 70-80 knivhugg vilket vittnar om ett oerhört hat. Homosexuella utsätts till och med för mer våld än invandrare av nazistiska och högerextremistiska grupperingar.

Bild nr 10, pietàmotivet.

Johannes 19:26
Moder, se din son.
Motiv: I en steril sjukhuskorridor sitter modern med sonens magra aidsmärkta kropp i sin famn.
Elisabeth Ohlson berättar: Bilden är tagen framför avd 53 på Södersjukhuset i Stockholm. Det är en avdelning där aidssjuka har vårdats i slutskedet av sin sjukdom. Elisabeth Ohlson har själv tagit farväl av många vänner där. Det är Jan som är hiv+ som ligger där och han har inga spikhål utan morfin i en droppflaska är kopplat till hans kropp som när man skall dö. Detta är en direkt tolkning av Michelangelos pietà i St Peterskyrkan i Rom. Jan fick själv välja vem som skulle vara Maria och modern. Han valde inte sin egen mamma utan en bögmamma. Hon var servitris på en bar där många killar gick och är mycket omtyckt. Hon blev som en bögmamma, skötte om dem väldigt mycket, visste precis vilken mat den ena gillade, och hur den andre mådde. Hon har mist vänner i aids som hon lärt känna genom baren och tar det också väldigt hårt. Hon är väldigt stolt över att vara med i den här bilden. "Hon är faktiskt heterosexuell om det spelar roll"?

Reflektion: I kristna kretsar har funnits en uppdelning mellan oskyldigt smittade av aids och de som ansetts själva vara skyldiga till sin smitta. Homofobin är ibland nära kopplad till en aids-fobi. Det finns både enskilda kristna och grupper som ser aids som ett Guds straff. Aids blir ett led i att utrota homosexualitet och därigenom få en heterosexuell värld. Hiv blir Guds straff till homosexuella för att de haft en felaktig livsstil. Elisabeth Ohlson berättar i intervjun att hon reagerat starkt negativt på att människor har uttryckt att detta skulle vara Guds straff. Det handlar om en skildring om hur Jesus delar vårt lidande även i vår tid och i vår värld.

Evangelierna i sig berättar inte om att Maria var aktiv vid omhändertagandet av den döde kroppen ändå så finns det en lång tradition av konstverk s k pietà-bilder som gestaltar beröringen mellan den modern och den döde sonens kropp. Denna bild hör därför hemma i en mycket gammal ikonografisk tradition.

Bild nr 11, kvinnorna vid graven.

Matteus 28:9-10
Då kom Jesus emot dem och hälsade dem,
och de gick fram, grep om hans fötter och hyllade honom.
Men Jesus sade till dem:
Var inte rädda. Gå och säg åt mina bröder att bege sig till Galileen.
Där skall de få se mig.
Motiv: Två kvinnliga prästen möter den uppståndne Jesus.
Elisabeth Ohlson berättar: Denna bild ser hon som bl a ett inlägg i kvinnoprästfrågan. Här är det Jesus som möter Maria från Magdala och Salome och han säger till dem: Gå ut och tala om vad ni har sett. Han går ut till kvinnorna och han väljer att visa sig för dem först. Han säger gå ut och predika för ni är ju vittnen. Här skapas den första kyrkan. Han har återuppstått och de är vittnen till detta, de skall gå ut och tala om detta för alla. Detta görs än idag, man talar om att Jesus levat här på jorden och dött. Det andra att kvinnor skall ha bonad på huvudet och tiga i församlingen är tramsigt. Det är så mycket som inte är Jesu ord och intention. Det är så solklart när man ser vad Jesus har sagt och vad andra säger efteråt. Det är en vacker bild så.

Personerna på bilden är också två kvinnliga lesbiska präster och de har det dubbelt så svårt i kyrkan, dels är de kvinnor och sedan också lesbiska. De tillhör en mycket utstött grupp i kyrkan och detta innebär ibland en dubbel dos förtryck. De är väldigt modiga som ställde upp i den här bilden.

Reflektion: Bevisligen hade kvinnorna en mycket stark roll i påskens budskap. Det är så att kvinnorna var de första som fick möta Jesus och de i sin tur var de första att tillbe honom då vissa av lärjungarna tvivlade. Dessa självständiga och aktiva kvinnor är de första vittnena till uppståndelsen och således kyrkans första missionärer.

Några ordförklaringar
(dessa ordförklaringar ingår ej i uppsatsen)

Heresi
villolära

Hermeneutik
tolkningslära

Kontext
sammanhang

Ecce Homo se människan?
Studie av Ecce Homo ur ett befrielseteologiskt perspektiv

Innefattar det kristna kärleksbudskapet också homosexuella? Finns det plats även för andra marginaliserade grupper? är angelägna frågor i Ecce Homo.

Därför vill denna uppsats försöka åstadkomma en analys över hur en i samhället förtryckt grupp genom Ecce Homo får en befrielse.

Beskrivning av befrielseteologisk metod.

Om utställningen "Ecce Homo" ur befrielseteologiskt perspektiv

Kan man då påstå att homosexuella är en förtryckt grupp inom samhället idag?

Sammanfattning

Bilaga; Bildreflektion på utvalda bilder i Ecce Homo.
1 Reflektion över utvalda bilder i Ecce Homo.

Bild nr 3, dopet.

Bild nr 4, läderbögar och läderlesbiska runt Jesus.

Bild nr 6, nattvarden.

Bild nr 9, korsfästelsen.

Homofobiskt våld är i mening ett sätt att politiskt kontroll, ett sätt att försöka hålla homosexuella på plats.

Bild nr 10, pietàmotivet.

Bild nr 11, kvinnorna vid graven.

Det är intressant att Elisabeth Ohlson i en av sina bilder väljer att lyfta fram frågan om förtryck också mot kvinnor. Även feministteologin är en form av kontextuell teologi och bär många likheter med befrielseteologins fokus på den förtrycktes befrielse. Liksom homosexuella så har kvinnor varit förtryckta under en lång tid av en dominerande kultur som begränsat deras möjligheter. På bilden framträder kvinnor som bär ett dubbelt förtryck, dels är de kvinnliga präster i en patriarkal hierarkisk struktur och deras existens ifrågasätts från vissa håll. De kvinnliga prästerna på bilden är också lesbiska och också av den anledningen inte önskvärda i sitt ämbete av vissa. Den teologiska argumentationen mot kvinnliga präster och homosexualitet liknar varandra i vissa avseenden.
Pedagogiska institutionen
Multimedia pedagogik - teknik
Gränssnittets betydelse för
handdatorns användarvänlighet
- en jämförande studie mellan
operativsystem
Erik Mörner
Uppsats för profilerad påbyggnadskurs i pedagogik
med inriktning mot multimedia och teknik , 10 p.
Vid utbildningsprogrammet Multimedia pedagogik-teknik, 120 p
Vårterminen 2001
Handledare: Thomas Backlund
1
Mörner, Erik. Gränssnittets betydelse för handdatorns användarvänlighet - en jämförande
studie mellan operativsystem Vt 2001. 10 p-uppsats i pedagogik med inriktning mot
multimedia och teknik. Utbildningsprogrammet Multimedia pedagogik - teknik. Stockholms
Universitet, Pedagogiska Institutionen.
ABSTRACT
Denna uppsats behandlar frågan hur likhet i gränssnitt mellan stationär dator och handdator
inverkar på användarens förmåga att använda handdatorn. Uppsatsen grundas på en
enkätundersökning där handdatoranvändare fått svara på frågor om deras syn på handdatorn
och dess anknytning till den stationära datorn. Uppsatsen behandlar två av de operativsystem
som finns på marknaden för handdatorer; Palm OS och Windows CE (i senare versioner under
namnet Pocket PC). Enkätsvaren kopplas till teorier om erfarenhet, lärande och befintlig
forskning kring gränssnitt. Den ursprungliga hypotesen var att igenkänning från den stationära
datorn skulle underlätta användarens användande av handdatorn. Undersökningen visar dock
att handdatoranvändare lär sig använda handdatorn utan problem, oavsett om den handdator
de valt har tydliga likheter med den stationära datorn eller inte. Undersökningen kan inte
påvisa att likheten har någon betydande inverkan på användarens förmåga att lära sig använda
handdatorn.

INLEDNING
I början av en utveckling
Denna undersökning behandlar kopplingen mellan den stationära datorn och ett förhållandevis
nytt föremål; handdatorn. Handdatorn lanserades på allvar först 1996 då Palm introducerade
sin Palm Pilot. Så här i början av en utveckling tycker jag det är särskilt viktigt att se hur
människor uppfattar den teknik de använder. När en teknik är under utveckling finns risken att
produktutvecklingen blir teknikdriven, att man tänker mer på vad som går att göra än att man
utgår från människors behov och sätt att arbeta.
Handdatorerna finns idag främst inom näringslivet och används där flitigt som elektroniska
hjälpredor. Jag har valt att titta närmare på de två system som förekommer mest, de från
Microsoft och Palm. Utvecklingen av program som är anpassade för handdatorn är ännu i sin
linda och det finns egentligen ingen som kan säga hur man ska gå tillväga för att utveckla ett
lättanvänt program som användarna uppskattar. Programutvecklarna har ännu inte lärt sig av
misstagen och sett vad som fungerar bäst när det gäller just handdatoranvändning. Det finns
inget facit. Detta gäller så väl handdatorn som andra verktyg som har skärm eller display i
motsvarande storlek. Sofia Svantesson skriver i sin uppsats (Svanteson, 2000) om
användbarhet i tjänster utvecklade dels för det japanska mobilsystemet I-mode och dels WAPtjänster
i Europa, då utvecklade för våra europeiska mobilsystem. Liksom i handdatorn
handlar det om att göra funktioner tillgängliga på en liten skärm.
Palm och Microsoft har utvecklat sina program med sinsemellan olika grundtankar.
Framförallt har de olika syn på kopplingen till den stationära datorn. Handdatorn har en stark
koppling till den stationära datorn eftersom de ofta arbetar med samma information, den
information (till exempel adressbok och kalender) man lägger in i den stationära datorn kan
man sedan ha med sig och bearbeta i handdatorn. Det är de flesta tillverkare överens om. Jag
vill undersöka hur användarna lär sig handdatorn och dess program och även få en inblick i
hur man som användare ser på handdatorn.
Programutveckling tror jag aldrig kommer att kunna utföras utifrån ett facit. Användarens
upplevelse av programmet är för komplex för att kunna sammanfattas i en generell förklaring
som skall gälla programutveckling i stort. Inom utvecklingen av program för den stationära
datorn finns ett antal rekommendationer som utvecklats under de år man utvecklat program
för den stationära datorn. För handdatorn finns ännu inga rekommendationer, men jag hoppas
att denna uppsats kan bidra med kunskap till skapandet av sådana riktlinjer.
Bakgrund
För bara några år sedan var mobiltelefonen ovanlig och hade ytterst begränsad spridning. Den
lanserades med inriktning på personer i höga positioner i näringslivet. Telefonerna var stora
och tunga och signalerade att användaren var betydelsefull och förmögen. Idag har
mobiltelefonen tappat en del som statussymbol och blivit var mans egendom. Framförallt har
mobilen skaffat sig en bred användargrupp bland ungdomar vilkas krav gjort att telefonerna
fått inbyggda spel och andra tilläggsfunktioner som ska locka ungdomar. Ungdomarna har
även anammat funktionen att sända textmeddelanden (SMS), en funktion som funnits en
betydande tid men som inte slagit igenom på allvar förrän de senaste åren. På senare tid har
även funktioner för så kallad chat dykt upp i en del telefoner. Funktionen finns i början av år
2001 endast i Nokias 3310, men det är ingen vågad gissning att fler tillverkare följer efter och
5
utvecklar liknande funktioner. Funktionerna för chat använder textmeddelanden för att tillåta
förenklad textkommunikation mellan användare som har telefoner av samma modell.
Handdatorn främst för företagsanvändare
När det gäller handdatorerna har även dessa initialt utvecklats med fokus på användare inom
företag. Handdatorn används som en ersättare av den traditionella papperskalendern och tillför
denna en rad nya funktioner. I mognad har användandet av handdatorerna en betydande bit
kvar innan man uppnår mobiltelefonens användarandel. Det var först 1996 som Palm
lanserade sin första handdator. I dagsläget är handdatorn mest synlig på kontoren och har inte
spritt sig till skolgårdarna på samma sätt som mobiltelefonen gjort.
Mitt antagande är att de flesta som använder en handdator tidigare har betydande erfarenhet av
stationära datorer och har övervunnit de problem som kan finnas när man använder dessa.
Antagandet baserar jag på de kontakter jag haft med handdatoranvändare och på tillverkarnas
tanke med handdatorn. Jag återkommer till detta senare i uppsatsen (avsnittet Handdatorn
förutsätter att användaren har en stationär dator). De är helt enkelt kunniga datoranvändare
som har erfarenhet av stationära datorer och nu vill utöka sina möjligheter och sköta en del av
det den stationära datorn kan göra även när de bara har handdatorn till hands.
Disposition
Denna uppsats är uppdelad i fem delar. Den första delen, inledningen, är den du läser nu. Här
behandlar jag handdatorns bakgrund och presenterar min frågeställning. Jag förklarar även
begrepp som är viktiga att vara förtrogen med för att kunna ta del av uppsatsen.
Uppsatsens andra del behandlar teorin, formulerad i den litteratur som jag tycker kan tillföra
viktiga synpunkter till uppsatsämnet. Litteraturen handlar främst om forskning kring
användbarhet och erfarenhet kopplat till lärande.
I metodkapitlet berättar jag om hur jag lagt upp min undersökning och redogör för vilken
metod jag valt att arbeta efter. Här motiverar jag de val jag gjort under arbetet med uppsatsen.
Efter metoden följer uppsatsens fjärde del; resultatredovisningen. Där redogör jag för de
uppgifter jag fått in genom min undersökning.
Det femte och sista kapitlet redovisar diskussionen där jag resonerar kring resultatet och gör
kopplingar till den litteratur jag refererar till i teoridelen.
Diskussionen följs sedan av referenser och bilagor.
Forskningsfrågan
Undersökningen avser att visa hur likheten i gränssnitt mellan stationär dator och handdator
inverkar på användarens förmåga att använda handdatorn. Vilken betydelse har likheten
mellan stationär dator och handdator när användaren utnyttjar handdatorn?
Till frågeställningen hör även frågan om hur användaren ser på användningen av handdatorn.
Är det en ersättare till den stationära datorn när den inte finns till hands eller är det bara ett
enkelt anteckningsblock? Handdator och stationär dator är instrument för att bearbeta en och
samma information (adressbok, kalender, mm) vilket gör att kopplingen mellan de två
enheterna blir särskilt viktig och intressant.
6
Bakgrund till frågeställningen
Jag har valt att undersöka gränssnitten Windows CE och Palm OS och deras koppling till
Windows på stationär dator (Bilaga 3.1). Gränssnitten har kopplingar på olika plan.
Det man först märker är likheten visuellt, att många element i Windows på stationär dator
återfinns även i Windows på handdatorn.
Även användandet har många likheter mellan Windows på handdator och Windows på
stationär dator. Åtgärder man kan göra på både handdator och stationär dator utförs på
liknande sätt vilket gör att användaren till viss del slipper lära sig nya arbetssätt. Det finns
möjligheter för att skapa en text i den stationära datorn, föra över den till handdatorn för att
bearbeta den där och sedan föra över den tillbaka till den stationära datorn och fortsätta
redigeringen där.
Windows CE (Bilaga 3.2), har lånat stora delar av sitt utseende och sin funktion från
befintliga system i den stationära datorn. Windows CE går i senare versioner under namnet
Pocket PC. I fortsättningen kommer jag benämna Windows CE/Pocket PC för Windows
CE. Palm OS (Bilaga 3.3), har endast hämtat grundläggande lösningar som används generellt
i många olika datorsystem.
Windows CE är ett handdatoroperativsystem som till det yttre i mångt och mycket liknar
Windows på den stationära datorn. Palm OS är även det ett operativsystem för handdatorer,
men det saknar motsvarighet i den stationära datorvärlden och finns endast för handdatorer.
De handdatorer som är utrustade med Palm OS saknar tangentbord och styrs istället med en
penna som används på den speciella tryckkänsliga skärm som Palmdatorerna är utrustade
med.
Två enheter blir en
Vi ser allt mer att mobiltelefonen får fler och fler funktioner och börjar likna handdatorn,
samtidigt som handdatorn får funktioner som tidigare var förbehållna mobiltelefonen. Redan
1996 lanserade Nokia sin kommunikator med funktioner för såväl mobilsamtal som adressbok
och enklare anteckningar. Sedan Nokias lansering av sin första kommunikator har
utvecklingen gått framåt och Nokia har lanserat nya versioner samtidigt som andra företag
lanserat egna hybrider av mobiltelefon och handdator.
När två enheter som tidigare varit åtskilda slås samman uppstår frågor om vilka principer som
skall användas för att användaren ska kunna använda funktionerna den nya enheten erbjuder.
Ska man använda principerna från mobiltelefonens menysystem eller ska man använda
handdatorns gränssnitt?
Även handdatorn i sig brottas med liknande frågor. Ska man använda principer från den
stationära datorn, ska man låna från mobiltelefoner eller ska man rentav skapa något helt nytt?
Min förhoppning är att uppsatsen skall kunna bidra med kunskap för att svara på alla dessa
frågor som uppkommer när flera tidigare skilda enheter nu ska verka tillsammans innanför
samma skal.
Användarnas val
Till viss del har redan kunderna sagt sitt om handdatorer och gränssnittslikhet mellan olika
enheter. Palm OS har ett stort försprång framför Windows CE även om Windows CE knappar
in när detta skrivs i början av år 2001. Jag frågar mig om Palms försprång beror på att
användarna inte ser gränssnittlikheten som en fördel och därmed ett köpargument.
7
Jag ser igenkänningen som något som borde göra inlärningen lättare. Sätten man använder
Windows respektive Windows CE på har så mycket gemensamt att kunskaper i det ena ger ett
försprång när man skall använda det andra. Jag antar att det vanligaste är att man börjar
använda stationär dator för att sedan komplettera detta användande med handdatorn. Den
kontakt jag haft med handdatorer och handdatoranvändare tyder på det. Ser man lärandet som
en process kan man applicera detta tankesätt på lärandet av Windows CE på handdatorn. Det
vanligaste är alltså att man först använder Windows på stationär dator och sedan skaffar
handdator. I och med att man redan har kunskap om funktioner och generella regler i
Windows kan man använda denna kunskap även i handdatorn. Man kan hävda att
läroprocessen kring Windows CE till stor del startar redan när man börjar använda Windows
på stationär dator. En del av kunskapen från Windows kan användas även i versionen för
handdatorer, Windows CE.
Likheten bör vara uppskattad
Fördelen när det gäller likhet och därmed igenkänning bör inte ta slut vid just inlärandet utan
bör vara påtagliga även i den dagliga användningen. Anledningen till detta är att handdatorn är
skapad för att dela och utbyta information med den stationära datorn. I och med detta
användande bearbetar man regelbundet samma uppgifter (kalender, adressbok, etc) så väl från
den stationära datorn som från handdatorn. Detta regelbundna informationsutbyte mellan
handdatorn och den stationära datorn borde göra likheten uppskattad.
Dock tror jag inte att likheten är det enda som inverkar när vi lär oss använda handdatorn Jag
är tveksam till om Microsofts val att flytta över Windows från den stationära datorn till
handdatorn är en effektiv lösning. Man kan diskutera om det är bra att föra över
användningssätt från ett operativsystem anpassat för skärmar på 14 tum och uppåt till en
handdator med en skärm som är uppskattningsvis en femtedel så stor och dessutom saknar
tangentbord. Trots att handdator och stationär dator behandlar samma information och har ett
betydande samarbete är det flera saker som skiljer dem åt. Medan den stationära datorn
erbjuder stora möjligheter med alla tillbehör och funktioner man kan koppla in är handdatorn i
jämförelse väldigt begränsad. De är tänkta att täcka relativt skilda behov och jag är därför inte
övertygad om att det bästa är att skapa handdatorn med den stationära datorns operativsystem
och lösningar som grund.
Min utgångspunkt
Min utgångspunkt är att användarna borde ha lättare att lära sig Windows CE när de har vana
att använda Windows på stationär dator. När det däremot gäller den långsiktiga effektiviteten i
användandet är jag mer osäker och tror inte riktigt på idén att utgå från ett operativsystem
anpassat för stationära datorer och anpassa det för handdatorn. Handdatorn och den stationära
datorn är enligt min mening för olika för att det skall vara lyckosamt.
Visst har även handdatorn med Palm OS spår av andra element som ofta finns i datorprogram.
Man känner igen bland annat lösningen med menyer i överkant och små bilder, ikoner, som
symboliserar varje program. I Palm OS har dock tillverkaren lagt likheten på en
grundläggande nivå och inte utgått från ett befintligt program för den stationära datorn. Palm
har utgått från handdatorn och där valt att använda ett begränsat antal av de lösningar vi
känner igen från program för den stationära datorn.
8
Mina tankar om handdatorer och gränssnitt
Mina tankar kring problemet bygger mycket på spänning och nyfikenhet. Handdatorerna är en
relativt ny företeelse vilket innebär att det inte genomförts speciellt mycket forskning på
området. Jag har själv en handdator av märket Palm (med Palm OS som operativsystem) och
trots det förvånats av det faktum att Palm OS har så stor marknadsandel. Enligt en
undersökning (IDC, december 1999) har Palm OS hela 76,5 % av världsmarknaden för
operativsystem på handdatorer. Detta är särskilt intressant med tanke på Microsofts satsningar
på området och företagets lansering av Windows CE. Möjligen kan det vara så att en stor
marknadsandel gör att man får ett försprång. Eftersom användare av handdatorer kan utbyta
information med varandra vill man som nybliven handdatoranvändare ha den handdator de
flesta av ens vänner och kollegor har. Annars kan man inte utbyta information med dem,
eftersom informationsutbytet fungerar optimalt endast mellan handdatorer av samma typ.
Samtidigt bör när det gäller marknadsandelarna betänka
Microsofts förutsättningar. Företaget har en oerhört stark
ställning när det gäller operativsystem på stationära datorer
där Windows används på en stor andel av datorer på kontor
och i hem. De senaste åren har marknadsandelen för
Microsoft Windows legat stadigt över 90 procent för att i
slutet av 1990-talet öka till över 95 procent. På
Internetområdet har Microsoft tidigare framgångsrikt i det
närmaste helt konkurrerat ut medtävlaren Netscape på
marknaden för webbläsare. Med tanke på den styrka
Microsoft besitter, såväl finansiellt som när det gäller
marknadsandel för operativsystem, är jag förvånad att man
inte lyckats bättre med sin handdatorsatsning.
Det som gör kopplingen handdator - bordsdator intressant är
dels synkroniseringen som binder de två apparaterna till varandra på mer än ett sätt och dels
det faktum att handdatorns Windows CE har så stora likheter med Windows på den stationära
datorn. Detta ger förutsättningar för den typ av undersökning jag genomför.
Anledningen till valet av Palm OS för undersökningen är att detta operativsystem från början
är anpassat till handdatorn och saknar motsvarighet i bordsdatorvärlden. Vidare har Palm OS
en stor marknadsandel och är det operativsystem för handdatorer som har störst spridning. Just
det faktum att Palm har en så betydande marknadsandel kan tyckas vara en aning förvånande.
På liknande sätt som Microsofts Windows närmast står utan konkurrens när det gäller
operativsystem för bordsdatorer har Palm dragit ifrån konkurrenterna på handdatormarknaden.
Trots användarnas vana vid Windows har Microsofts handdatorsystem Windows CE haft
begränsade framgångar.
Grundläggande begrepp
Hårdvara; Datorn
Hårdvara är det på datorn du rent fysiskt kan ta på. På handdatorn är det den fysiska
handdatorn, på den stationära datorn förutom själva datorlådan (med innehåll) även skärm,
tangentbord, mus, skrivare och andra externa tillbehör.
Figur 1 Denna bild visar
marknadsandelen för Palms
operativsystem Palm OS och är
hämtad från Palms hemsida den 12
februari år 2001.
9
Mjukvara; programmen i datorn
För att kunna använda hårdvaran behövs mjukvara, det vill säga de program du vill använda.
Programmen ger dig möjligheten att använda datorn till det du vill göra. Det mest
grundläggande programmet är operativsystemet.
Operativsystemet är en förutsättning för att man ska kunna använda datorn. Utan
operativsystemet kan man inte starta datorn och inte heller installera eller använda några andra
program.
Med operativsystemet följer ofta några enkla program. På handdatorn är det ofta en kalender,
ett program för anteckningar, ett program för "att-göra-listor" samt även ett program för att
skicka och ta emot e-post.
Vad användaren främst får kontakt med är de program som man använder. Dessa program kan
vara ordbehandlare som Word, bildbehandlingsprogram som Adobe Photoshop och Microsoft
Paint och mailprogram som Lotus Notes och Microsoft Outlook (Bilaga 3.5). Alla program är
anpassade för ett visst operativsystem. Det vanligaste operativsystemet på den stationära
datorn är Microsoft Windows och på det kan man endast köra program som är gjorda för just
Microsoft Windows.
För att de datorns program ska kunna utnyttja datorns olika delar måste de kommunicera med
operativsystemet. Operativsystemet i en stationär dator håller reda på om datorn har till
exempelvis tangentbord, skärm och modem. Programmen man använder utnyttjar
operativsystemet för att kommunicera med datorn.
Handdatorn
Är handdatorn en dator eller en kalender? Vad skiljer en handdator från en vanlig
papperskalender? Den stora skillnaden mellan papperskalender och handdator är att man med
handdatorn kan samordna information mellan handdator och datorn hemma eller på
arbetsplatsen. Gör du ändringar i dina uppgifter i handdatorn när du är borta från din
stationära dator kan du enkelt synkronisera uppgifterna när du kommer tillbaka, då genom att
ansluta din handdator till den stationära datorn. Detta görs vanligen genom att handdatorn
placeras i en hållare ansluten till den stationära datorn. På så sätt har man alltid aktuella
uppgifter i både handdator och stationär dator. När uppgifter lagts till i handdatorn kopieras
dessa till motsvarande program i den stationära datorn. Om uppgifter ändrats sparas den
senaste versionen av uppgiften på såväl handdator som bordsdator. Detta innebär att man efter
synkronisering alltid har samma uppgifter i handdator och bordsdator.
Programmen som följer med handdatorn ger användaren möjlighet att använda handdatorn
som bland annat kalender, och adressbok samt att skriva att-göra-listor och korta
anteckningar på. Dessa användningsområden kan sägas vara grundläggande och utgör
handdatorns kärna.
Med eller utan tangentbord
Handdatorn finns i två olika utföranden; med eller utan tangentbord. Handdatorer med
tangentbord ser ut som vanliga bärbara datorer med den väsentliga skillnaden att
handdatorerna med tangentbord är märkbart mindre, vanligen cirka 20 x 10 x 2 cm i hopfällt
läge. Inmatning av uppgifter sker med tangentbordet medan den tryckkänsliga skärmen i
kombination med en pennliknande plastpinne ersätter musen.
10
Handdatorerna utan tangentbord är de jag intresserar mig för i denna uppsats. Utan
tangentbord sker inmatning av uppgifter direkt på den lilla skärmen eller på en speciell
skrivyta som upptar en del av skärmen (beroende på vilken modell det gäller). För att
handdatorn skall kunna tyda det vi skriver krävs ofta att man använder ett skrivalfabet som
delvis skiljer sig från det sätt på vilket de flesta av oss skriver. Begränsningen i
inmatningsmöjligheter gör att det inte är någon större idé att använda ordbehandlingsprogram
med pennan som enda inmatningssätt. Vill man skriva längre texter finns lösa tangentbord att
köpa till dessa tangentbordslösa varianter. Det är dock inte speciellt vanligt. Skriver man
mycket väljer man i regel att istället använda en vanlig bärbar dator.
Handdatorns huvudsakliga användningsområden som nämnts här ovan har ofta motsvarigheter
i bordsdatorn. Microsofts Outlook liksom flera andra program har funktioner för dessa
handdatorns huvudsakliga användningsområden. Det kan hända att vi har en adresslista i vårt
mailprogram i bordsdatorn och vår kalender i något annat program. För att samordna dessa
uppgifter mellan handdator och de program vi har i bordsdatorn finns möjligheten att ansluta
handdatorn direkt till bordsdatorn och synkronisera uppgifterna som finns lagrade.
Utöver dessa program kan användaren själv lägga till program som tillför handdatorn ny
möjligheter. Det finns program att köpa, samt ett otal program tillgängliga gratis eller för en
ringa kostnad för den som har tillgång till Internet.
Operativsystem för handdatorer
Det finns en rad olika operativsystem för handdatorer. Dels finns det operativsystem som
tillverkare av handdatorer utvecklat speciellt för sin egen handdator. Ett sådant operativsystem
finns således endast på den tillverkarens handdatorer. Förutom denna sorts operativsystem,
som är bundna till en viss tillverkare finns det operativsystem som finns på handdatorer från
flera olika tillverkare. De tre mest förekommande operativsystemen för handdatorer har alla
detta gemensamt, att de finns på handdatorer från flera tillverkare. De tre stora är Windows
CE från Microsoft, Palm OS från Palm Computing och Epoc från Symbian. Bland dessa tre är
det Palm OS som haft störst framgångar.
Palm OS
Palm Computings operativsystem Palm OS utvecklades ursprungligen för just
handdatorn och har ingen motsvarighet när det gäller stationära datorer. Palm OS finns
inte bara på handdatorer tillverkade av Palm utan licenseras även ut till andra
tillverkare som kan använda det i sina handdatorer.
Windows CE
Bakom Windows CE står Microsoft som är marknadsledande när det gäller
programvara för stationära datorer och i det närmaste har ett monopol med sitt
operativsystem Microsoft Windows. På stationära datorer benämns Windows med
suffixet 95, 98, NT eller 2000, beroende på vilken version det gäller. På handdatorn
heter operativsystemet Windows CE och har mycket gemensamt med Windows på den
stationära datorn. Så väl utseendemässigt som funktionsmässigt är mycket hämtat från
storebror, dock med vissa förändringar för att anpassa systemet för den mindre
skärmytan.
Epoc
Bakom operativsystemet Epoc står Symbian som är en sammanslutning av världens
största tillverkare av mobiltelefoner och handhållna datorer. Epoc skiljer sig från de
11
två tidigare främst genom att man i större utsträckning tänker utanför handdatorn och
även ser operativsystemet som en möjlig lösning i till exempel mobiltelefoner. Denna
skillnad är anledningen till att jag valt bort Epoc från min undersökning. Bland de
företag som står bakom Epoc finns Ericsson, Nokia och Motorola.
På Symbian utvecklas teknik för olika mobila datorlösningar. Symbians
operativsystem Epoc kan anpassas till de olika tillverkarnas skiftande krav, vilket gör
att Epoc kan skilja sig lite åt beroende på vilken apparat man hittar det. Liksom Palm
OS har Epoc ingen motsvarighet i stationära datorer utan är utvecklat direkt med tanke
på det mobila användningsområdet.
Palm historik
Företaget Palm började som ett mjukvaruföretag med förhoppningen att sälja program till
företag som tillverkade handdatorer. Första halvan av 1990-talet fanns det flera sådana. Apple
lanserade sin handdator Newton, efter dem följde företag som Casio och Hewlett-Packard.
Alla misslyckades. Handdatorerna lanserades på marknaden men fick aldrig något riktigt
genomslag. Anledningen till handdatorernas nederlag ansåg Palm vara att de försökte packa
handdatorerna med alltför många onödiga och krångliga funktioner. Palm och dess grundare,
Jeff Hawkins, såg sig nära på tvungna att ta saken i egna händer och själva tillverka datorn.
Hawkins som varit flitig i att kritisera de dåvarande hårdvarutillverkarna fick själv börja
skissa på hur Palms handdator skulle se ut. Jeff Hawkins hade några grundläggande krav:
Snabb och enkel att använda
Verkligt mobil, lätt att ta med sig
Enkel att ansluta till en PC
Billig
Utgick från en träbit
Hawkins började med att mäta några av sina skjortfickor för att sedan tälja till en träbit i den
storlek han ville handdatorn skulle ha. Träbiten använde han sedan och låtsades att den var en
handdator. Han skrev upp sina möten, skrev korta anteckningar och gjorde listor. Allt detta
gjorde han med en liten penna likt den man idag använder för att mata in text i Palms, så väl
som andra tillverkares handdatorer. Det skriftspråk som används i Palm-datorn idag är något
som Hawkins skissade på grunderna för under den tid han använde träbiten som sin personliga
assistent. De erfarenheter Hawkins fick då han använde träbiten utgjorde grunden för de krav
man kom att ställa på den färdiga handdatorn.
Windows CE historik
När det gäller Microsofts operativsystem Windows CE var utgångspunkten en annan. Här
hade man redan ett operativsystem att utgå ifrån; man hade Windows som används på det
stora flertalet av världens datorer i hem och på kontor. Windows hade (och har) en betydande
spridning över hela världen och utgångspunkten var att sprida användningen av Windows till
andra plattformar än PC:n. Flera grupper inom Microsoft utvecklade produkter för att sprida
Windows utanför dess vanliga plattform PC:n. Man ville att Windows skulle förekomma i ett
flertal olika små apparater, bland annat i boxar för interaktiv TV och i handdatorer.
De grupper inom Microsoft som arbetade med att sprida Windows till flera plattformar hade
olika utgångspunkter och krav på de produkter de utvecklade, alla med Windows som bas. De
12
som utvecklade Windows för interaktiv TV ville ha kraftfulla funktioner för såväl ljud som
bild medan de som utvecklade Windows för handdatorer ville ha en mer bantad version. Inom
Microsoft var man bekymrad över att flera olika grupper arbetade med utveckling av i flera
delar samma sak och slog därför samman grupperna till en. Det var i denna nybildade grupp
utvecklingen av Windows CE startade på riktigt. Utseende- och funktionsmässigt var det
redan från start klart att Windows CE skulle likna Windows 95. Här var igenkänningen det
viktigaste. När man som förstagångsanvändare startade en handdator med Windows CE var
meningen att man direkt skulle känna igen sig från stationära datorers version av Windows.
När det gäller utseende och funktion är det inte mycket som skiljer dem åt.
Handdatorn förutsätter att användaren har en stationär dator
När man köper en handdator är kopplingen ur tillverkarens perspektiv närmast given. Som
användare förutsätts man använda handdatorn som ett mobilt komplement till den stationära
datorn. Min erfarenhet av detta är att det är ytterst ovanligt att man skaffar en handdator utan
att ha en stationär dator.
Många av de program som finns för handdatorn förutsätter att man har en stationär dator där
man har information man vill kunna ta med sig och därför föra över till handdatorn. Det kan
gälla fotoalbum där man kan ladda in semesterbilderna i handdatorn och därmed ha möjlighet
att ha dem med sig hela tiden. Ett annat exempel är nyhetstjänster där man laddar in de senaste
nyheterna från en dator med Internetuppkoppling och sedan kan läsa nyheter i handdatorn till
exempel på bussen på väg från jobbet.
Det faktum att handdatorn är gjord för att göra innehållet i den stationära datorn mobilt gör att
man inte har någon större nytta av handdatorn om man inte ansluter den till en stationär dator.
Handdatorn kräver vidare att man har en viss vana av den stationära datorn och kan använda
de funktioner den erbjuder. Kan man inte använda den stationära datorn med funktioner som
kalender och e-post har man heller ingen större nytta av att kunna ha med sig dessa funktioner
när man är på språng. För att kunna föra över information från den stationära datorn till
handdatorn krävs ju att man matat in information i den stationära datorn och aktivt använder
sig av den.
Gränssnittet vad är det?
Det finns flera typer av gränssnitt (eng: interface). Generellt definieras ett gränssnitt som en
kontaktyta mellan två enheter. Denna definition innefattar tekniska gränssnitt som kan vara
kommunikation mellan två tekniska maskiner. Ett exempel på ett sådant gränssnitt kan vara de
regler som gäller för hur ett modem kommunicerar med en dator. När jag talar om gränssnitt
är det ett grafiskt användargränssnitt (eng: user interface, eller GUI: Graphical User Interface)
jag syftar på. I användargränssnittet är det inte två maskiner som kommunicerar med varandra,
utan en människa som kommunicerar med en maskin. Gränssnittet blir här människans
kontaktyta gentemot datorn.
Den viktigaste aspekten på gränssnittet är att det möjliggör och förenklar kommunikation
mellan människan och maskinen. När en människa kommunicerar med en maskin blir det
(föga överraskande) en annorlunda form av kommunikation än när två människor
kommunicerar med varandra, eller för den delen när två maskiner gör det. När människan
kommunicerar med en maskin gör vi det genom att ge maskinen order och på något av de sätt
som finns tillgängliga berätta för maskinen vad vi vill att den ska göra. Om vår
kommunikation med maskinen ger resultat får vi feedback i form av att maskinen genomför
13
vår order. Maskinen kan i sin tur göra oss uppmärksamma på situationer vi kan tänkas vilja
veta. För att kommunicera med oss använder maskinen någon av de
kommunikationsmöjligheter den har. Det kan vara genom att visa meddelanden på en skärm
eller mindre display, blinka med lampor, röra på visare, spela upp ljud för oss eller skriva ut
information på papper med hjälp av en skrivare.
I första skedet, då datorns spridning fortfarande var begränsad, var gränssnitten textbaserade
och krävde mycket av användaren. Gränssnitten var utformade för datorexperter. Var man
ingen datorexpert var man tvungen att bli det för att kunna använda datorn. De som valde att
använda datorn som verktyg var beredda att lägga ner tid för att behärska datorn och dess
funktioner. Den grupp av människor som regelbundet använde datorer var betydligt mer
homogen än den kan sägas vara idag. Kommunikationen mellan dator och användare skedde
genom att användaren skrev in kommandon på tangentbordet. Kommandona var användaren
tvungen att lära sig för att överhuvudtaget kunna kommunicera med datorn som då svarade
genom att utföra uppdraget och eventuellt presentera resultat i form av text på skärmen eller
utskrift på papper.
Utvecklingen har givit oss grafiska gränssnitt som har en starkare koppling till världen utanför
datorn. De förutsättningar som gällde när datorns spridning var begränsad till ett fåtal gäller
inte längre. Det grafiska gränssnittet kan sägas vara anpassat för en större målgrupp med en
större variation när det gäller datorvana och vilka behov de har. Här används bilder, symboler
och andra grafiska element för att vägleda oss i användandet av datorn. Det grafiska
användargränssnittet är i större utsträckning än det textbaserade en tolk mellan dator och
användare. Det grafiska gränssnittet döljer en del av det som annars kräver kommandon för att
utföra. Vi är inte längre begränsade till tangentbordet utan kan använda musen och genom att
klicka, välja och bekräfta val på skärmen.
Gränssnittsexempel
Gränssnittet är vad datorn visar upp för användaren. Jag inkluderar i detta inte enbart det
användaren ser på skärmen, utan även verktyg användaren använder för att kommunicera med
datorn, som musen och tangentbord. Om jag exemplifierar min syn genom att applicera
begreppet på en bil blir resultatet som följer:
Till bilens gränssnitt hör instrumentpanel, ratt, pedaler, växelspak och reglage (för
färdriktningsvisare, ljus, signalhorn). Vindruta och backspeglar däremot hör inte till
gränssnittet eftersom dessa inte utgör någon direkt kontakt med bilen. Vindruta och
backspeglar använder vi inte för att kommunicera med bilen. Vi har ingen möjlighet att via
vindruta eller backspeglar tala om för bilen att agera på ett visst sätt. Bilen kan inte heller
använda vindruta eller backspeglar för att kommunicera med användaren, bilens förare.
Definition av gränssnittet
Generellt vill jag definiera gränssnittet som kontaktytan mellan två enheter som
kommunicerar med varandra. Här är alltså den ena enheten människan och den andra datorn.
14
TEORI
I det följande redogör jag för teori som kan kopplas till ämnet. För att hitta litteratur som berör
det ämne jag skriver om har jag bland annat letat på Internet efter sådan information och tips
om relevant litteratur. Det finns förhållandevis lite litteratur om just gränssnitt på små
skärmar, men jag har hittat en del skrivet material som hjälper mig att komma vidare i
resonemanget kring handdatorns gränssnitt. Jag refererar till denna litteratur i detta
teoriavsnitt.
Consistency
Ett av grundbegreppen inom gränssnittsutveckling är consistency som betyder konsekvens,
att gränssnittet ska vara just konsekvent. Begreppet konsekvens används flitigt inom forskning
kring användbarhet och hänvisar till likhet såväl visuellt som funktionellt. Konsekvensen kan
gälla såväl inom program, som mellan andra datorprogram och operativsystemet. Likheten
skall göra att man känner igen sig och kan koncentrera sig på användningen istället för att
fundera över varje funktion och hur den används. Tanken är att användaren skall kunna dra
nytta av de kunskaper hon förvärvat i ett program och kunna använda dessa även i andra
program. (Nielsen 1993)
Jacob Nielsen är en av de som varit framstående när det gäller att poängtera vikten av
användbarhet och consistency. Han har koncentrerat sig på hemsidor på Internet och deras
användbarhet och har givit ut flera skrifter i ämnet.
Företag som utvecklar program lägger ner mycket arbete på gränssnittet. Microsofts
operativsystem Windows är det absolut vanligast förekommande operativsystemet, vilket
innebär att de flesta program som kommer ut på marknaden är anpassade till just Windows.
Från Microsoft sida innebär det att man vill ha ett enhetligt utseende och ett enhetligt
användningssätt. (Howlett 1996)
För att åstadkomma detta har man, liksom de som gör operativsystem för handdatorer (Rhodes
och McKeehan 1999), tagit fram regler för hur ett program anpassat till Windows ska se ut
och fungera. (Microsoft Press 1995)
För att åstadkomma konsekvensen upprättar de företag som gör program omfattande guider
där varje liten del av gränssnittet definieras. Man specificerar hur text och instruktioner ska
utformas, hur varje liten funktionsdetalj skall se ut och användas.
Begreppet användarvänlighet är något som ofta nämns i dessa sammanhang.
Användarvänlighet handlar om att göra det så lätt som möjligt för användaren. Funktioner ska
vara logiskt uppbyggda och det ska vara lätt att hitta med logiska grupperingar. Man ska
undvika saker som borde vara självklara att undvika som till exempel knappar utan namn och
förvirrande element som drar uppmärksamheten från sidans egentliga syfte. Consistency,
likheten gränssnitt emellan, kan vara en del i att utveckla ett användarvänligt gränssnitt.
En standard som förenklar
Om vi tittar på hemsidor på Internet kan vi där se att även den utformningen till många delar
följer oskrivna lagar. Det har etablerats en form av standard som ska förenkla för besökaren så
att denna enkelt kan hitta det han/hon söker. Man kan jämföra dessa vid utformningen av
sidorna i en tidning. Tidningar inleds ofta med en förstasida där tidningens huvudsakliga
innehåll presenteras. Förstasidan följs av ledarsidan i de fall tidningen har en sådan. På
nyhetsplats presenteras nyheterna med en rubrik följd av brödtexten. Ofta används utrymmet
15
längst ut i sidans ytterkant för att presentera korta nyheter i notisform. Vidare kan vi förutse
att tv-tablå och väderprognoser kommer i slutet av tidningen.
På samma sätt som det finns regler som styr utformning av tidnings- och webbsidor finns
regler för hur ett datorprogram skall se ut. På samma sätt som för tidningen har en standard
utvecklats. Lösningar som visat sig lycksamma har levt kvar och spritt sig till andra
tillverkare.
När jag här talat om consistency är det främst mellan program för samma operativsystem. Det
kan handla om likheten mellan ordbehandlingsprogrammet för Windows och
kalkylprogrammet för Windows. I dagsläget är likheten mellan olika program betydande.
Däremot är gränssnittlikhet mellan olika enheter (handdator stationär dator) inte lika vanlig.
Contextual design
Det finns flera olika utgångspunkter när man utvecklar program som Palm OS och Windows
CE, de operativsystem för handdatorer som denna uppsats behandlar. I Contextual design
(Beyer och Holtzblatt 1998) behandlas utvecklingen av gränssnitt ur ett användarperspektiv.
Contextual design innebär att man utgår från användaren och dennes behov.
Kraven på de som utvecklar användargränssnitten och de bakomliggande systemen har
skärpts. Från att ha varit en otymplig maskin som används i speciella sammanhang har datorn
kommit allt närmare människan i hennes vardag. I och med att datorn numera finns i allt fler
situationer och är utformad så att vi ibland inte ens är medveten om den, ställer vi som
användare allt högre krav på de system som kommer ut på marknaden. Kraven på
programmen har blivit tydligare. De ska hjälpa oss lösa ett problem och möjliggöra nya
arbetsformer. För att göra det måste utvecklarna utgå från användarnas krav och uttalade
behov.
Erfarenhet och lärande
Denna studie inriktar sig på människans erfarenhet och den inverkan denna har när man lär sig
nya saker, i detta fall att använda en handdator. När det gäller teorier på detta område är jag
sedan tidigare bekant med Piaget. Han är dock inte ensam om att intressera sig för att
erfarenheten har betydelse när man ska lära sig något nytt. Det finns flera modeller kring
erfarenhet och lärande. Jag har tittat närmare på bland andra Piaget, Lewin och Dewey och
deras teorier i ämnet. Jag börjar med att redogöra för dessa.
Man bör först konstatera att lärande inte är begränsat till det vi lär oss i klassrummen i skolan.
För att klara sig måste människan ständigt lära sig nya saker. Man måste anpassa sig till nya
förhållanden. Nya förutsättningar ställer nya krav och gör lärandet till en livslång process.
Lewin och Dewey
Lewins och Deweys modeller (Kolb 1984) utgår båda från en konkret upplevelse. Upplevelsen
ger intryck som människan bearbetar. I bearbetningen jämför man denna nya erfarenhet med
tidigare erfarenheter och skapar på denna grund kunskap och ett förhållningssätt till den
upplevelse man haft. Det initiala intrycket samspelar med tidigare erfarenheter och är grunden
för ny kunskap baserat på de förutsättningar som råder.
Modellerna intresserar mig mest för att de behandlar hur nya intryck kopplas till tidigare
erfarenheter. Detta främst för att jag i undersökningen är intresserad av vilken inverkan just
16
tidigare erfarenheter har på lärandet. I Lewins modell resulterar den konkreta upplevelsen i
observation följt av reflektion där tidigare erfarenheter vägs in.
Dewey poängterar i sin modell hur den konkreta upplevelsen lockar individen till observation
och reflektion. Reflektionen innebär att den nya upplevelsen jämförs med tidigare erfarenheter
för att se likheter och skillnader. Här värderas informationen och vi kommer fram till ett
beslut.
Piaget
Jean Piagets modell av erfarenhet och lärande (Piaget 1971, s 17ff) skiljer sig från de två
tidigares modeller och har sin grund i våra kognitiva strukturer. Piaget hävdar att vi
organiserar alla intryck och erfarenheter och samlar ihop dessa till en kognitiv struktur, en
tankekarta. Vår kognitiva struktur spelar en viktig roll när vi kommer i kontakt med nya
företeelser. Vi får ständigt nya intryck som relateras till vår befintliga kognitiva struktur.
Lärandeprocessen ser Piaget som en jämviktsprocess där individen inverkar på omgivningen
och där omgivningen i sin tur inverkar på individen.
Självregleringen anser Piaget vara en grundläggande kraft. Detta sökande efter anpassning
eller som Piaget kallar det: adaption pågår i en process kallad adaptionsprocessen där
assimilation och ackommodation växelvis ingår. Jag förklarar dessa båda begrepp i det
följande.
När vi stöter på något nytt och okänt skapar detta en oreda i den kognitiva strukturen och
jämvikten går förlorad. Vi accepterar dock inte de nya intrycken utan att bearbeta dem. Istället
sorterar vi in dem i vår befintliga kognitiva struktur och strävar efter att ge intrycken mening
enligt våra befintliga tankesätt. Detta kallas för att vi assimilerar.
För att exemplifiera kan jag anta att vi för första gången kommer i kontakt med kinesiska
ätpinnar. Vi försöker då inledningsvis att hitta en mening med dessa pinnar. Har vi stött på
dem i en restaurangkontext kanske vi använder de båda pinnarna var för sig genom att spetsa
matbitar och sedan använda pinnen för att föra den spetsade matbiten till munnen.
Successivt sker sedan en anpassning där de nya intryckens speciella egenskaper gör att de
inverkar på vår kognitiva struktur och den plats i strukturen vi ursprungligen givit dem. Vi
ackommoderar. De nya intrycken inverkar på vår kognitiva struktur vilket får till följd att vi
förfinar vår bild av dessa nya intryck och deras förhållande till andra delar i vår kognitiva
struktur.
För att fullfölja exemplet med ätpinnarna innebär ackommodationen att vi anpassar vår
kognitiva struktur till ätpinnarnas specifika egenskaper, det som särskiljer dem. Vi använder
dem i par för att knipa fast matbitar och sedan föra dessa till munnen.
I Piagets modell lägger vi hela tiden till information till vår befintliga kognitiva struktur. Nya
intryck läggs till redan befintliga och bygger vidare på vårt sätt att se omvärlden. Kognitiv
struktur är något som hela tiden byggs ut och förändras beroende på våra erfarenheter och vad
vi väljer att göra. Varje tanke, varje erfarenhet relateras till varandra och till tidigare
händelser.
17
Konstruktivism
När det gäller pedagogiska övervägningar har jag tagit till mig konstruktivismen. När jag läste
om den kändes det som om det - utan att jag tänkt på det - genomsyrat hela uppsatsen.
Konstruktivismen skiljer sig från linjära kunskapsmodeller genom att individen själv skapar
sin kunskap. Istället för att matas med kunskapsbitar som man passivt tar emot söker
individen själv kunskap på många olika sätt. Vi samlar intryck i alla sammanhang och
använder sedan dessa intryck för att skapa sig en bild av verkligheten. Detta innebär att varje
individ väljer att ta till sig olika delar av verkligheten och ser även varje del på sitt eget sätt.
Människor som ser samma sak behöver inte nödvändigtvis uppfatta den på samma sätt. När
individen väljer vad han/hon vill ta del av har vilja, motivation och intresse stor vikt. Det är
svårt att lära sig något man inte är motiverad att lära sig.
Döös (2001, sid 110 ff) illustrerar konstruktivismen i form av en blomma med kronblad. Varje
kronblad symboliserar ett intryck som individen ger sig ut för att uppleva. Kronbladen blir alla
en del av människans verklighetsbild och läggs till vår kognitiva struktur, en struktur vi hela
tiden bygger vidare på.
Till konstruktivismen ser jag en koppling till Piagets teorier om assimilation och
ackommodation. Alla våra tankar och handlingar utgår från vår kognitiva struktur, ett nätverk
av tankar och erfarenheter och ett nätverk som ständigt förändras. Från denna bas upptäcker
man nya delar som steg för steg integreras i den interna strukturen.
18
METOD
Undersökningen syftar till att undersöka vilka faktorer som kan inverka i användares
upplevelse av gränssnittet. Jag är därför inte intresserad av att generalisera resultatet till en
population. Det främsta syftet är istället att utforska gränssnittets område eftersom det tidigare
gjorts väldigt lite forskning kring just gränssnitt på små skärmar.
Jag har valt att genomföra min undersökning genom att lägga ut en enkät på Internet.
Undersökningen får användaren fram genom att skriva in en angiven adress. Han eller hon får
då fram undersökningen på sin skärm och kan fylla i den genom att med musen välja bland
svarsalternativen eller genom att (i de frågor som kräver det) knappa in fritextsvar på
tangentbordet. Fritextsvar innebär att den som svarar själv får formulera ett svar och skriva in
det. Man har alltså inga färdiga svarsalternativ att välja mellan.
När man går till den adress undersökningen finns på får man först upp en kort introduktion
(Bilaga 1.1) där man får reda på undersökningens syfte, vem som står bakom undersökningen
och annan information man kan tänkas behöva. På introduktionssidan finns även information
om att undersökningen endast vänder sig till användare av tangentbordslösa handdatorer med
operativsystemet Palm OS eller Windows CE som även använder stationär PC utrustad med
Microsofts operativsystem Windows. Denna begränsning är gjord för att jag ska kunna
undersöka just hur kopplingen handdator bordsdator ser ut ur olika perspektiv. För att
jämförelsen Palm - Windows CE skall bli rättvis jämför jag Palmdatorerna med Windows CEdatorer
utan tangentbord då dessa även finns med tangentbord. På introduktionssidan där
denna information finns ges även möjlighet att kontakta mig.
Valet av undersökningsmetod
Eftersom jag inte hittat någon befintlig forskning om gränssnittslikhet mellan olika enheter (i
detta fall handdator stationär dator) var jag mån om att få synpunkter från ett större antal
respondenter. Enkäten föreföll då vara det bästa undersökningssättet eftersom den ger
möjlighet att få kontakt med många respondenter. Min avsikt var att få en bild av hur
handdatoranvändarna ser på likheten i gränssnitt när de använder sin handdator. Jag hade
vidare en klar bild av vad jag ville veta vilket innebar att jag kunde formulera frågor som
kunde täcka det kunskapsområde jag fokuserade på med min frågeställning. För att med
enkäten få så kvalitativa data som möjligt valde jag att i enkäten begränsa antalet bundna
frågor där respondenten endast har några svarsalternativ att välja mellan. Därför består
enkäten främst av öppna frågor där respondenten själv får formulera sitt svar och inte har
några svarsalternativ att välja mellan.
Varför webbenkät?
Anledningen till att jag valt att utforma undersökningen som en enkät man fyller i på Internet
är bland annat handdatorns starka koppling till den stationära datorn. En orsak är också det
faktum att undersökningen förutsätter att man använder handdator kombinerat med Windows
på stationär dator.
Enkät som undersökningsmetod
Den främsta nackdelen med enkät som jag ser det är att man riskerar att de som deltar har
synpunkter och funderingar som inte kommer fram i de frågor enkäten ställer. I ett försök att
minska denna nackdels påverkan på undersökningen lade jag till en avslutande fråga i
undersökningen. Där får den svarande skriva om det är något han/hon tänkt på som inte
19
kommit fram i de svar som givits. Min uppfattning är att detta i flera fall kan ge information
som annars skulle ha gått förlorad.
Förhandstest av enkäten
För att få en test av enkäten innan den skulle användas på riktigt bad jag två vänner som har
handdator att agera testpiloter. De två läste instruktionerna och fyllde i enkäten som om det
varit på riktigt. Jag var inte med när de fyllde i enkäten utan bad dem endast göra det. På det
sättet blev vår relation i samband med ifyllandet av enkäten liknande den som förekommit för
dem som fyllde i den skarpa versionen av enkäten. När testpiloterna fyllt i enkäten tog jag
emot deras synpunkter på enkätens instruktioner, dess struktur och de frågor som ingick.
Synpunkterna resulterade främst i en tydligare uppdelning av frågorna. Jag gjorde en guide till
som visade hur stor del av enkäten man fyllt i och hur mycket det var kvar. Synpunkterna
resulterade även i att ett svarsalternativ lades till i frågan om vilket program på den stationära
datorn man använder för att synka information med.
Så går det till att fylla i enkäten
Om man efter att ha läst introduktionen väljer att svara klickar man sig vidare och kommer då
till undersökningen (Bilaga 1.2).
Hela undersökningen presenteras i en följd på sidan och när man svarat på en fråga följer
nästa fråga nedanför den föregående. Enkäten innehåller frågor om hur och vad man använder
handdator respektive stationär dator till, hur man lär sig använda handdatorn och hur
användaren ser på relationen mellan handdator och stationär dator. Frågorna i enkäten har jag
försökt ordna på ett logiskt vis.
Enkätens frågor är strukturerade i följande frågegrupper:
Vana vid bordsdatorn
Användande och vana vid handdatorn
Från bordsdator till handdator
Nytta av tidigare erfarenhet
Samspel mellan bordsdator och handdator
Handdatorutbildning
Frågor för dig som använder handdator med Palm OS
Enkäten inleds med att den medverkande får ange uppgifter om sitt användande av den
stationära datorn med Windows. Nästa del handlar om användandet av handdatorn och följs
av en del som behandlar kopplingen mellan handdator och bordsdator, allt ur användarens
perspektiv. Därefter följer frågegrupper där jag frågar om hur man lärt sig använda sin
handdator och hur man ser på eventuella likheter i användning. Där finns en del som tar upp
om och i vilken grad man kunnat använda den kunskap man förvärvat om den stationära
datorn även när man använder sin handdator. Denna sista frågeställning är särskilt intressant
med tanke på den starka kopplingen till undersökningens inriktning. Enkäten avslutas med en
del som endast de som har handdator med Palm OS skall besvara. De som inte har en sådan
skickar iväg sina svar direkt utan att gå igenom dessa sista frågor.
När den person som fyllt enkäten är färdig och har svarat på alla frågor klickar han/hon på
knappen Skicka som finns längst ner på sidan med enkäten. Svaren skickas då med e-post
(Bilaga 1.4) till mig samtidigt som den som svarat på enkäten får en bekräftelse direkt på
20
skärmen. Bekräftelse säger att svaren har skickats, personen tackas för sin medverkan (Bilaga
1.3) och har även på denna sida med bekräftelsen möjlighet att kontakta mig för eventuella
frågor. I e-postmeddelandet enkäten genererar kan jag se vilka frågor personen i fråga har
svarat på genom att varje fråga som besvarats finns med i meddelandet. Varje besvarad fråga
åtföljs av det svar personen i fråga har angivit.
Urval
När det gäller enkäter på Internet räcker det inte att publicera enkäten och hoppas att
besökarna skall strömma till och svara på den. För att få användare av handdatorer att hitta
enkäten och svara på frågorna började jag med att be vänner och familjemedlemmar som har
handdator att svara på enkäten. Min förhoppning med det var dels att de skulle svara på
enkäten och dels att de skulle be de vänner och kollegor som också har handdator att svara på
enkäten.
När det gäller storleken på mitt urval utgick jag från uppgifter (Cohen och Manion 1994, sid
89ff) som säger att 30 svar av många räknas som ett minimum för att kunna dra några
värdefulla slutsatser. För att ha lite marginal till denna gräns eftersträvade jag att minst 50
personer skulle svara på enkäten. Totalt fick jag in 73 svar, vilket jag var nöjd med. Min
avsikt var att bland respondenterna få ett representativt urval personer vad gäller
datorkompetens samt vilket operativsystem de använder i sin handdator.
Eftersom många handdatorer har funktioner för kommunikation via infrarött ljus har
handdatoranvändare en viss social samhörighet i och med att de kan utbyta information med
varandra. Det gör de genom att hålla sina handdatorer mot varandra och med hjälp av det
infraröda ljuset byta adressuppgifter och skicka över anteckningar till varandra. Min tanke var
att den handdatoranvändare som fyllt i min enkät och som senare bytte uppgifter med någon
annan som har handdator skulle passa på att be den andre handdatoranvändaren att fylla i min
enkät. Min uppfattning är att detta har fungerat i viss mån, men jag har inte undersökt det
närmare.
Inledningsvis var det få svar som kom in och de som kom in var främst från användare av
Palm OS. För att motverka detta och få in fler svar och ett mera representativt urval skickade
jag ut inbjudningar till enkäten i diskussionsforum på Internet. Jag har valt diskussionsforum
som diskuterar just handdatorer och skickat ut ett meddelande där jag beskriver enkäten och
ber de som läser mitt meddelande att svara på enkäten. Jag skickade främst till
diskussionsforum som behandlade Windows CE för att få fler svar från användare av det
operativsystemet. Jag såg diskussionsforumet som en lämplig utgångspunkt eftersom de bör
innehålla en bred spridning av användare när det gäller kompetens. Eftersom
diskussionsforum ofta behandlar olika typer av problem finns där människor som har problem
med sin handdator, problem som de inte kan lösa på egen hand. I diskussionsforumet finns
även mer erfarna användare som diskuterar handdatorn och hjälper de mindre kunniga med de
problem de har.
För att få ytterligare svar skickade jag ut ett internt e-postmeddelande på företaget Spray. Jag
tog även kontakt med Tidningen Mobil vars medarbetare jag tidigare haft kontakt med i
samband med att de skulle göra en handdatoranpassad version av sin hemsida. Tidningen
Mobil är en månadstidning som behandlar det mesta som rör mobil kommunikation, bland
annat mobiltelefoner och handdatorer. Tidningens redaktion skickar ut ett nyhetsbrev som en
gång i veckan sammanfattar veckans nyheter inom området mobil kommunikation. Man
sammanfattar i nyhetsbrevet de nyheter tidningen under veckan publicerat på sin hemsida.
21
Nyhetsbrevet skickar man ut via e-post till de som så önskar. I ett nummer av detta nyhetsbrev
skrev de ett litet tips där de bad läsarna gå till min enkät och fylla i frågorna. Min avsikt med
att kontakta tidningen Mobil var att de på samma sätt som diskussionsforum på Internet lockar
en bred läsekrets. Såväl nybörjare som mer vana användare antar jag läser deras publikationer.
En av orsakerna till detta är de frågespalter som finns i den tryckta tidningen, inte helt olika
diskussionsforum på Internet.
Bearbetning av data
För att sammanställa och få möjlighet att jämföra de medverkandes svar har jag lagt in dessa i
Microsoft Excel. Varje enskild persons svar upptar en kolumn och alla svar på varje enskild
fråga finns på en och samma rad. På det viset kan jag på ett överskådligt sätt se alla svar. Det
ger även möjlighet att jämföra svaren genom att titta på flera svar på en fråga såväl som att gå
in och titta på hur en enskild individ har svarat på alla frågor. För att skilja svaren från Palmanvändare
från de svar jag fått ifrån de som använder Windows CE har jag lagt svaren från
dessa båda grupper i separata blad i det dokument i vilket jag sammanställt svaren.
Jag har inte bett de som fyllt i enkäten att ange e-postadress eller några andra uppgifter som
jag skulle ha kunnat använda för att identifiera och kontakta de medverkande i efterhand.
Svaren har jag istället identifierat genom att ange datum och klockslag för när de kom fram till
min e-postadress.
Analys av data
För att hitta en form för analysen av svaren utgick jag från olika teman och angav vilka
enkätfrågor som kunde tillföra kunskap kring var och en av mina teman. Frågeställningarna
var dels de hypoteser jag haft med mig från start, men även uppslag jag fick när jag läste och
strukturerade det material jag fått in. Arbetet med att ta fram relevanta teman var ett arbete jag
påbörjade när jag skrev frågorna och utformade enkäten, men som kunde finslipas först när
jag hade svaren på enkätfrågorna eftersom det var först då jag kunde få en fullständig bild.
Validitet
Som jag nämnt tidigare tycker jag enkätformens främsta nackdel är att de som svarar har
begränsad möjlighet att få frågor och resonemang förklarade för sig. Dessutom har jag som
forskare inte någon möjlighet att inför den som svarar utveckla frågeställningar eller ställa
följdfrågor.
Vidare ger enkäten som undersökningsform heller inte de som svarar någon direkt möjlighet
att redogöra för sina tankar om dessa inte berörs i någon specifik fråga. För att i någon mån
samla upp de funderingar de som svarat hade gav jag i enkäten möjlighet att berätta om dessa
tankar. Enkäten avslutades med en fråga där de svarande kunde fylla i något om de tyckte att
de ville säga något som inte kommit fram i deras andra svar. Det var ett försök att minimera
den negativa påverkan enkätens begränsningar har på undersökningen.
När jag gått igenom svaren från enkäten ser jag att flera svar skulle ha kunnat ge betydligt mer
information som kunde ha berikat resultatet om jag kunnat ställa en följfråga eller haft
möjlighet att förklara frågan mera utförligt. Detta gäller till exempel frågan om vilket program
i den stationära datorn användarna synkroniserar informationen i handdatorn med. På denna
fråga svarade tre personer att de använder Microsoft Active Sync. Det programmet sköter
kontakten mellan handdator och bordsdator och var inte svaret jag hade tänkt mig. Istället
förväntade jag mig att svaret skulle vara det program i den stationära datorn som handdatorn
22
utbyter information med. Det faktum att endast tre personer missuppfattade frågan gör dock
att detta inte påverkar statistiken i någon avgörande omfattning.
Min avsikt med undersökningen var att jämföra handdatorer utan tangentbord med Windows
på den stationära datorn. Anledningen till att jag begränsade urvalet av handdatorer till de utan
tangentbord var att handdatorer med Palm OS endast finns utan tangentbord (man kan köpa
tangentbord som tillbehör, men det är just ett tillbehör). Handdatorer med Windows CE
däremot finns såväl med som utan tangentbord. De med tangentbord har en något större skärm
än de som saknar tangentbord.
Bland svaren från de användare som har Windows CE märks att några av dessa har just
handdatorer med tangentbord. Detta framkommer i svaren utan att jag frågar specifikt om just
tangentbord till handdatorn. I enkätens inledande introduktionstext poängterades att de som
svarade på enkäten skulle vara personer med handdator utan tangentbord och som var
utrustade med antingen Palm OS eller Windows CE.
En fråga om de som svarat har en handdator med tangentbord skulle sållat ut dessa bland
svaren, men någon sådan fråga fanns alltså inte. Jag kan med säkerhet inte veta hur många av
de som svarat som har en handdator med tangentbord. Min bedömning är dock att detta
problem är begränsat till ett fåtal svar. Det största skillnaden mellan handdator med och utan
tangentbord är just tangentbordet som ju endast används för textinmatning. Eftersom
textinmatningen inte är något område jag fokuserat på i uppsatsen, bedömer jag inte problemet
som särskilt omfattande. Jag kan tänka mig att tangentbordet gör att handdatorn får ett mer
avancerat användningsområde vilket kan haft inverkan på svaren i frågan om vad man
använder handdatorn till.
Det faktum att några av de som svarat nämnt att deras handdator har tangentbord, gör det svårt
att säga hur många användare med en sådan handdator som svarat på enkäten. Vad man kan
säga är att det bland Palmanvändarna inte finns någon och att det bland användarna av
Windows CE är en mindre del som har handdator med tangentbord.
Anledningen till att jag begränsade undersökningen till handdatorer var att jämförelser mellan
Palm OS och Windows CE skulle vara så rättvisa som möjligt.
När det gäller urvalet av svarande till enkäten har detta gjorts främst via Internet och därmed
nått främst de som aktivt använder Internet. Syftet var att nå de som använder handdatorer och
för att nå dessa sände jag via e-post ut inbjudningar att delta i undersökningen. Inbjudningar
skickades ut internt på IT-företaget Spray, i tidningen Mobils elektroniska nyhetsbrev samt till
diskussionsforum på Internet. De diskussionsforum som valdes ut var dels de om handdatorer
och dels diskussionsgrupper som via e-post behandlar IT-området generellt. Bortsett från de
elektroniska inbjudningarna som skickades ut via e-post kontaktade jag även släkt och vänner
och bad dem fylla i enkäten samt tala med kollegor som har handdator och be dessa fylla i
enkäten.
Inbjudningarna att svara på enkäten skickades medvetet ut till de som har teknikvana eftersom
mitt antagande var att de som använder handdator generellt har ett förhållande vis stor
teknikvana. Det bekräftas även av de svar som framkommit i enkäten. Man kan därför inte
utesluta att den användargrupp som svarat, har en högre vana av Internet och datorer än den
totala användargruppen som använder handdatorer.
Anledningen till att jag valt enkätformen för denna undersökning är att jag även ser en hel del
fördelar med enkät på Internet. Fördelarna ser jag främst i det faktum att enkäten vänder sig
23
till en grupp som använder sig av såväl handdator som stationär dator. Att utföra
undersökningen genom en enkät på nätet ansåg jag skulle vara ett effektivt sätt att nå den
avsedda målgruppen. Vidare är undersökningsformen med enkät på Internet en form som är
mindre krävande för den som skall svara. Hon behöver inte passa några tider och kan svara på
enkäten hemma eller på jobbet, förutsatt att hon har tillgång till en dator med
Internetuppkoppling.
Många har sagt att de inte har haft några problem med att lära sig använda sin handdator. Det
var något som överraskade mig. Jag har funderat på om de medvetet eller omedvetet
överdriver sin egen tekniska förmåga och struntat i att berätta om problem de haft. De kan ju
dessutom ha glömt bort de småproblem de haft. Möjligen kan enkätsituationen där man svarat
via enkäten påverkat svaren i en riktning. Kanske får man annorlunda svar om man istället har
en intervju där intervjuare och den som intervjuas träffas ansikte mot ansikte.
Jag kan konstatera att jag inte har någon möjlighet att kontrollera om dem som svarat
verkligen haft några problem. Därför utgår jag från att deras berättelse är riktig.
Bearbetning av svaren
För att analysera siffermaterialet som enkäten resulterade i har jag redigerat i det material jag
fått in. De svar jag fått in har jag sparat i ett kalkylark, exakt som de såg ut när jag fick svaren
via e-post. Jag har sparat detta ark och sedan gjort en kopia för att i kopian kunna göra
ändringar som förenklar analysarbetet. Jag har gjort ändringarna för att kunna räkna ut
medelvärden på till exempel hur lång vana av datorer de svarande uppgivit att de har. Jag har
då ändrat svar från >60 till 60, från <45 till 45 , från 40+ till 40 och från 60 till 70 till
65. Detta är endast exempel men ger information om vilka regler jag använt mig av. Jag har
endast behövt göra detta vid sju tillfällen: Sex gånger i svaren till frågan om vana av stationära
datorer och en gång i svaren till frågan om vana av handdatorer. Ändringarna omfattar endast
siffermaterial som utan ändring ej kunnat vara grund för beräkningar.
Totalt antal inkomna svar
I undersökningen finns 23 svarande användare av Windows CE medan det finns 50 svar från
användare av Palm OS (Bilaga 2.1). Alla som svarat har dock inte svarat på alla frågor, vilket
gör att enskilda frågor kan ha färre antal inkomna svar. En möjlig orsak till fördelningen när
det gäller användare av operativsystemen är att Palm i slutet av 1999 hade en global
marknadsandel på över 70 %.
24
RESULTAT
Datorvana och kompetens
Hur lång vana har du av handdator respektive stationär dator?
PC
Svaren sträcker sig från 6 månaders datorvana
till 24 års datorvana (Bilaga 2.2). Medelvärdet
är för användare av Palm OS 137 månader (11,4
år) och för användare av Windows CE 147
månader (12,3 år). Det sammantagna
medelvärdet för alla svar är 11,8 år.
När det gäller medianvärdet för hur lång
erfarenhet de svarande har av att använda
stationära datorer så hamnar det på 140 månader
(11,7 år) för användare av Palm OS. Samma
siffra för Windows CE-användarna hamnar på
160 månader (13,3 år).
Handdator
De svarande har själva fått ange antal
månader, så det har inte funnits några
alternativ eller intervall att välja mellan.
Handdatorer är en ny företeelse och Palm,
som var först av de två tillverkare jag
behandlar, lanserade sin första handdator på
våren 1996.
Medelvärdet för antalet månader
Palmanvändarna (Bilaga 2.3.1) haft handdator
är i undersökningen något lägre än samma
siffra för användarna av handdatorer med
Windows CE (Bilaga 2.3.2).
Bland Palmanvändarna i undersökningen är
medelvärdet på hur länge de haft handdator 14
månader medan medianvärdet ligger på 12
månader. Svaren från användarna av Windows
CE visar även de är ett medelvärde på 14
månader och ett medianvärde på 12 månader.
Hur väl kan du använda handdator
respektive stationär dator?
PC
Frågorna om hur väl användarna kan använda
sina handdatorer respektive stationära datorer
är uppdelade i sex alternativ där 6 innebär att man är riktigt duktig på att utnyttja dess
Vana av stationär dator
Medelvärde
Användare av Palm OS 11,4 år
Användare av Windows CE 12,3 år
Vana av handdator
Medelvärde
Användare av Palm OS 14 månader
Användare av Windows CE 14 månader
Användarkompetens stationär dator
Kompetensnivå 1 0
Kompetensnivå 2 0
Kompetensnivå 3 1
Kompetensnivå 4 7
Kompetensnivå 5 21
Kompetensnivå 6 43
Tabell 1 Användarnas vana av den stationära
datorn fördelat på användare av handdatorer
med Palm OS respektive Windows CE.
Tabell 2 Användarnas vana av handdatorn
fördelat på användare av handdatorer med Palm
OS respektive Windows CE.
Tabell 3 Tabellen visar användarnas
egenuppskattade kompetens vid användande av
stationär dator. Kompetensen angavs på en
skala mellan 1 och 6 där 6 är högst.
25
Anledning till införskaffande av handdator
Användare av
Windows CE
Användare av
Palm OS
Filofax 14 32
Mobil 8 15
Prylintresse 2 5
Ytterligare användningsområden 4 6
möjligheter. När det gäller de svarandes uppfattning om hur väl de kan använda sin stationära
dator (Bilaga 2.4) är det överlag höga siffror. Medeltalet inom såväl Palm- som Windows CEgruppen
stannar på 5,5 där som sagt 6 är det högsta möjliga värdet. Medianen för såväl Palm-
som Windows CE-gruppen är 6.
Handdator
Motsvarande siffror för hur väl
de som svarar anser sig behärska
sin handdator har i gruppen med
användare av Windows CE ett
medelvärde 5,3 och ett
medianvärde på 5. För gruppen
med Palm OS skiljer sig inte
siffrorna så mycket åt jämfört
med de som har Windows CE
(Bilaga 2.5). Palmanvändarna i
undersökningen har ett
medelvärde på 5,3 och ett
medianvärde på 5, där alltså
skalan går från 1 (jag behärskar
min handdator mycket dåligt) till
6 (jag behärskar min handdator
mycket bra).
Förväntningar på handdatorn
Varför har du skaffat din handdator?
Det vanligast
förekommande svaret är
att man enkelt vill ha
med sig kalendern när
man inte sitter på
kontoret. Man uppskattar
möjligheten att ta med sig
handdatorn var man än
är. Även
papperskalendrar kan
man ta med vart man
vill, men det som gör att
handdatorn vunnit bland
de som svarat är
möjligheten att den kan
anslutas till den
stationära datorn. Det
faktum att många
synkroniserar sin handdator med kalenderprogram i den stationära datorn visar också att
många använder just kalenderprogram i den stationära datorn. Har man papperskalender och
använder kalenderprogram i stationära datorn innebär det att man har två versioner av sin
Användarkompetens handdator

Tabell 4 Användarnas egenuppskattade kompetens vid
användande av handdatorn. Kompetensen angavs på en skala
mellan 1 och 6 där 6 är högst.
Tabell 5 Översikt över motiv som användare har uppgivit haft betydelse då
de införskaffat sin handdator. Har en och samma individ uppgivit flera av
ovanstående motiv förekommer denna individ en gång under var och ett av
de motiv denne uppgivit.
26
kalender och måste få dessa att överensstämma med varandra. Utgår man ifrån att kalendern
sköts på den stationära datorn har därför handdatorn en stor fördel gentemot papperskalendern
i och med att handdatorn har direktkopplingen till den stationära datorn. Frågan om
synkronisering behandlas vidare i en senare fråga här nedan.
I svaren har de som svarat nämnt en rad olika orsaker till varför de skaffat handdator. För att
få en översikt över de orsaker personer anger har jag listat de som förekommer mest frekvent.
Jag har sedan räknat hur många gånger dessa förekommit bland svaren. Observera att en och
samma individ kan ha angivit flera av orsakerna. Det är anledningen till att det sammanlagda
antalet orsaker överstiger antalet svar. Låt mig först berätta om de fyra orsaker jag listat.
Till kategorin Filofax har jag räknat de funktioner som finns i en vanlig Filofax vilket till stor
del även är de man kan använda kalenderprogram som Microsoft Outlook till. Hit hör
kalender, adressbok samt anteckningsblock och kom-ihåg-lista av någon form. Har det i svaret
angivits någon eller några av dessa användningsområden så har jag markerat detta i kategorin
Filofax.
Till kategorin Mobil har jag räknat de som anger portabiliteten som en viktig anledning till att
de skaffat handdator. Man kan tillägga att även en papperskalender är mobil. Skillnaden
mellan handdatorn och papperskalendern är kopplingen till den stationära datorn. Med
handdatorn tar man med sig den stationära datorns innehåll med sig var man än är.
Kategorin Prylintresse innehåller svar som uttrycker en lust inför tekniken och det nya i sig.
Det kan vara uttryck där den som svarar säger att det är kul att testa samt att han/hon är
allmänt intresserad av tekniska apparater.
Den sista kategorin, ytterligare användningsområden, samlar de svar som ger uttryck för ett
användande mer likt det användande som gäller för den stationära datorn. Det är svar som ger
uttryck för att handdatorn till stora delar ersätter den stationära datorn när man inte har den till
hands. Ett sådant användande ställer högre krav på handdatorn eftersom man inte nöjer sig
med de grundläggande funktionerna.
PALM
Smidigt att ha en liten kalender som går att backa upp dagligen, ball pryl
Bra komplement till min vanliga dator. Exempelvis kunna lasa nyheter, skriva
mail samt hinna med det som man vanligtvis inte skulle gora satillvida inte pa
kontoret eller hemma.
För att ha kalendern med mig!
WINDOWS CE
För att kunna gör det jag behöver göra på datorn när jag vill och var jag vill.
Främst för att kunna ha en kopia av min outlookkalender med mig.
Synka mail och möten samt möjligheten till att ladda ned mail utan att ha med
sig Lap-top. "Freestyle" användandet också av visst intresse!
27
Att lära sig använda handdatorn
Hur har du lärt dig att använda din handdator?
Palm OS-användarnas svar på denna fråga avviker inte från varandra i någon större
utsträckning. Liksom för Windows CE-användarna har den största delen lärt sig använda
handdatorn helt själva och provat sig fram för att komma fram till hur den bör användas. Man
har till mångt och mycket gått på sin intuition och lärt sig av misstagen. Lärandet har skett
främst på egen hand och man har inte tagit eller varit i behov av någon hjälp.
Pilla med den, fråga andra som har handdátor samt läsa i manualen (ytterst
lite).
Genom att använda den.
själv läst instruktionsbok
På egen hand men lärt och lärt den är ju ganska lättanvänd va?
Har du fått någon hjälp med handdatorn?
Den hjälp användarna har bett om eller fått när det gäller användandet av handdatorn är
begränsat eftersom de klarat av en stor del av inlärningen på egen hand. De flesta svar ger
intrycket av att den som svarat är en förhållandevis avancerad användare. Det som jag tycker
ger detta intryck är att de områden de fått hjälp med främst är avancerade uppgifter. Det gäller
bland annat tips om tilläggsprogram som ger handdatorn nya egenskaper samt hjälp att utföra
avancerade inställningar i handdatorn.
När det gäller det dagliga användandet har man även pratat om handdatorn kollegor emellan.
Det är dock inte primärt hjälp till användning det handlar om utan snarare små tips om nya
program och andra användningsområden för att utveckla sitt användande.
Har du läst handdatorns handbok?
När det gäller den medföljande handboken har den inte använts i någon större utsträckning.
Detta gäller så väl för de som använder Windows CE som för de som använder Palm OS. Man
har bläddrat igenom den eller läst utvalda delar när det är någon speciell information man
velat ha. De som läst handboken har ofta gjort detta först efter att de testat handdatorn. Deras
främsta syfte har då varit att få ut mesta möjliga och effektivisera sitt användande av
handdatorn och inte för att få hjälp att använda de grundläggande funktionerna.
PALM
Jag har läst igenom hela för det brukar jag göra med nya grejer för att se vad
som ska gå att göra
BAra det mest basala, hur man kopplar in den osv. Sen lär jag mig själv.
28
Nej, jag hade inte tid
WINDOWS CE
När det gäller användarna av Windows CE har inte heller de varit flitiga läsare av handboken.
Här hänvisar man ofta till likheten med Windows och säger att det gör att man inte behöver
läsa handboken. Medan Palmanvändarna oftare hänvisar till att de väntar med handboken
eftersom de vill testa handdatorn säger Windows CE-användarna att de struntar i handboken
eftersom de tycker att likheten med Windows gör handdatorn så mycket enklare att använda.
Här följer några svar från användare av Windows CE:
Jag har inte packat upp böckerna ur plastpåsarna och anledningen till det har
jag skrivit så många gånger nu så att jag är rädd att den börjar bli lite tjattig -
Det är lätt om man kan vanliga Windows.
Inte alls. Kan man Windows 95/98/nt/2000 kan man CE.
Nja, det fixade sig iallafall.
Nej. Lär snabbare genom att testa själv.
Skummade igenom innan så att man inte gör något man senare skulle ångra.
Har du haft några specifika problem med din handdator?
PALM
Av de som har Palm OS och svarat på enkäten är det sjutton personer som angett att de haft
något specifikt problem med sin handdator. De problem som kommer fram i svaren är främst
problem som handlar om att få handdatorn att kommunicera med andra enheter. Det handlar
om att lyckas få handdator och mobiltelefon att kommunicera med varandra och att
synkronisera informationen mellan handdator och annan dator med hjälp av infrarött ljus.
Handdatorn har ju ofta ett IR-öga som möjliggör kommunikation med mobiltelefoner och
datorer.
När det gäller problem som är isolerade till handdatorn och inte berör kopplingen till någon
annan enhet är det diverse olika programfel som drabbat Palmanvändarna. Det har resulterat i
att information skadats och i ett fall att hela handdatorn blivit obrukbar och därför bytts mot
en ny på garantin. En sådan låsning har med största sannolikhet att göra med något slags
programfel i de program användaren använt på sin handdator.
Ett annat problem man kan hitta bland svaren är att användarna uttrycker sitt missnöje över att
handdatorn har för liten lagringskapacitet. Handdatorer med Palm OS hade tidigare 2 Mb
lagringskapacitet för att på senare tid utrustas med 8 Mb. Använder man handdatorn
uteslutande till kalender, adressbok och som anteckningsblock är det ingen risk att man
utnyttjar hela lagringskapaciteten. Vill man däremot lägga in nya program i handdatorn, några
nyttoprogram eller kanske några spel, då kan man snabbt komma upp i den mängd att
lagringskapaciteten inte räcker till. Detta faktum, att handdatorn har en begränsad
lagringskapacitet kan man knappast säga vara ett fel, snarare en begränsning som
uppenbarligen begränsar de svarande i sin användning av handdatorn.
29
har inte haft några problem
En databas krasch i Palm 5000 och en i IIIx, med lite trixande så kunde det
mesta för utom dagboken räddas.
Problem med minne, lost genom att ta bor onodiga applikationer.
WINDOWS CE
När det gäller användarna av Windows CE har även de haft problem med att få handdatorn att
problemfritt kommunicera med andra enheter. Det har gällt såväl att synkronisera information
till stationära datorn som att ansluta handdatorn till mobiltelefonen för att kunna koppla upp
handdatorn mot Internet.
CE-användarna har liksom Palmanvändarna råkat ut för problem som gjort att information i
handdatorn skadats. Detta har dock lösts genom att informationen funnits synkroniserad och
därmed legat i oskadat skick på den stationära datorn. Det kan man säga är en av fördelarna
med handdatorer generellt; att man har kvar informationen även om man skulle tappa bort
handdatorn.
I ett av svaren sägs att Windows CE är det som upplevs som ett problem. Personen skriver att
Windows CE inte är anpassat för handdatorn och att det upplevs som ohanterligt när det
används i handdatorn.
Probemet ligger till huvudelen i operativets (CE's) uppbyggnad. Det är helt
enkelt för tungt för en handdator.
Det fanns ingen som visste hur man programmerade om IR porten på min PDa
modell så att den blev kompatibel med min telefon. Löste det genom enkel
"trail and error".
Koppla upp mig med mobil. Synkroinisera med datorn. Mail försvinner.
Internet visas inte på ett bra sätt. Handdatorn gör om dokument så att den ska
kunna se dem men klarar det bara ibland och då ev. bara bristfälligt.
No problems.. förrutom konfigureringen då men det fixade jag till slut genom
trial and error..
SKILLNAD MELLAN WINDOWS CE OCH PALM
Svaren ger främst intrycket att användandet i de två användargrupperna skiljer sig åt.
Problemen användarna stött på är till stora delar liknande. Det som skiljer dem åt är att svaren
från användarna av Windows CE ger intryck av att deras problem varit bundna till ett mer
avancerat användande än de problem som uppstått för Palmanvändarna.
Generellt är Windows CE utvecklat för att ge större tekniska möjligheter än Palm OS. Medan
Palm OS i större utsträckning fokuserar på de grundläggande funktionerna kan man med
Windows CE lyssna på musik och titta på korta filmer. Detta är möjligt bland annat tack vare
att handdatorer med Windows CE ofta har mer lagringsutrymme.
30
Har du haft svårigheter att lära dig använda handdatorn?
WINDOWS CE
När det gäller Windows CE är det ytterst få som har haft problem med att lära sig använda
handdatorn. De personer som upplevt problem har haft dessa främst i kommunikationen
mellan de två enheterna, handdatorn och den stationära datorn. Det vanligaste problemet, ett
problem som tre personer haft erfarenhet av, är då de misslyckats med att få handdatorn och
den stationära datorn att kommunicera som det är tänkt.
De övriga som haft problem med handdatorn har haft det med uppgifter som man får räkna till
de mer avancerade. Det handlar då om att konfigurera handdatorn för att kunna surfa på
Internet och för att kunna ta emot e-post. Förutom dessa problem har två av de som svarat
uppgivit att det tog en stund för dem att vänja sig med den penna som används när man vill
skriva in information i handdatorn.
Lite. Ser liknande ut, men program måste man fråga efter hela tiden, finns inte
överallt att ladda ner ifrån. Uppenbart att mer teknikprylmänniskor har
handdatorer då det krävs visst teknikintressa för att hitta vissa filer som krävs
för att t.ex. surfa från handdatorn.
Set up och configurering av e-mail parametrar.
PALM
När det gäller svaren för användarna av Palm OS är det ett och samma problem många säger
sig ha varit med om. Det handlar om att lära sig skriva med pennan och det speciella
teckenspråket Graffiti (Bilaga 3.6), som används på handdatorer med Palm OS.
Krångligt med Graffiti
Egentligen inga alls. En nästan intuitiv produkt. Inmatning av knepiga tecken
(som åäö!?()@ och &) var väl det enda som var besvärligt att lära sig, liksom
caps lock.
Är du motiverad att lära dig mer om hur man använder handdatorn?
När det gäller frågan om man är motiverad att lära sig mer om handdatorn ska jag börja med
att påpeka att en stor del av de som svarar redan anser sig behärska sin handdator bra eller till
och med mycket bra.
WINDOWS CE
Många av de som använder Windows CE säger att de är motiverade att lära sig mer om
handdatorn och hur man kan använda den. Många av de som är motiverade och vill lära sig
mer om handdatorn säger att det är nyttan som motiverar dem. De säger att de gärna lär sig
mer om hur man använder handdatorn eftersom de tycker att de redan haft nytta av att
använda den. Kan de då utnyttja den på ett mer effektivt sätt eller till andra uppgifter lär de sig
gärna hur man gör det. Några säger även att det är ett teknikintresse som spelar in. De
uppskattar att lära sig mer om nya tekniska lösningar och hur man kan använda dem. Det finns
även de som säger att deras motivation att lära sig mer inte är speciellt hög. Av dessa är
många tveksamma om det finns mer att lära sig. De tror att de är närapå fullärda när det gäller
handdatorn och vad man kan göra med den. Har man haft handdatorn så länge som vissa av de
31
som svarat så kan det säkert stämma. Här följer några av svaren från Windows CEanvändarna:
Hmm.. Har en känsla av att jag är medveten om i stort sett alla möjliga
användningsområden. Men jag kommer hålla mig uppdaterad.
Nä, jag använder den relativt optimalt.
Jag älskar prylar till att börja med, men också den praktiska nyttan av att han
en flexibel och synkad almanacka.
Någotsånär intresserad. Anser att det inte finns tid att kunna allt, trots att jag
vill.
PALM
När det gäller svaren från användarna av Palm OS är svaren ganska lika de som kommit från
CE-användarna. Även bland användarna av Palm OS har många en vilja att lära sig använda
handdatorn bättre, en maskin de redan tycker de har mycket nytta av. Vidare spelar ett
grundläggande teknikintresse roll även här. Flera säger att de är intresserade av att hitta nya
program till handdatorn, program som kan förenkla för dem. Även bland de som inte säger sig
vara speciellt intresserade av att lära sig mera (främst då de som säger sig kunna tillräckligt)
finns en lust att upptäcka nya program till handdatorn.
Jag är motiverad att lära migmer om det jag direkt har nytta av eller som är
tillräckligt kul. Motivationen har dock normaliserats, efter att ha varit väldigt
hög strax efter inköpet.
Ganska motiverad. Tekniktok.
Användningsområden för handdator och stationär dator
Vad använder du din stationära dator till?
Frågan kring vilka användningsområden man använder sin stationära dator till presenterades i
undersökningen som en fråga utan svarsalternativ. De svarande har själva fått skriva vad de
använder datorn till i en textruta där man skriver svaret med tangentbordet.
Generellt visar svaren upp ett brett spektra av användningsområden. Många av svaren visar att
de som svarat använder sina datorer till ett flertal olika uppgifter. Användningsområden som
återkommer i huvuddelen av svaren är att datorn används för ordbehandling, administration
och annan dokumenthantering.
Av 45 svar i gruppen Palmanvändare använder 32 sin stationära dator till uppgifter man
använder Office-paketet eller andra konkurrerande program för att genomföra. Bland
användarna av Windows CE svarar 5 av 23 att de använder datorn för uppgifter av de typer
som ingår i de populära kontorspaketen. Dessa kontorspaket består ofta av program för
32
ordbehandling, kalkylark och presentationer. När jag räknat hur många av de som svarat som
angivit att de använder kontorsprogrammen har jag använt två sätt. Jag har dels räknat in de
som uttryckligen sagt att de använder Officepaketet och dels de som angivit någon eller några
av de delar som vanligen ingår i Officepaketen. Till Officepaketen räknas ibland även
program för e-post. De som svarat att de använder datorn för e-post men inte nämnt något
annat av programmen i Officepaketet har jag dock inte räknat till denna grupp.
Andra användningsområden som förekommer bland svaren är de som behandlar olika former
av kommunikation (surfa/e-post), programmering, grafiskt arbete och spel. Vanligast bland
dessa sysslor är kommunikation följt av spel och grafiskt arbete. Förutom de
användningsområden som jag nu räknat upp förekommer ett antal andra, men då endast i
begränsad omfattning.
Ett vanligt svar som inte säger så mycket är svaret att man använder datorn till arbete. Detta
svar var särskilt vanligt förekommande när användarna av Windows CE svarade på frågan om
vad de använder sin stationära dator till. Ett annat vanligt svar är det som inte räknar upp de
användningsområden användaren använder datorn till utan endast räknar upp något enstaka
och säger att man gör det och en massa annat. Ett exempel på detta är svaren
Allt ifrån spel till programering av program
Det mesta (inte matlagning :)
Vad använder du din handdator till?
När det gäller vad de som svarat på enkäten använder sina handdatorer till är det
kalenderfunktionerna som dominerar användandet. Jag börjar med att redogöra resultatet för
de som använder en handdator med Palm OS.
Såväl bland palmanvändarna som bland användarna av Windows CE är handdatorns
huvudfunktioner de som främst används. Kalender, att-göra-lista och korta anteckningar är
funktioner som hör till handdatorns grundfunktioner och så gott som alla nämner i sitt svar på
frågan. Detta gäller så väl användare av Windows CE som de som har Palm OS.
PALM OS
Som jag tidigare skrivit är det grundfunktionerna med kalender, adressbok och viss
kommunikation i form av att skicka SMS och att surfa på Internet som handdatorn används
till. Av de 48 Palmanvändarna säger 45 av dessa uttryckligen att de använder handdatorn till
ett eller flera av de användningsområden jag angivit som handdatorns huvudfunktioner
(kalender, att-göra och anteckningar).
Förutom huvudfunktionerna finns även andra användningsområden med bland svaren. Bland
dessa finns små hjälpredor som valutakonverterare, tidrapportering, och spel. Här finns även
de som tar med vissa filer från den stationära datorn och arbetar med dem i handdatorn.
WINDOWS CE
Vidare använder fem av CE-användarna och åtta av de som har Palm OS, handdatorn för att
läsa uppdaterade nyheter. De flesta gör detta med hjälp av programmet Avantgo som gör att
man kan lagra uppdaterade nyheter när man har handdatorn ansluten till Internet (exempelvis
33
via datorn på jobbet) och sedan läsa dessa nyheter när man inte har tillgång till Internet, till
exempel på väg hem från arbetet.
När det gäller spel är det ingen av de som använder Windows CE som säger att de använder
handdatorn till spel. Däremot är det en av dessa som säger att han/hon bland annat använder
sin handdator till nöje. Bland användarna som har Palm OS är det åtta som säger att de
använder handdatorn för att spela spel och en som säger att den används till nöje.
Handdatorns koppling till Windows på den stationära datorn
När du använder handdatorn, vilken nytta har du då av kunskaper i Windows?
Likheterna i gränssnitten är mest påtagliga mellan Windows på handdatorn och Windows på
stationär dator, men även Palm OS har vissa likheter med Windows på stationär dator. Palms
likheter begränsar sig till grundläggande principer som används i de flesta datorprogram, inte
bara sådana anpassade för Windows. Jag börjar med att redogöra för svaren från användarna
av Windows CE.
WINDOWS CE
Av de användare som har Windows CE svarar alla utom en att de upplever att Windows CE
har en betydande likhet med Windows på stationär dator. När det gäller på vilket sätt de haft
nytta av sina kunskaper i Windows på den stationära datorn ser jag bland användarna av
Windows CE två olika läger.
Den stora delen av svaren är de som säger att gränssnitten är mycket lika och att detta gjort att
de när de första gången startade handdatorn direkt kände sig hemma och i stora drag visste hur
den skulle användas. Man säger att likheten i gränssnitt har gjort att de kom igång med
användandet snabbare och inte behövde tänka så mycket. De kunde börja jobba direkt med de
uppgifter de använder handdatorn till.
Utöver de svar som visar på att användarna haft nytta av sina kunskaper i Windows när de fått
handdator finns några som skiljer sig från den uppfattningen.
Det finns några svar som skiljer sig från de övriga. Ett av dessa säger att de två gränssnitten
(Windows på stationär dator och Windows CE) har betydande likheter och att detta har varit
mycket nyttigt när man lärt sig att använda handdatorn. Det som skiljer detta svar från de i
gruppen ovan är att det i svaret sägs att denna likhet och därmed förenklade inlärning inte
varit viktig. Anledningen till detta säger den svarande är att handdatorer generellt är mycket
lätta att använda och att detta gör att likhet i gränssnitt inte hade någon större betydelse. På
frågan hur han haft nytta av sina Windowskunskaper när han börjat använda handdatorn
svarar denne användare på det sätt som framgår nedan. Svaret följs av ett liknande svar från en
annan användare.
Mycket men det är inte nödvändigt då handdatorer generellt är
mycket enkla.
Inte speciellt, jag har tillräckigt mycket datorvana för att klara av det mesta.
Dessa två svar är de enda som frångår åsikten att likheten i gränssnitt är bra och något som
förenklat när användarna börjat använda sina handdatorer.

Användarna av Palm OS har inte någon lika uppenbar likhet mellan sin handdator med Palm
OS och den stationära datorn med Windows. Följaktligen har de heller inte likadana svar som
de som har Windows CE. Istället säger sig Palmanvändarna ha haft förhållandevis begränsad
användning för sina kunskaper i Windows på stationär dator. Många säger att den enda nytta
de fick av kunskaperna i Windows var när de skulle installera synkroniseringsprogrammet
som följer med handdatorer med Palm OS. Synkroniseringsprogrammet är ett program man
installerar på sin stationära dator för att kunna utbyta information mellan stationär dator och
handdator.
Av de som svarat på enkäten och använder Palm OS är det sju personer som svarat att de när
de använder sin handdator inte haft någon nytta alls av sina kunskaper i Windows. De
utrycker även ett gillande gentemot Palm OS. Flera personer säger att anledningen till att de
inte haft nytta av sina kunskaper i Windows är att Palm OS skiljer sig från Windows och är
enklare att använda och att lära sig använda.
På frågan om vilken nytta man haft av kunskaper i Windows svarar en person:
Inget alls. Palm OS är så annorlunda och enkelt.
Flera av de svar där man säger att man haft begränsad nytta av kunskaperna i Windows
hänvisar till anledningar som liknar varandra. Man säger att man inte haft någon påtaglig nytta
av kunskaperna men att den generella datorkännedomen man har, medför att man vågar prova
sig fram. Man är inte rädd för att experimentera eller göra fel. Flera personer talar om olika
form av igenkänning när man kommer i kontakt med handdatorn och i det här fallet Palm OS.
I grund och botten är båda datorer och systemen använder samma språk.
Datorvana gör att man lär sig fortare och är mer orädd för att experimentera
Det är 33 personer som däremot tycker att de haft någon, om än liten, eller mycket liten nytta
av sina kunskaper i Windows. Även bland dessa finns de som tycker att de haft nytta av en
allmän datorkännedom. Bland de som tycker de haft nytta av sina kunskaper nämner de flesta
att det är just den generella datorvanan som de haft fördel av.
Synkroniserar du innehållet i din handdator med program på den stationära datorn?
Av de 69 personer som
svarat på frågan uppger
alla utom en att de
synkroniserar
information mellan
handdatorn och den
stationära datorn. Frågan
var utformad så den som
svarade hade flera val
att välja mellan (Bilaga
2.5). Bland dessa val
fanns Microsoft
Tabell 6 Översikt över vilka program som används i den stationära datorn
för att bearbeta den information som även finns i handdatorn.
35
Outlook, Palms Palm Desktop. Om de som svarade inte använde något av de program som
fanns som svarsalternativ kunde de välja Annat och sedan ange vilket program de
synkroniserade med. Bland de som valt Annat har tre personer svarat att de använder
programmet Microsoft Active Sync. Det är ett program som sköter kommunikationen
mellan handdatorn och den stationära datorn och inte ett kalenderprogram som kan utbyta
information med handdatorn. Vad vi kan utläsa i de svar där man uppgivit att man använder
Microsoft Active Sync är trots allt att de synkroniserar handdatorn med sin stationära dator.
Det program flest använder för att synkronisera sin information är Microsoft Outlook. Av de
68 som synkroniserar uppger 46 att de använder Outlook för att göra detta.
WINDOWS CE
Bland användarna av Windows CE är Microsoft Outlook det program 17 av 22 använder
medan. Outlook har med andra ord en klart dominerande ställning bland användarna av
Windows CE.
PALM
När det gäller användarna av Palm OS synkroniserar en del av dessa mot Palm Desktop
(Bilaga 3.4). Programmet följer med Palms handdatorer och är ett program för Windows.
Trots det har programmet en tydlig innehållsmässig koppling till Palm OS eftersom det är
samma tillverkare och man därför har valt att använda samma informationsuppdelning. I Palm
Desktop känner man igen kategorinamn och uppdelning av information från Palm OS.
Vilka skillnader i användningssätt ser du mellan handdator och stationär dator?
WINDOWS CE
Många av svaren kring skillnader mellan handdator och stationär dator berör när det gäller
CE-användarnas svar främst handdatorns begränsade möjligheter. Jämfört med den stationära
datorn är handdatorns begränsning främst brist på möjligheten att mata in text och avsaknaden
av en snabb Internetkoppling. För att kunna koppla handdatorn till Internet måste man i
dagsläget gå via mobiltelefonen vars Internetkoppling är både dyr och långsam. I regel kan
man med mobiltelefonen komma upp i hastigheten 9,6 kbps, en hastighet som är ungefär en
sjättedel av hastigheten man kan komma upp i med de modem som kopplas till det fasta
telenätet. Sitter man sedan hemma eller på jobbet och har bredband i någon form går det
självklart mångdubbelt snabbare.
PALM
Liksom i svaren från Windows CE-användarna återfinns bland svaren från Palmanvändarna
åsikter om den svårighet det innebär att mata in text i handdatorn. Vidare säger användarna av
Palm OS att handdatorns begränsade skärm och svårigheten att växla mellan program är
egenskaper som gör användandet svårare.
Vid sidan av handdatorns svaga sidor nämner Palmanvändarna även några positiva egenskaper
hos handdatorn. Det användarna främst uppskattar är den snabba starttiden. När man använder
Windows på en stationär dator är det en viss fördröjning från det att man startar datorn till
dess att den är färdig att användas. Windows tar en knapp minut (beroende på datorns
prestanda) att förbereda sig för användning. På handdatorn däremot är programmen klara att
användas så fort man startar den och det är alltså något användarna i enkäten uppskattar.
En skillnad i Palmanvändarnas svar när man jämför dessa med CE-användarnas är att flera
Palmanvändare påpekar att Palmen har vissa begränsningar gentemot den stationära datorn,
men att detta är helt i sin ordning. Flera påpekar att de tycker Palmen är bra på att göra det den
36
är avsedd för och att handdatorn och den stationära datorn för dem har olika
användningsområden. Dessa svar säger generellt att de använder den stationära datorn till att
skriva och för över denna information till handdatorn för att läsa den. Behöver de sedan
modifiera informationen gör de begränsade ändringar i handdatorn, men sparar de stora
ändringarna tills de har tillgång till den stationära datorn. I svaren säger man att en handdator
med Palm OS är bra på det den ska vara bra på. På stationära skriver man. På handdatorn läser
man det man skrivit. Flera svar ansluter sig till denna syn:
Palmpiloten gör ingenting annat än hjälper mig hålla reda på saker.
I det ena fallet skriver jag in, i det andra läser jag samt fyller på med nya
möten och noteringar (mindre sådanna)
Palmen är mer intutitiv att använda, den är oxo naturligtvis mer begränsad.
En handdator och en bordsdator har i mina ögon helt skilda
användningsområden.
Svaren på denna och andra frågor har att göra med vilka förväntningar man har på handdatorn.
Några ser handdatorn som en dator med liknande egenskaper som den stationära datorn
medan andra ser handdatorn som en digital kalender och begränsar användandet och
förväntningarna kring handdatorn till just denna egenskap. Ovan har jag givit exempel på svar
där de svarande ser handdatorn främst som en kalender, men bland svaren finns även de som
har andra förväntningar:
Mycket snabbare inmatning via stationär dator, bättre ergonomi, bättre
kommunikation med omvärlden etc
Handdstorn har alldeles för liten display och för liten kapacitet
Bland svaren finns även mer eller mindre beska kommentarer riktade mot Microsoft och dess
grundare Bill Gates. Bland datorentusiaster som har lång erfarenhet av datorer är en sådan
negativ attityd gentemot Gates och Microsoft inte helt ovanlig. Bill Gates och hans företag
Microsoft kontrollerar en betydande del av marknaden för detta område och har därmed stor
betydelse för branschen.
Handdatorn (palm) är jobbig att mata in information i, eftersom det saknas ett
riktigt tangentbord. Handdatorn är inte uppkopplad överalltt, och mail och
liknande måste tankas över från PC'n. Jag har ingen Windows-applikation på
min handdator, och det begränsar ju användningen mycket. Handdatorn saknar
tack och lov Bill Gates evighetslånga uppstartprocedurer.
Hur har skillnaderna/likheterna mellan stationär dator och handdator påverkat dig?
När jag frågar hur användarna bemött de likheter respektive skillnader gränssnitten uppvisar
gentemot varandra har båda grupperna av användare givit liknande svar. Även de som tidigare
i enkäten sagt att de irriterar sig på att handdatorn inte erbjuder de möjligheterna den
37
stationära datorn gör svarar här att de anpassat sig till de förhållanden som råder. Man
använder handdatorn till det den klarar bäst och lämnar andra uppgifter till ett tillfälle då man
har tillgång till den stationära datorn. Såväl gruppen med Windows CE som gruppen som
använder Palm OS är påfallande samstämmiga i sina svar på denna fråga:
PALM
Skriver så lite som möjligt i plamen.
Jag använder respektive dator för det som den är bäst på.
Tja... Jag hade tidigare en CE som jag inte var nöjd med då jag tyckte den
försökte erbjuda att göra för mycket för dåligt. Palmpiloten har fått mig att
tycka att en PDA ska göra några få saker bra, vilket jag anser Palmpiloten gör.
Jag försöker inte få Palmpiloten att slå volter och leka andra saker, jag
använder den bara till det som jag anser den bra på.
WINDOWS CE
Inte alls. Det är olika användningsområden och olika förväntningar från min
sida.
Saknar du i din handdator något från Windows på stationär dator?
PALM
Frågan om användarna saknar något från gränssnittet har bara ställts till användare av Palm
OS eftersom Windows CE till stor del bygger på just Windows på stationär dator. Det jag
riktar in mig på i frågan är främst om användarna saknar det syn man har på informationen i
Windows. I Windows presenteras dokument och programfiler i en särskild filstruktur som
saknas i Palm OS.
I svaren som följaktligen endast gäller användarna av Palm OS är det få som saknar strukturen
från Windows. Många säger att Palm löst det hela på ett bra sätt, att strukturen med olika filer
inte är något man saknar. Flera påpekar att det system Palm OS använder fungerar utmärkt för
det syfte det har och att strukturen från Windows inte skulle göra någon nytta i Palm OS.
Det finns bland svaren även de som saknar Windows filsystem. Flera av dessa säger att de
anpassat sig och skillnaden inte stör dem medan andra saknar systemet från Windows. De
säger att de tror de kunnat använda handdatorn betydligt mera effektivt om den varit utrustad
med ett filsystem liknande det Windows har.
Ingenting. Man kan ju spara i olika kategorier så det blir ju i princip samma
sak men det handlar oftast inte om så stor datamängder så det behövs så många
mappar
Ingen påverkan, jag har anpassat mig!
Inte alls när man kommit in i det. Lite krångligt till en början
Inte direkt. Palm är bättre. Möjligheten behövs inte. EPOC (som också borde
varit med i din undersökning f.ö.) funkar som Windows i denna aspekt, och det
blir onödigt krångligt och ineffektivt för en handdator. Jag hade en EPOC-
38
maskin först (Ericsson MC218), men jag övergav den snabbt till förmån för
Palmen. Det var inget svårt beslut.
Mycket, annars hade jag nog haft mer info i Palmen
Det är en liten begränsning, men det brukar ordna sig
Är likheten stationär dator handdator något som är viktigt?
Vi har tidigare bland svaren sett att en övervägande del av användarna av såväl Windows CE
som Palm OS synkroniserar sina handdatorer mot Microsoft Outlook. Frågan handlar om hur
viktig likheten är mellan de program man synkroniserar information emellan och jämför detta
med likhet i användandet som helhet.
Bland de svar som kommit in på denna fråga lägger jag märke till att flera tycker det
viktigaste är att den information de arbetar med förs över mellan enheterna på ett riktigt sätt.
Frågan behandlar inte informationsutbytet specifikt. Detta är istället åsikter som de som svarat
tagit upp på eget initiativ. Man säger att detta är viktigare än att programmen är liknande när
det gäller utseende och funktion. Denna uppfattning gäller främst för de som har Palm OS,
men den förekommer även bland användarna av Windows CE. Det är bland CE-användarna
två (av 19 svarande) som påpekar att innehållsutbytet är viktigare och fem (av 38 svarande)
bland de som har Palm OS som har samma åsikt. Andelen som har denna åsikt skiljer sig
alltså mycket begränsat åt mellan de två grupperna.
Även bland de som säger att likheten är mycket viktig finns det de som säger att
informationsutbytet trots allt är viktigare. Användarnas inställning till likhet mellan handdator
och stationär dator visar att 11 Palmanvändare (av 38 svarande) och 8 (av 19 svarande)
användare av Windows CE tycker att likheten är mycket viktig eller viktig. Jag har till denna
grupp inte räknat med åsikter som tämligen viktigt eller ganska viktigt. Gruppen som
tycker att likheten är viktig eller mycket viktig är alltså 29 procent av Palmanvändarna och 42
procent av gruppen som använder Windows CE. Bland de svar som hamnar utanför denna
grupp finns mycket begränsade motiveringar. Det vanligaste tillägget bland dessa svar är just
att man anser informationsutbytet vara något som är viktigare. Man säger att likheten inte gör
något svårare men att det heller inte är något de som användare bedömer som viktigt. Det
finns ingen som uttrycker någon åsikt om att likheten skulle vara något som försvårar varken
lärandet eller användandet.
Något som tyder på att likheten mellan två enheter (handdator och stationär dator) skulle
försvåra användarens lärande har jag inte upptäckt. De nackdelar som påpekas bland svaren är
att Windows CE eftersom det är utvecklat med vanliga Windows som grund blir för
omständligt för de begränsade möjligheter handdatorn erbjuder. Det finns, bland de som
svarat på undersökningen, personer som hävdar att handdator och bordsdator har så pass
skilda användningsområden att CE:s utgångspunkt i stationära Windows gör användandet
osmidigt.
WINDOWS CE
39
Det spelar ju egentligen inte så stor roll, men det tar ju längre tid att lära sig
det om det inte liknar det du är van vid.
Inte speciellt så länge de är bra och synkroniseringen fungerar väl.
Mycket viktigt och mycket störande när det ej stämmer hela vägen!!!
PALM
Mycket viktigt för mig. Viktigast är att själva datat är korrekt speglat, men att
applikationerna har samma utseende minimerar risken för felhantering
generellt.
Inte så stor om man är van användare. Dessutom lär man sig ju ganska snabbt.
för en mindre van användare kan det kanske vara viktigare
Relativt viktig da det ar viktigt att slippa tanka det sista skiljande steget.
Inte grymt viktigt, däremot bör all information åka med.
Handdatorns koppling till mobiltelefonen
Bland palmanvändarna i enkäten skriver en person om gränssnittslikhet mellan mobiltelefon
och handdator. Det fanns ingen fråga som behandlade detta men här återger jag svaret.
Palm fyller alla mina behov. Men helst skulle jag vilja ha en mobiltelefon med
Palm OS! Jag skulle INTE vilja ha en mobiltelefon med Windows CE eller
EPOC, pga avsaknad av användarvänlighet.
40
DISKUSSION
Konklusion
Någon klar koppling att likheten mellan gränssnitt på handdator och stationär dator skulle vara
allmänt uppskattad finns inte. Istället har alla lika lätt för att lära sig använda sin handdator,
oavsett om den har ett gränssnitt likt det på den stationära datorn eller inte.
Inga svårigheter att lära sig handdatorn
Min inledande tanke i detta uppsatsarbete var att likheten i gränssnitt skulle göra att Windows
CE-användare hade lättare att lära sig använda sin handdator än de som använder Palm OS
har. Det svar jag fick var en stor överraskning. Jag har istället fått klart för mig att användarna,
oavsett gränssnitt, uppvisar ett explorativt, upptäckande användningssätt när de använder
handdatorn. Det var ett användningssätt som jag trodde skulle vara begränsat till användarna
av Windows CE eftersom de sedan tidigare har erfarenhet av Windows och därför, antog jag,
hade ett försprång gentemot användarna av Palm OS.
Något som jag slagits av när jag gått igenom resultatet av undersökningen är just att
påfallande få uppger att de har haft svårigheter att lära sig använda sin handdator. Många har
provat sig fram för att se hur den fungerar. Det tycker jag tyder på en framåt attityd, att man
redan är van vid datorer och annan teknisk apparatur och därför inte känner någon rädsla inför
nya apparater. Datorvanan bekräftas av de personer som deltagit i undersökningen. Man har
ett tekniskt kunnande som gör att man relativt enkelt kan lära sig nya tekniska apparater och
hur man använder dem.
Om nu merparten av användarna är teknikvana och lätt lär sig hur de handskas med
handdatorn, kan man fråga sig vad gränssnittslikheten har för betydelse. Den allra största
delen av handdatoranvändarna använder en handdator med operativsystemet Palm OS (den
som utvecklades utifrån en träbit) som är utvecklat för just handdatorn och inte försöker
efterlikna Windows på stationära datorer. Trots denna skillnad i utseende och
användningsförfarande har ytterst få av användarna haft några som helst problem med att lära
sig använda handdatorn.
Vad man kan säga om dessa teknikvana användare är att de har ett bra självförtroende när det
gäller teknisk apparatur. De är inte rädda för att göra fel, utan vågar prova sig fram, ofta utan
att ta hjälp av handdatorns manual.
Trygghet ger möjlighet till ett explorativt lärande
Consistency (konsekvens) är inom gränssnittsdesignen närmast en självklarhet och det ses
som en av de viktigaste delarna. Konsekvensen innebär att en och samma handling skall
resultera i samma resultat i flera (kanske alla). Ett klick med höger musknapp skall alltid
resultera i ett en funktionsmeny kommer fram, oavsett vilket program man arbetar i.
Nielsen, som jag tidigare refererat till, poängterar (Usability Engineering 1993) värdet av
gränssnittslikhet. Han hävdar att gränssnittslikheten är en av de mest grundläggande
principerna när det gäller att utveckla gränssnitt. Om användarna vet att programmet är
konsekvent kan de känna sig trygga när de använder programmet. Känner de sig trygga med
gränssnittet hävdar Nielsen att de kan lära sig gränssnittet mera explorativt eftersom de då vet
att de redan har en del av den kunskap som krävs för att använda gränssnittet.
41
I mitt resultat ser jag att detta är vanligt. En majoritet av de som svarat lär sig sin handdator
genom att prova sig fram. De använder handboken mycket begränsat och är inte rädda att göra
fel eller av misstag förstöra något. Tryggheten gör att de kan tillåta sig att prova sig fram och
lära sig av misstagen. En orsak till detta kan vara gränssnittslikheten men tryggheten kan inte
helt isoleras till just gränssnittslikheten. En stor roll spelar användarnas vana kring datorer och
andra teknikintensiva produkter. Windows CE-användarna säger att likheten med Windows
förenklar lärandet och bland användarna av Palm OS säger många att de likheter som finns
med i datorprogram i allmänhet är något som förenklat för dem när de lärt sig använda
handdatorn
Tillverkarna har utgått från användaren
Som jag ser det har tillverkarna när de utvecklat sina operativsystem utgått från kunden, men
de har gjort det på två skilda sätt. Denna syn har jag berört tidigare då jag behandlat boken
Context design.
Microsoft och Palm har båda utgått från kunderna, men man har gjort det på olika sätt. När
Microsoft utvecklat Windows CE har man utgått från en arbetssituation de flesta
datoranvändare är vana vid. Arbetssättet skiljer sig åt mellan handdator och stationär dator,
men i gränssnittet och sättet att arbeta finns stora likheter. Palm däremot har inte haft några
befintliga lösningar att utgå ifrån. Palm har i sitt operativsystem valt att utgå ifrån de mobila
behoven och begränsa likheten med den stationära datorns användningssätt. Man har försökt
föreställa sig vilka krav den mobile användaren har på handdatorn och dess program. Likheten
är begränsad till grundläggande gränssnittselement som används i såväl Microsofts
operativsystem Windows och Apples operativsystem Mac OS (för Macintoshdatorer) som i
andra grafiska användargränssnitt.
Denna typ av grundläggande likhet har även Windows CE, men här har man valt att lägga till
en rad element som är specifika för Windows på stationär dator. Man har därmed gått ett steg
längre i likhetstänkandet.
Användarna av Windows CE kräver mer
När det gäller användningsområden för handdatorn syns i resultatet ingen tydlig skillnad
mellan de två användargrupperna. Såväl bland Palm- som Windows CE-användare är det
grundfunktionerna med kalender, anteckningar och adressbok de som man använder flitigast.
Något som skiljer de båda användargrupperna åt är helhetssynen på handdatorn, även om
denna skillnad är marginell och härrör från ett fåtal användare. Man kan se att användarna av
Windows CE ser handdatorn som ett instrument som är starkare kopplat till den stationära
datorn. Denna syn finns inte i samma utsträckning hos användarna av Palm OS. Jag grundar
detta på att flera av CE-användarna i frågan om användningsområden för handdatorn givit
svar som visar på användande mer likt det som förekommer på den stationära datorn. Denna
typ av användande kan exemplifieras genom att handdatorn används som freestyle och att man
säger att handdatorn ger möjlighet att göra det man gör på den stationära datorn med den
skillnad att man inte är bunden till en speciell plats.
Man kan påpeka att den bärbara datorn har ett gränssnitt identiskt med det som finns på den
stationära datorn. Jämför man användningsområden för stationär och bärbar dator är dessa
mycket lika. Den bärbara datorn ger samma möjligheter som den stationära datorn och ger
42
användaren dessutom möjligheten att använda datorn utan att vara bunden till hemmet eller
kontoret där den stationära datorn befinner sig.
När man använder handdatorn för användningsområden liknande de på den stationära datorn
kan man anta att likheten i funktioner och arbetssätt blir viktigare. Av Windows CE och Palm
OS är det Windows CE som ger möjligheter som kommer närmast de den stationära datorn
kan erbjuda.
Ingen uttalad önskan att synkronisera handdatorn mot andra enheter
Möjligheten att synkronisera uppgifter mellan handdator och bordsdator gör att likheten dem
emellan när det gäller gränssnitt blir intressant. Jag har frågat mig om likhet i gränssnitt
mellan handdator och bordsdator alls är önskvärd. Beroende på hur användaren ser på
handdatorn kanske man ser den som mer besläktad med mobiltelefonen och istället önskar
likhet i användningssätt med den.
I enkäten finns ingen fråga som berör detta. Däremot finns det svar i andra frågor som säger
att de använt mobiltelefonen tillsammans med handdatorn. Det finns även de som efterfrågar
en tydligare fusion mellan handdatorn och mobiltelefonen.
Något andra svar som pekar i denna riktning finns inte. Utgångspunkten från tillverkarnas sida
är just kopplingen mellan handdator och stationär dator vilket märks bland svaren i enkäten.
Ser vi på de program handdatoranvändarna synkroniserar med är kopplingen till den stationära
datorn i det närmaste obestridlig. Vidare bör man påpeka att enkäten vänder sig till de som
använder handdatorn tillsammans med just en stationär dator och att detta därför varit fokus
för den kunskap som efterfrågats.
De huvudsakliga åsikterna placerar sig på skalan där de två extremerna är i ena änden en
mycket enkel kalender och i andra en avancerad multimediemaskin med flera likheter med
den stationära datorn.
Handdatoranvändaren kan använda befintlig kunskap
När jag kopplar Piagets tankar kring lärande och utveckling till min undersökning om
handdatorer ser jag viktiga punkter där Piagets tankar kan tillföra värde i diskussionen. Den
främsta delen är att människans lärande och förmåga att uppfatta ständigt är kopplad till vår
kognitiva struktur av tidigare erfarenheter. Han menar att vi hela tiden jämför och ser tillbaka
på vad vi tidigare upplevt. När vi möter företeelser som vi inte kan placera in i vår kognitiva
struktur tvingas vi anpassa vår kognitiva struktur och omvärdera våra tidigare tankar kring
området. De nya upplevelserna ändrar vår bild och passar inte in i den bild vi dittills skapat
oss.
Min tanke har därför varit att en minimal avvikelse mellan den kognitiva strukturen och det
nya vi kommer i kontakt med skulle innebära att vi kan utgå från ett invant tankesätt, det
många av användarna lärt sig genom att använda Windows på den stationära datorn.
Vad vi då behöver göra när vi kommer i kontakt med den nya handdatorn är att konstatera om
vi kan använda befintlig kunskap för att styra detta redskap.
Är handdatorn utrustad med operativsystemet Palm OS har användaren en mindre andel
kunskap från den stationära datorn att luta sig mot. Däremot kan man ha nytta av en generell
datakunskap och en vana att handskas med datorer.
43
När det gäller handdatorer utrustade med Windows CE är det annorlunda. Här är likheten med
Windows för stationär dator stor. För att hjälpa oss på traven har tillverkaren valt att kalla
operativsystemet för Windows för att påpeka att handdatorns operativsystem bygger på
samma tankegångar som Windows för stationär dator. Användaren märker detta först visuellt
genom att många element i gränssnittet känns igen från Windows på den stationära datorn.
Det är en stark signal som säger att man här kan ha nytta av sina kunskaper i Windows. Såväl
namnet som det visuella intrycket signalerar alltså att släktskapet med Windows är påtagligt.
Idealet skulle helt enkelt vara att vi slipper lära oss, att vi framgångsrikt kan använda gamla
tankemönster på det nya vi kommer i kontakt med. Det är säkert i de banorna Microsoft tänkt
när de lanserat Windows CE för handdatorer.
Grundläggande likhet uppskattad
I undersökningen finns ingen påtaglig skillnad mellan de två användargrupperna när det gäller
deras förmåga att lära sig använda sin handdator. Windows CE på handdatorn uppvisar en stor
likhet med Windows på stationär dator. Varken användare av Palm OS eller Windows CE
påstår sig dock ha haft några större svårigheter när de lärt sig använda handdatorn.
Den form av grundläggande likhet som finns i Palm OS är en likhet som verkar brett
uppskattad. Den begränsar sig till en grund och omfattar endast den struktur som återfinns i de
flesta grafiskt utformade datorprogram. Exempel på element som dessa är menyn i överkant,
ikoner för att starta program och exempelvis pilarna i högerkant som gör att man kan bläddra
uppåt och nedåt för att se textstycken som inte får plats på skärmen. Detta är element som
finns med såväl i Palm OS och Windows CE som i Windows på stationär dator och de flesta
andra datorprogram.
I det material undersökningen resulterat i finns ingen användare som anser att likheten i sig
skulle vara något som försvårar deras arbete eller deras förmåga att som ny användare lära sig
använda gränssnittet. Synpunkter som däremot kommit fram i resultatet är att likheten inte har
någon betydelse för individens användande. Man påpekar då ofta att det viktigaste är att den
information man arbetar med problemfritt synkroniseras mellan handdator och stationär dator
och att likheten i gränssnitt inte är lika viktig.
Ett intuitivt gränssnitt
Bland svaren från användarna av Palm OS har vi i resultatet sett att det uppfattas som ett
intuitivt gränssnitt. Min uppfattning är att intuitionen hänvisar till något vi har kunskap om,
något vi på ett eller annat sätt har erfarenhet av. Som jag tidigare skrivit anser Piaget (1971)
att vi hela tiden utgår från tidigare erfarenheter och intryck, vår kognitiva struktur.
Möjligen kan en del av detta intryck av att gränssnittet skulle vara intuitivt ha att göra med
Palm OS grundläggande likhet med datorer och datorprogrammens generella strukturer. Med
strukturer menar jag de grafiska och lösningar gällande funktioner som återfinns i
datorprogram oavsett vilken hårdvara och mjukvara man använder. Man känner som van
datoranvändare igen sig i handdatorns grundläggande funktioner. En annan faktor som bidrar
till att Palm OS uppfattas som intuitivt kan vara att operativsystemets utgångspunkt i enkelhet
och användarens förväntade behov (Se Palm historik).
44
Två aspekter på gränssnittslikheten
1. Dels enkelheten att lära sig ett nytt gränssnitt när det nya gränssnittet liknar ett man
sedan tidigare har erfarenhet av.
2. Dels den långsiktiga användningen som mer fokuserar på om handdatorn är ett
effektivt redskap i de uppgifter man använder handdatorn till.
Enkelheten i den långsiktiga användningen beror på syftet, vad man vill använda handdatorn
till. Dock uppger många att likhet i innehåll är långt viktigare än likhet visuellt och
användarmässigt. Man vill att informationen man delar mellan stationär dator och handdator
skall vara identiskt. Detta krav är starkare än att de två enheterna (stationära datorn och
handdatorn) skall användas på liknande sätt.
Vissa ser till och med likhet i användningssätt som något negativt, eftersom de menar att de
två enheterna har helt olika användningssätt och syften. Generellt bedöms Windows CE vara
mer kraftfull samtidigt som den är mer omständlig och inte har lika tydligt fokus som Palm.
Handdatorn med Palm däremot uppfattas som en maskin mera uttalat fokuserad på de
grundläggande funktionerna kalender, anteckningar och adressbok.
Nya forskningsfrågor
I slutet av uppsatsarbetet har jag identifierat några forskningsområden som kan vara
intressanta och dessutom kunna tillföra kunskap i det ämne jag skrivit om. Det första jag kom
att tänka på var att kontakta mindre datorvana användare för att se hur de använder
handdatorn och hur de ser på kopplingen till den stationära datorn.
Mitt val av enkät som undersökningsmetod gör att man i en annan undersökning skulle kunna
använda djupintervjuer som metod för att därmed få annorlunda underlag till en diskussion i
ämnet. När det gäller respondenterna i undersökningen kan man även se vad ålder och kön har
för betydelse för respondenternas inställning till ämnet.
I denna undersökning har jag begränsat mig till handdatorer utan tangentbord vilket gör att
man frågar sig hur det ser ut för de användare med handdatorer som har tangentbord. Jag
undrar även hur användarna lär sig använda den bärbara datorn som ju får definieras som ännu
ett steg mot den stationära datorns användningsområden.
I denna undersökning har jag fokuserat på kopplingen mellan handdatorn och den stationära
datorn, vilket gör att en undersökning kring handdatorns eventuella kopplingar till andra
apparater ter sig intressant. Jag tänker då närmast på kopplingen mellan handdatorn och
mobiltelefonen.
En annan utgångspunkt är att utgå från tillverkarna och undersöka vilka tankar olika
tillverkare av handdatorer har kring gränssnittet och handdatorns samverkan med andra
instrument.
Det intuitiva gränssnittet är något jag har berört i denna uppsats. Vad är ett intuitivt
gränssnitt? Vilka faktorer är det som avgör om ett gränssnitt upplevs som intuitivt. Denna
fråga är mycket intressant och är även det ett ämne man kan forska vidare kring.
45

Windows CE och Palm OS kopplat till Windows 95
Undersökningen behandlar skillnader mellan Palm OS och Windows CE, båda
gränssnitt som används i handdatorer. Jag har valt att undersöka gränssnitten
kopplade till Windows (95 och senare) på stationär dator eftersom Windows CE
är ett operativsystem som till stor del liknar Windows på den stationära datorn.
Därför vänder jag mig till dig som använder Windows 95 (eller senare) och
en tangentbordslös handdator med antingen Windows CE eller Palm OS.
Jag har valt ut deltagare genom att främst via Internet höra av mig till
yrkesarbetande som arbetar inom olika bransher och som använder handdatorer.
Min avsikt är att ha ett urval där jag har såväl erfarna användare som nybörjare.
Syftet med undersökningen är att ta reda på hur likheten mellan gränssnitt på
stationär dator och handdator påverkar användaren. Jag intresserar mig särskilt
för hur användaren lär sig gränssnittet på handdatorn och hur det långsiktiga
användandet ser ut.
Jag studerar på Stockholms universitets utbildningsprogram Multimedia
pedagogik-teknik. Undersökningen kommer att presenteras i min min c-uppsats
som avslutar den tre år långa utbildningen.
Som uppgiftslämnare i undersökningen är du anonym. De uppgifter som visas i
uppsatsen kommer att publiceras utan namn. Är det något du undrar över får du
gärna kontakta mig på adressen erik@morner.se.
Utförliga svar är särskilt välkomna.

Hur lång datorvana när det gäller "vanliga datorer"
(bordsdatorer) har du? Månader.: 200+
Hur väl kan du använda din stationära dator?: 4
Vad använder du din bordsdator till?: Office-paketet (word,
excel, powerpoint), web-browsing och mail, Palms desktop.
Webbrowsing används till info-sökning, bank-affärer, intranät
m.m.
Jag har en handdator av typen: Palm OS
handdator tillfällen per vecka: 30+
handdator haft månader: 12
använder handdatorn till: PIM (kalender, adressbok, noter)
samt som terminal för mobila informationstjänster från Telia
Mobil Direkt
använda handdator: 4
varför skaffat handdator: PIM samt mobila informationstjänster
Vilka likheter ser du i användningssätt när du jämför din
handdator med Windows på bordsdator?: Inte så många. Menykommandona
är i stort sett samma (copy, paste m.m.), men de
använder jag sällan.
Vilka skillnader ser du i användningssätt när du jämför din
handdator med Windows på bordsdator?: -möjlighet att hoppa
mellan applikationer snabbt
- grafiskt i/f fritt från fönsterhantering
- allt input sker med penna istället för tangentbord
-
Hur har skillnaderna och likheterna påverkat dig i ditt
användande av handdatorn?: Jag använder handdator och
bordsdator till olika saker, i olika situationer. Handdatorns
stora fördel är att den är mobil, så att jag kan ta med den
överallt. Dessutom är den simpel, snabb och intuitiv, vilket
gör att jag ibland använder den även vid skrivbordet, för att
t ex hitta ett telefonnummer.
svårigheter att lära pda: Inga större. Lite trixigt ibland
med kommunikationen, t ex när jag surfar med hjälp av GSMtelefon
och IR. Generellt dock väldigt enkelt att komma igång.
Hur motiverad känner du dig att lära dig mer om hur man
använder handdatorn? Vad får dig att känna så?: Jag är
motiverad att lära mig mer om det jag direkt har nytta av
eller som är tillräckligt kul. Motivationen har dock
normaliserats, efter att ha varit väldigt hög strax efter
inköpet.
På vilket sätt har du haft nytta av dina kunskaper i Windows
på stationär dator när du lärt dig använda din handdator?:
Inte mycket. Det har naturligtvis hjälpt mig att komma igång
att använda Palms Desktop-program (som ju går på Windows), men
inte vad gäller själva handdatorn.
synkroniserar med: palms eget
Vilka likheter ser du i utseende och arbetssätt mellan
programmen som följde med din handdator och de program i
bordsdatorn du synkroniserar dessa med?: Stora likheter,
vilket är naturligt då de är byggda för att matcha. Synkade
tidigare med Outlook, vilket funkade OK, men väldigt långsmat,
och viss inkompabilitet.
Vilka skillnader ser du i utseende och arbetssätt mellan
programmen som följde med din handdator och de program i
bordsdatorn du synkroniserar dessa med?: Egentligen inga.
Hur viktig är likheten mellan de program du synkroniserar
mellan jämfört med likhet i användning som helhet?: Mycket
viktigt för mig. Viktigast är att själva datat är korrekt
speglat, men att applikationerna har samma utseende minimerar
risken för felhantering generellt.
hur lärt dig pda: Självlärd samt via erfarna kollegor.
hjälp av någon: Tips om nya applikationer, nya OS, vissa
specifika handgrepp (kommer ej ihåg konkreta exempel just nu).
Har mycket har du läst i handboken till handdatorn? Läste du
handboken innan du började använda handdatorn? Motivera ditt
svar.: Jag läste igenom handboken innan jag började använda
den - så gör jag alltid när jag fått en ny leksak. Jag har
därefter några gånger konsulterat handboken, bl a för hjälp
med konfigureringar gällande kommunikation (IR, modem m.m.),
men det allra mesta har kunnat hanteras efter första
genomläsningen samt intuitivt.
För dig som haft specifika användningsproblem med handdatorn:
Vilka problem har det varit och hur har du löst dem? : inga
direkt stora.
Vad gör du om du inte vet hur man får fram inställningar eller
andra valmöjligheter i din handdator? : Har jag en kollega
nära så frågar jag honom / henne. Annars kollar jag i
handboken. Skulle inte det funka ger jag nog upp. Är det
tillräckligt viktigt skulle jag ringa/maila Palms helpdesk,
men har hittills inte gjort det.
PALM: I Windows presenteras datorns innehåll som mappar med
olika filer i. Man kan välja var man skall spara det man
arbetar med och skapa egna mappar. I Palm har man inte samma
möjlighet. Hur påverkar det din användning?: Vet ej. Har ej
funderat så, och använder inga applikationer som skulle kräva
det.Med bra pocket-versioner av excel och word skulle kanske
behovet bli tydligare.
PALM: I Windows samlas många program och funktioner i
startmenyn. Vilken motsvarighet, om någon, ser du i
handdatorn?: Start-sidan (eller heter den hemsidan). Dit man
kommer när man pekar på "hus-knappen" på min PalmV, där jag
har en översikt över alla applikationer som finns på min
handdator.
Att vara Eva eller Maria

En dubbel spegel för qwinnan

Kvinnoideal och utvecklingsmöjligheter.

För kvinnor i fri- och folkkyrka 1850-1900.

1 Inledning

1.1 Inledning

Kvinnor har genom hela historien fört ett undanskymt liv. Det gäller både i den kristna kyrkans historia likaväl som i övriga samhället, som med sina patriarkala strukturer hållit kvinnorna nere i tystnad. Kvinnor har oftast levt sina liv i underordning och ödmjukhet. Med tålamod har de fött och skött sina barn sina hem och sina män. De som skrivit vår historia är segrarna, de som har haft den yttre makten, männen. Men kvinnornas insats skall inte undervärderas även om de inte har haft de yttre attributen för makt. Den som uppfostrar barnen och livnär familjen i det dagliga gör en ovärderlig insats. Det finns naturligtvis starka kvinnor som synliggjorts i historien, men den vanliga kvinnans liv vet vi inte så mycket om. Männen är också historiskt underrepresenterade när det gäller vanliga människor, som inte utmärkt sig i sitt liv, eller uträttat något av stort allmänt intresse. Men vi vet ändå mer om deras liv än om kvinnors, därför finns det en risk att jag inte lyckas att nå fram riktigt till det jag vill i min uppsats. Men jag tänker ändå göra ett försök, för just den här tiden är i mina ögon en av de mest betydelsefulla och omvälvande för kristenheten i Sverige. Med dagens ekumeniska arbete för ögonen känns det också viktigt att förstå den längtan hos människor som startar en väckelse och det som orsakade de olika samfundens karaktär. Det känns också viktigt att förstå varför väckelserna fick så olika resultat.

Jag har aldrig funderat så mycket över kvinnors villkor tidigare, i mitt eget liv har det sällan känts som om jag har diskriminerats på grund av kön. Jag har kunnat utbilda mig, ha ett bra yrke som jag avancerade inom och ha egna pengar. Jag har gjort mina egna livsval utan att behöva be någon annan om tillåtelse, och blev myndig vid 18 års ålder. Det som har fått mig att se saker och ting ur en annan synvinkel är de feministiska teologerna, som Elisabeth Schüssler Fiorenza. Hennes bok Hon får inte glömmas skakade om mig ordentligt. Det är inte bara jag som är kvinna, det handlar inte bara om mina villkor utan om solidaritet med generationer av kvinnor vars kamp gett mig vad jag har av frihet. Utan dessa kvinnors kamp, försakelse och arbete hade vi andra inte kommit någon stans. Vi lever av frukten av andras kamp och möda.

Under mina studier har jag speciellt kommit att intressera mig för två historiska faser, fornkyrkan och och den tid då enhetskulturen i vårt land kom att brytas ner allt mer. För mig känns det viktigt att förstå de första kristnas villkor och kamp för det är den frukten vi lever av idag. Lika inspirerande är det att fundera över vad som egentligen hände på 1800-talet, hur upplysningen och den framväxande individualismen fick människor att förändras och kräva att få ta eget ansvar för sig själva sin vardagssituation och sin frälsning.

1800-talet var de stora omvälvningarnas tid med frikyrkornas intåg i Sverige, den personliga avgörelsen, kvinnors möjligheter att bli så småningom bli myndiga och inneha arbeten utanför hemmen, konventikelplakatets upphävande och allt som det innebar av religiös uppluckring. Frikyrkorna gav också kvinnor möjligheter att inneha nya mer ansvarskrävande poster i församlingarna som att handha ekonomi, leda söndagsskolor eller till och med predika. Visserligen hade 1800-talets händelser förberetts av pietismen och herrnhutismen och upplysningstidens idéer vilka också betonade den personliga avgörelsen, ett vi blev plötsligt ett jag på ett helt nytt sätt. Speciellt herrnhutismen hade också en väldigt modern syn på flickor och kvinnors rätt till utbildning och ett religiöst liv grundat på egen avgörelse. Skillnaden var att rörelserna nu kom att gälla allt fler människor och att de gav upphov till både ett förändrat samhälle och ny lagstiftning. Väckelserna kom också både inom och utanför den etablerade folkkyrkan, samtidigt väcktes också en helt ny medvetenhet på det samhälleliga politiska planet. Betonandet av det egna jaget kom att innebära ett helt nytt engagemang och solidaritet på många olika områden med missions- nykterhets och arbetarrörelser som resultat.

I höstas skrev jag en uppsats om Lina Sandell-Berg, och jag har också läst mycket om andra 1800-tals kvinnor t.ex. Fredrika Bremer. Både Sandell och Bremer var kvinnor av sin tid, men ändå ovanliga. De kom från bildade miljöer och valde i princip bort familjeliv för att kunna verka som de ville. Ändå skedde det mycket på männens villkor. Lina Sandell t.ex. fick redigera bort olämpligheter som en kvinnlig gudsbild från sina sånger helt enkelt för att det var opassande enligt hennes manliga överordnade inom EFS. Men större delen av Sveriges kvinnor kom inte från borgerliga miljöer utan från enklare hem. Vad hade de för möjligheter? Vad tillfördes dem egentligen i och med de nya väckelserna?

Min uppsats heter Att vara Eva eller Maria En dubbel spegel för qwinnan Kvinnoideal och utvecklingsmöjligheter för kvinnor i fri- och folkkyrka 1850-1900.

Med det vill jag ställa det tidigare gällande kvinnoidealet mot de nya möjligheterna för kvinnor och de reaktioner som kom från samhället och kyrkan på dessa. I min uppsats måste med nödvändighet samhället och kyrkan ibland blandas ihop. Kyrkan hade så stor makt även politiskt med representation i alla samhällets lager av beslutande organ, från riksdagen till skolan och barnavårdsnämnden. Kyrkan var en stor maktfaktor som vakade över moral och vandel hos sina medlemmar, som ju i princip fram till mitten av 1800-talet var alla. Man kunde inte välja bort nattvardsgång och kyrkobesök utan betydande obehag, för att inneha en statlig anställning var det ett absolut villkor. Statlig anställning var dock förbehållet männen fram till 1938, från 1858 fick kvinnor dock möjlighet att inneha vissa lärartjänster. Fängelsestraff eller till och med landsförvisning hotade den som bröt mot förbudet om konventiklar, socialt kunde det också innebära betydande obehag.

Uppsatsens namn hänför sig till de bibliska kvinnoidealen. Om Eva tidigt var synderskan, symbolen för olydnaden så var Maria den personifierade lydnaden och renheten. Maria kallas ibland den andra Eva. Hon utplånar den första Evas synd och blir en medlare för människorna hos Gud och Jesus. Man kan se det som en parallell till Jesus som den andre Adam. Maria och Eva är ett motsatspar, kvinnoidealet och fresterskan, den som lydde och den som svek, och lät sig frestas. 1800-talets kvinnoideal kan mycket väl ses med Maria, den rena lydiga som förebild, för den som inte underordnade sig fanns Eva som det varnande exemplet. Mitt i allt detta började ett medvetande hos kvinnor växa fram, en protest mot underordning, romantisering, omyndighet, rättslöshet, brist på tillgång till utbildning och möjlighet till egen försörjning.

1.2 Syfte

De frågor jag vill ha besvarade, alltså mitt syfte med uppsatsen är, hur såg kvinnors villkor ut från ca 1850, vad nytt skedde? Kom frikyrkligheten att innebära en förändrad kvinnoroll, eller höll kvinnoidealet på att förändras så snabbt att kvinnor kunde verka i de nya rörelserna utan större obehag, och om så inte var fallet, vem eller vad höll dem tillbaka? Vi vet ju att det förekom kvinnliga predikanter i dessa grupper som ju samtidigt var mycket bibeltrogna. Finns det någon förklaring till det? Kan det vara så att det är viktigare vilken inställning ledarskapet i en organisation har för inställningen till kvinnors rätt att förkunna och missionera än bibelsyn. Stod den etablerade kyrkan för bakåtskridande eller förnyelse i samhället för kvinnors del?

1.3 Metod och avgränsning

Min metod är undersökande. beskrivande och analyserande, den avgränsning jag gör i tiden är 1850-1900. Konventikelplakatets upphävande och i och med det frikyrklighetens möjlighet att blomstra har stor betydelse för mina frågeställningar. Jag vill ha med en kort beskrivning över 1800-talets första del, eftersom jag hoppas kunna visa att händelseförloppet vad det gäller frikyrklighetens framväxt och att många av dess ledargestalter såg kvinnor som resurser i arbetet, sannolikt har haft stor betydelser för kvinnors möjligheter till utveckling. Genom att kort beskriva tiden före 1850 och dess kvinnoideal hoppas jag kunna visa hur stora omvälvningarna egentligen var. Det var inte bara frikyrkorna, utan även andra rörelser, som arbetar- och nykterhetsrörelser som stod för samhällsförändringen, men det berör jag bara kort i uppsatsen i den mån det är relevant. Jag kan inte heller vara heltäckande vad det gäller alla frikyrkor, av tids och utrymmesskäl, utan måste nöja mig med att analysera skeendet i de större och mer framträdande rörelserna, vilka ju också påverkat flest människor och därför haft en större betydelse för den totala utvecklingen. Jag kommer att koncentrera mig på Baptister, Missionsförbundare, Frälsningsarmén och EFS, förutom Folkkyrkan. På det viset får jag med väckelse både inifrån och utifrån den etablerade kyrkan.

1.4 Litteratur

Den litteratur jag har använt är mycket varierad. Allt från biografier, vetenskapliga avhandlingar, årsböcker och tidningsartiklar, allt för att få en så bred bild som möjligt av tiden och de skeenden som är av betydelse för mina frågeställningar. En del faktauppgifter har hämtats från internet. Författarna har studerat händelser och rörelser ur många olika synvinklar. På det sättet har jag försökt skapa djup och bredd i uppsatsen samtidigt som jag av utrymmes- och arbetsmässiga skäl, naturligtvis har tvingats begränsa mig då jag skriver en 10 poängs uppsats. Exempel på litteratur är Tro Frihet Gemenskap Svensk Baptism genom 150 år, redigerad av Berit Åqvist, Knut Kjellbergs bok Folkväckelse i Sverige under 1800-talet samt Inger Hammars studie Emancipation och religion. Den Svenska kvinnorörelsens pionjärer i debatt om kvinnans kallelse ca 1860-1900.

2 1800-talets Sverige

2.1 En kort historisk tillbakablick

Om en svensk från vikingatiden återvänt vart hundrade år till sin hembygd skulle han känt igen sig ganska väl fram till mitten av 1800-talet. Efter den tidpunkten blev förändringarna i samhället synbara i allt snabbare takt. Det gäller båda könens villkor, men framförallt kvinnans.[1] 1800-talets kvinnosyn var i stort sett oförändrad och inte minst kyrkan hade bidragit till att konservera den. Den kyrkliga synen på kvinnan präglades av en enhetlig uppfattning om kvinnan, hennes uppgifter och hennes ställning. I enlighet med den lutherska treståndsläran uppfattades kvinnan som en del av ett kollektiv eller en kategori, d.v.s. som maka, moder och husmoder.[2]

Rätten att aga sin hustru försvann inte för än 1864 då en ny lag gav kvinnor skydd mot att misshandlas i sina hem. Myndiga kunde ogifta kvinnor bli redan från 1810 genom en dispensansökan till konungen, den gifta kvinnan däremot var fortfarande att anse som makens egendom. Däremot kunde mannen inte utan kvinnas tillstånd sälja mark som hans hustru hade ärvt, det förekom också att gifta kvinnor representerade sig själva vid rättegångar som om de hade varit myndiga. Böterna fick däremot mannen betala som ekonomiskt ansvarig. Kvinnan förestod det inre hushållet, mannen det yttre. En ogift kvinna som blivit myndig förlorade den rätten om hon gifte sig. Inte för än 1938 blev en gift kvinna automatiskt myndig vid 21 års ålder. [3]

2.2 Kyrklig kvinnosyn och kvinnoideal 1800-1850

Kyrkans kvinnosyn uppvisar några intressanta förändringar under 1800-talet. Kyrkohandboken av år 1800 har en förändrad vigselritual gentemot den av år 1693. Kvinnans absoluta lydnad och formuleringen om mannen som kvinnans huvud byts ut mot formuleringar där man betonar vardera makens plikt och parets gemensamma plikter, till deras gemensamma sällhet. Också dopformuläret innehåller förändringar beträffande nöddop, något som inte var helt sällsynt med tanke på den höga barnadödligheten. Kyrkolagen av år 1686 hade gett företräde åt en man som dopförrättare, men nu talade handboken om en till laga ålder kommen, gudfruktig person, man eller kvinna. Med laga ålder måste ha menats mogen ålder, eftersom de flesta kvinnor aldrig nådde myndig ålder i strikt juridisk mening.[4]

Om man studerar opinionsbildande predikanter och deras kvinnosyn kan man hos t.ex. J O Wallin finna typiska exempel på det rådande kvinnoidealet. Oskuld och ovetenhet, det är den sanna kvinnans prydnad skriver han i ett brev till sin syster. I en predikan på Marie bebådelsedag 1827, talar han om Qvinnans Ädla och Stilla Kallelse. Hans syn på frågan är typisk för tiden och kyrkan och han säger sig vilja teckna kvinnan sådan hon bör vara. En kvinna bör först och främst äga en ren och hjärtlig fromhet, en kvinna utan tro är ett störande missljud i skapelsen. Predikanten förklarar att en man i samma belägenhet är att beklaga, men kan ändå vara värd aktning och förtroende. Medan en kvinna i samma situation är en både vedervärdig och oförklarlig stygglig avvikelse från den gudomliga ordningen. Enligt Wallin kan ingen, inte ens hon själv, hysa förtroende för henne. En kvinna bör också äga en anspråkslös och oförställd blygsamhet, och hennes kärlek är en allt försakande och uthärdande, hon vet vad det är att rätt älska.[5]

J O Wallin var en uppburen och ryktbar predikant och detta gav honom naturligtvis inflytande över åhörarens, och då predikan kom i tryck även läsarens sinnen. Fredrika Bremer skrev ett genmäle till denna predikan som det är oklart om hon någonsin skickade iväg där hon reagerade kraftigt polemiskt på Wallins ord. [6]

Många ledande och kända predikanter predikade på samma tema. Henric Schartau, Carl Fredrik af Wingård, Carl Peter Hagberg, Frans Michael Franzén m.fl. Franzén av slutar en predikan med förmaningen Så är Maria en spegel för qwinnan till efterföljd, likasom Eva till varning. Betrakten dem båda...[7]

2.3 Frikyrkornas intåg

Den första egentliga friförsamlingsrörelsen av betydelse i Sverige före 1870-talet var baptismen, inom baptismen hade man tidigt kvinnliga förkunnare och missionärer. De första Svenska baptistiska församlingen startade redan före 1850, och det var många som fick lida svårt för sin nya tro. Trakasserier från grannar, kyrkan och samhället med förhör hos prästen och fängelsestraff för villoläran hörde till vardagen för dessa människor. Många tvingades i landsflykt, medlemmarna i den första baptistförsamlingen i Göteborg, startad 1848, lämnade nästan alla landet för Amerika. En av de mer kända kolportörerna och traktatsspridarna, FO Nilsson landsförvisades 1851, men benådades av konungen 10 år senare och kunde då återvända hem till Sverige. Detta säger något om att under de 10 åren hände mycket på det kyrkliga området och från samhällets sida ser man en mycket försonligare attityd. De nya rörelserna gick uppenbarligen inte att stoppa med våld och hot även om utvecklingstakten för väckelserörelserna sedd över landet var ojämn. [8]

Från 1870-talet kom den kongregationalistiska rörelsen att svepa fram över landet med P. Waldenström som den store religiöse folkledaren. Metodismen gjorde samtidigt stora framsteg, sin höjdpunkt nådde den på 1890-talet.[9] Syndfrihetsläran som drog fram på 1860 talet orsakade en separation som ledde till att fribaptistsamfundet bildades. 1905 bröt pingströrelsen fram. Den i Stockholm bildade sjunde baptistförsamlingen, Filadelfiaförsamlingen, fick den unge Lewi Pethrus till pastor 1911, vilket snart orsakade en brytning med de ledande männen i samfundet.[10] Eftersom pingströrelsen relativt sett är så ung utelämnar jag den för övrigt i den här jämförelsen.

Orden Mina bästa män är kvinnor lär vara William Booths egna, som frälsningsarméns grundare gick han före när det gällde att ge kvinnor lika möjligheter. Hans egen hustru, Catherine framförde sin första predikan på pingstdagen år 1860. Frälsningsarmén var det första trossamfund som likställde kvinnor och män när det gällde predikoämbetet. Catherine, William Booths fru, var en duktig predikant, men många blev ändå förvånade, när hon började förkunna Guds ord offentligt, eftersom hon var kvinna. Kvinnor har alltid kunnat bli officerare i Frälsningsarmén och har alltid haft tillträde till samma uppgifter som män inom rörelsen. I Sverige startade verksamheter 1882 med svenskan major Hanna Ouchterlony i spetsen. Hon hade kommit i kontakt med familjen Booth och tillbringat en tid med dem i London. Med sig till Sverige och den första lokalen belägen i Stockholm hade hon ytterligare 4 salvationister och officerare, 2 män och 2 kvinnor. Efter bara 8 dagar hade gruppen hunnit få 50 nya rekryter trots hot om böter och fängelse.[11]

Detta är bara exempel på den frälsningsverksamhet som föregick på många olika håll i landet av många olika olika grupper. De kunde vara snabbt uppblossande eller mer långvariga och bestående. Den Hoofianska väckelsen drog fram över Västergötland, den Schartauanska över Västkusten och i Norrland spreds Lars Levi Laestadius lära. Inom den etablerade kyrkan kom också en väckelse ledd av prästen Hans Jacob Lundborg. Den 23 april 1856 samlades några missionsvänner och lade grunden till EFS. Kända personligheter som prästen och nykterhetsivraren Peter Wieselgren i Göteborg och Häradshövding Odencrantz från Jönköping både goda vänner med prosten Jonas Sandell far till Lina Sandell stödde den nya väckelsen.[12]

2.4 Sammanfattande bedömning kvinnosyn 1800-1850

Man kan sammanfatta första delen av 1800-talet och dess kvinnosyn på följande sätt. Kvinnosynen var en bibliskt ortodox nedärvd syn, i stort sett oförändrad men med inslag av romantikens uppfattning om kärleken och kvinnan-ängeln den spröda och blyga. Kyrkan och samhällets idealiserade syn på makan, modern, husmodern hade sin motsats i det ringaktade: ogift, ofruktsam, omyndig. En kvinnas värde och bestämning var alltså att bli gift och få familj. Att få en utbildning och självständighet prioriterades inte. Med tanke på att flickorna skulle underordna sig kyrkan och mannen fanns det ett värde i att hålla dem i okunnighet och tukt. Inte så att det var uttalat medvetet men det var den samhälleliga kulturella ordning som tjänade samhället och familjen på bästa sätt. Kvinnor var bokstavligen det svagare, klenare könet. Åtminstone i familjer där man hade råd att låta det förhållandet råda. Fattiga kvinnor kunde däremot få ge sig ut på åkrarna bara någon eller några dagar efter en förlossning för att familjen skulle överleva. Dessutom riskerade de straff eftersom de skulle stanna hemma som orena efter förlossningen.

Den samhällsförändring som var på väg berörde i störst omfattning kvinnorna, men hade betydelse genom alla samhällsskikt oavsett köns- eller klassgräns. Det nya sättet att se på kyrka och religiös avgörelse innebar också ett nytt sätt att se på enskilt ansvar och enskild avgörelse och människan som individ. Från att ha varit samhällets ansvar och inte individens kom nu de nya fria kyrkorna som en frisk fläkt i det föråldrade stelnade. De nya kyrkorna var inte heller förbundna med samhället och dess olika politiska och sociala funktioner som den etablerade kyrkan. Predikanter och pastorer kom inte ur de gamla konservativa prästsläkterna. Till och med kvinnor predikade, även om det var långt ifrån vanligt i alla rörelser. Det svenska samhället stod inför en av sina största omvälvningar.

3 Frälsningsarmén

3.1 Frälsningsarmén i Sverige

1882 startade Frälsningsarmén sin verksamhet i Sverige under fanan med orden Blod och Eld. De första svenska frälsningssoldaterna var 5 till antalet när de startade sin verksamhet. 3 kvinnor och 2 män, alla med officers grad. När det gäller jämställdhet och möjlighet för kvinnor att utvecklas inom en organisations alla områden är just Frälsningsarmén en stor föregångare. Inte nog med att kvinnor hade samma möjligheter som män, ofta var det flickor som knappast var mer än tonåringar som skickades ut på viktiga uppdrag. Major Hanna Ouchterlony, en svenska med skotskt påbrå träffade arméns grundare William Booths son Bramwell, när denne var på konvalescensvistelse i Värnamo, Hannas hemstad, där hon drev en bokhandel. Hanna var då redan en mogen kvinna i 40-års åldern, och fängslades av Frälsningsarméns innerliga och glada kristna budskap och deras sociala patos.[13] Hanna Ouchterlony hade under flera år lyssnat till olika väckelsepredikanter i Småland och pastor Karl Palmberg var hennes själavårdare. Han uppmuntrade henne att gå omkring till sjuka gummor och läsa Rosenius, men hon gick både till män och kvinnor. Hon startade en syjunta och söndagsskola för fattiga, och hjälpte till med både kläder och bönemöten men hon förblev själv en sökande själ.[14]

Under de 2 år hon till och från vistades i det Boothska hemmet i London, blev Hanna Ouchterlony själv frälsningssoldat. Hennes uppdrag blev att starta en armé i Sverige när Booths ansåg hennes andliga utveckling vara tillräcklig. Innan det fick Hanna Ouchterlony tillfälle att prova på att predika i Göteborg hos baptistpastor Truvés församling. Hon var inte glad åt uppgiften, att en kvinna skulle gå upp och tala offentligt var ännu inte accepterat, men hon gav med sig. Bramwell Booth hade tidigare skrivit i ett brev till henne, att han höll det för troligt att kvinnor fyllda av den helige Ande skulle få mycket makt i Sverige. Och att man skulle blicka upp till dem som änglar. Hon möttes naturligtvis av motstånd, men samtidigt beundrade många hennes mod, och hon blev kallad till allt fler platser för att predika.[15]

Av dem som sändes ut till Sverige 1882 för att inleda frälsningsarbetet var kvinnorna i majoritet, de hade också alla officers grad. De var alltså på inget sätt underställda sina manliga kollegor. Alla beslut togs gemensamt. Den som ledde gruppen var kapten Jenny Swenson. Den första egna egendomen i Sverige, i Uppsala, döptes till Frälsningsarken av Hanna Ouchterlony. Det var inte någon lätt kamp den första gruppen frälsningssoldater fick, men den kröntes ändå relativt snabbt med framgång.

De första Svenska församlingarna leddes alla av kvinnliga officerare till att börja med, det var i Stockholm, Göteborg och Uppsala. 1884 gjordes ett försök med manliga ledare i Stockholm och Göteborg, men båda försöken slog illa ut och höll på att orsaka splittring. Den förste mannen på ledande post i Sverige blev Emanuel Hellberg, en student på bara 20 år från Uppsala. I september 1884 tillträdde han en post som befälhavare i Göteborg. Inte för än året efter kom det fler manliga församlingsledare i Sverige.[16] När Hanna Ouchterlony efter 10 år som frälsningsofficer kallades vidare för att öppna eld mot Norge hade den Svenska Frälsningsarmén 10 000 soldater, 500 officerare, 150 kårer och 30 fastigheter.[17]

3.2 Flickpredikanter och Hallelujaflickor

Under de första 4 åren leddes Frälsningsarméns anfall på Svenska städer av kvinnor. Under 1800-talets senare del utförde kvinnliga salvationister ett arbete som i mångsidighet och omfattning saknar motstycke i tiden. Hon blev en helt ny kvinnotyp i det nittonde århundradet, en blandning av ordenssyster och präst. De kvinnliga frälsningssoldaterna kan ses som en förbindelselänk mellan nunnan och den kvinnliga prästen. Nunnorna var till skillnad från sina bröder i munkklostren förvisade till sina kloster, men frälsningssoldaterna rörde sig fritt ute på gatorna på jakt efter Guds förlorade barn.[18]

Mången eld ingen för het.

Mången väntan ingen för lång.

Ju mer det brände, dess mer det tände.

Ju mer det dröjde, dess mer det böjde.

Ju mer det böjde, dess mer det höjde

Major Jenny Swensson pionjär i Frälsningsarmén Sverige

Frälsningssoldaterna kallades både flickpredikanter och hallelujaflickor, och som jag förstår det var det mycket enklare, kanske enda möjligheten, att sända ut unga flickor som inte hade familj ännu, eller sådana som var ogifta. Samhällets motstånd hade nog varit betydligt hårdare annars. Många av de svenska soldaterna var fortfarande tonåringar, men med stark frälsningsglöd och viljestyrka. Flickor som Kapten Emily Pettersson som bildade Göteborgs första kår 1883, Kapten Annie Hartelius Uppsalas första befälhavare, Kapten Hanna Gabriel som ledde verksamheten i Visby och många fler. Både soldaternas klädseln och det faktum att de var flickor väckte stor uppmärksamhet, både negativ och positiv. Många kom av ren nyfikenhet på möten, eller bara för att ställa till med bråk. [19]

3.3 Frälsningssoldater och Schartauaner

Mötet mellan Frälsningsarmén i Göteborg och den Schartauanska väckelsen blev stormigt. Eftersom kyrkan och samhället var så sammanflätat kunde skolinspektören hota eleverna vid stadens skolor att de inte skulle få gå i skolan om de besökte arméns möten. Det hände också att präster vägrade konfirmera unga flickor som besökte mötena, men då kom andra till hjälp och såg till att de ändå blev konfirmerade. [20] Det fanns också präster i stiftet som såg värdet i arbetet och gjorde vad de kunde för att hjälpa salvationisterna. Pastor Torin i Jonsered besökte då och då möten, en gång kom han tillsammans med ett dussin präster efter ett prästmöte, dessutom visade han sitt öppna stöd genom att efter ett tag gå upp på plattformen och deklamerade psalmer.[21]

3.4 Samhällsmotstånd

Att vara Frälsningssoldat var visserligen ett för tiden jämställt arbete, även om det de första åren var slitsamt och oavlönat. Officerarna levde som de första kristna och köpte vad de behövde om det fanns pengar till det. De positiva sidorna var att arbetet gick relativt bra framåt och att båda könen erbjöds lika villkor, men myndigheterna såg inte alltid med blida ögon på verksamheten. Att vara frälsningsofficer var att vara hängiven, ett vanligt liv med man och barn var inte att tänka på, inte för pionjärerna. När man funderar över jämställdheten i en förlängning visar det sig att kvinnor som gift sig blir benämnda med makens namn och grad. Trots det är systemet unikt för tiden.

Det förekom att officerare fick tillbringa tid i fängelse, det var många krafter i rörelse för att stoppa dem på olika vis. En grupp var krögare som såg sina inkomster minska i takt med att människor med alkoholproblem blev frälsta och nyktra. Andra som orsakade problem var som i fallet med Göteborg var andra religiösa grupperingar. Inte heller den etablerade kyrkan såg med blida ögon på armén trots en försäkran från arméledningen att de inte var en religiös sekt utan stod kvar inom den Lutherskt evangeliska kyrkan.

Stadsmakten hävdade dock att armén inte kunde anses ha rätt att omfattas av religionsfrihetens privilegier, då dessa bara gällde vid gemensam andaktsutövning enligt Kungl. Förordning av 1868. Mötena som var välbesökta, trots inträde, kunde knappast kallas det enligt myndigheterna. Detta beslut banade vägen för ibland våldsamma polisingrepp. Man förbjöds också hålla möten efter mörkrets inbrott, något som inte alltid gick att efterleva med böter och fängelsestraff som resultat.[22]

Pressen var ofta hånfullt inställd och drev gäck med både verksamheten och utseendet hos soldaterna. Det faktum att många var kvinnor gjorde dem än lättare att angripa, att de dessutom utförde traditionellt manliga uppgifter, som att predika fann man både upprörande och löjeväckande. Ett exempel på pressens behandling i början av verksamheten är Dagens nyheters artikel efter mötena på nyårsaftonen och nyårsdagen 1882 på Ridhuset vid Grefthuregatan som bl.a. anger att: Den svartklädde såg ut att vara en hygglig ungdom på några och tjugo, den uniformerade tittade med små, bruna, illmariga ögon omkring samt svängde med armarna: bestämt ett minne från becksömstrådarna och skomakartavlan. Han var medelålders. Sylarna hade däremot det äldre fruntimret fått i sina ögon. Hon blickade vasst och skulle i övrigt med fördel kunna uppträda i Fausts Häxköket. Det andra fruntimret såg förvånat ut och syntes vara det minst bevandrade i detta slags sport. Den tredje bar spår av en mera ovanlig skönhet. Hon kastade utomordentligt världsliga blickar omkring sig. Hoppla![23]

3.5 Analys av Frälsningsarméns kvinnosyn

1 En princip som Frälsningsarmén företräder är att kvinnor har samma rätt som män att deltaga i det stora arbetet att förkunna frälsning i världen. En kvinna kan ges vilken ställning eller befogenhet som helst i FA, alltifrån underofficer till general.

2 Denna princip grundar sig på Bibelns framställning av kvinnans insatser och dess erkännande av hennes ställning och därtill den förmåga kvinnan visat sig ha i fråga om frälsningskrigets angelägenheter när det gäller att påverka människors hjärtan och samveten för Gud.

3 Förståelse bör visas kvinnan och hänsyn bör tas till det arbete som ofta faller på hennes lott på grund av omsorger om hem och familj. Skulle vissa olägenheter uppkomma genom den oregelbundenhet i arbetet som orsakas av kvinnans förpliktelser inom familjen, skall man finna att dessa uppvägs av de fördelar som hennes personliga inflytande innebär genom de egenskaper hon besitter.[24]

Frälsningsarmén är en ovanlig företeelse för 1880-talets Sverige. Visserligen ger de flesta böcker jag kunnat finna en idealiserad bild av verksamheten, men inom armén finner vi ändå en väldigt ovanlig syn på kvinnan, hennes möjligheter och skyldigheter. Många av de kvinnliga officerarna var unga Kanske passar stridsropet blod och eld unga människor som ofta är hängivna och idealistiska. När man fått familj blir det svårare med den sortens hängivenhet, speciellt i 1800-tals samhället där kvinnan fortfarande förväntades leva som maka och mor och hade ytterst få möjligheter till en egen försörjning. Att det fanns gott om kristen entusiasm och kampvilja likasom en stark tilltro till bönens kraft är uppenbart. När det gäller leverne var Maria idealet, men i verksamheten krävdes Evas företagsamhet, man gick bokstavligen ut i krig för Jesus.

Efter William Booths död minskade det kvinnliga ledarskapet. Detta visar på att ledarna har stor betydelse för en rörelses syn på olika frågor, i det här fallet kvinnosyn. Catherine Booths styrka och egen predikobegåvning låg också bakom mycket av kvinnornas framgångar inom Frälsningsarmén och den sällsynta möjlighet de fick att ta ledaransvar, predika och evangelisera. Frälsningsarmén har sina rötter inom metodistkyrkan där kvinnor haft en möjlighet att predika ända sedan 1700-talet, eftersom Wesley hade en öppen och fri syn på kvinnans rätt att förkunna evangelium. Från Wesley och metodisterna härstammar också synen på sakramentens symboliska innehåll. General Booth ansåg att man vare sig skulle förrätta dop eller ordna med nattvard, eftersom andedopet var så mycket viktigare. Inom Frälsningsarmén gick man dessutom ytterligare ett steg längre när man helt uteslöt sakramenten med motiveringen att frälsningen skall upplevas direkt.

4 EFS

4.1 En inomkyrklig väckelse

År 1856 bildades EFS (Evangeliska Fosterlands Stiftelsen) som en självständig organisation inom folkkyrkan. Här ser vi ett tydligt pietistiskt drag. Man var kritisk mot de liberala folkkyrkoprästerna, men ville inte lämna statskyrkan, utan bedrev verksamhet inom den yttre kyrkan, med egna predikanter. I vanlig pietistisk anda sökte man upprätta en kyrka inom kyrkan. Tongivande personer inom rörelsen var bl.a Carl-Olof Rosenius, Hans Jacob Lundborg, Bernhard Wadström och Waldemar Rudin. En målsättning för rörelsen var att den skulle arbeta i fri anslutning till våra kyrkosamfunds inrättningar med detta markerades två skilda saker, friheten från och anslutningen till den etablerade kyrkligheten. Med det menade man att man inte var underställd kyrkliga myndigheter, men att man fortfarande anslöt sig till kyrkans bekännelseskrifter.[25] Sin första teologiska utbildning startade EFS 1862 på två olika platser, dels i Hazeliushuset i Stockholm och dels vid H J Lundborgs kolportörsskola i Gryttehed. Året efter flyttades verksamheten från Stockholm till Johannelund, en lantegendom utanför Bromma.[26]

H. J Lundborg som var präst fortsatte sin prästgärning även efter EFS bildande, vid tiden för dess bildande var han tjänstledig p.g.a hälsoproblem. I Lindesberg dit han kom som präst 1857 startade snart en allmän väckelse, hans förkunnelse var enkel och kom från hjärtat. Enkla praktiska tillämpningar var hans styrka.[27] En väckelse som baserar sig på frälsning åt den enskilda individen måste komma med ett sådant språk att den som lyssnar både kan förstå det som sägs och ta det till ditt hjärta för att det skall bli personligt integrerat i honom eller henne.

4.2 Kvinnosyn och allmänt prästadöme

I det som skrivits om Evangeliska Fosterlands Stiftelsen är kvinnorna i bakgrunden, de finns med som anonyma syföreningar, missionsföreningar, söndagsskolalärarinnor och husmödrar, alltså ungefär som i resten av samhället. Kanske handlar det om att man fortfarande stod innanför dörrarna till folkkyrkan. Däremot deltog Svenska Missionsförbundet, som härstammar från EFS, i debatten på 1880-talet som fördes om kvinnlig predikan. Där ett skäl som anfördes för var att det fanns så många att frälsa så männen räckte inte till. Ett motargument var att människor också blivit väckta genom predikan av kor, naturföreteelser och oomvända statskyrkopräster.[28]

EFS betonade läkmannaansvaret och det allmänna prästadömet, någon debatt om kvinnliga pastorer eller predikanter tycks inte ha förekommit utan man har följt Svenska Kyrkan tidsmässigt. Kvinnor hade tillträde till kortare kurser för missionärer på Johannelund, de första kvinnorna på teologisk utbildning kom i slutet av 1950 talet. På det hela taget tycks inte frågan ha varit brännande, man deltog inte i den debatt som bl.a predikanten Nelly Hall orsakade där både Svenska Missionsförbundet och Baptistsamfundet var inblandade.[29]

Stiftelsens primära uppgift var först och främst inre mission. En tanke som grundaren Hans Jacob Lundborg höll levande var att om Sveriges kyrka inte skulle förfuska sin stora uppgift, måste alla tillgängliga krafter även utanför det officiella ämbetet få möjlighet att göra en insats för fosterlandets evangelisering .[30]

Inom EFS fanns det två fromhetsinriktningar, centralfigurerna för var och en av dessa var Waldemar Rudin och C O Rosenius. Rosenius stod för en mer fri evangelisk kristendomstyp än Rudin som med klara argument och överbevisning främst vände sig till intellektet. Det handlade om en friare och en mer bunden syn på evangeliet.[31]

4.3 Församlingstanken hos EFS

Församlingstanken hos EFS var att det först och främst är en läkmannarörelse, därför var ändå kvinnosynen något annorlunda än i folkkyrkan. Alla uppgifter blev viktiga och lyftes fram,. Eftersom man arbetade med först inre och sedan även yttre mission, behövdes villiga händer för alla uppgifter.[32] Syföreningsformen är den äldsta formen för kristen verksamhet vid sidan av det officiella ämbetets utövning, man kan knappast överskatta den betydelse alla dessa kvinnor haft som med sina händer arbetat in miljontals kronor. Genom syföreningens verksamhet har också Guds ord hållits vid liv och evangeliserats. Kvinnor har kunnat dela med sig av kunskaper och erfarenheter av sitt kristna liv till varandra på vardagsspråk. Sy- och missionsföreningarna blev en möjlighet för kvinnorna att komma utanför hemmen och på eget initiativ uträtta något praktiskt.[33]

Poängen med EFS var just detta att rörelsen bars upp av många människors arbete, man försökte på ett nytt sätt förverkliga tanken om det allmänna prästadömet, allt i tidens anda. Det var inte frågan om att hjälpa till i arbetet utan att ta ansvar. Synen var att alla människor själva kunde läsa och förstå Guds ord och med utgångspunkt från det dra riktiga slutsatser för sitt eget handlande. Egentligen är det Luthers egna tankar som man starkt betonar. Han använde 1 Petrusbrevet 2:9-10[34] för att belägga tanken att varje människa är prästvigd genom dopet., och just det Bibelstället ville man ta fasta på. [35]

4.4 Lina Sandell och EFS

När man talar om EFS är det värt att nämna psalmförfattarinnan och diktaren Lina Sanell-Berg som kan benämnas vårt lands första kvinnliga förlagschef. Hon kallades till EFS efter beslut av styrelsen 1861 för att arbeta som författare och översättare. Eftersom hon är både kvinna och en stor psalmdiktare, med en produktion på ca 2000 psalmer och dikter har hon en självskriven plats i den Svenska kristenhetens historia. Många av hennes psalmer som Tryggare kan ingen vara, Blott en dag ett ögonblick i sänder och Bred dina vida vingar tillhör fortfarande våra vanligaste på dop och begravningar. Som författare, redaktör och översättare åt EFS gjorde Lina Sandell en stor insats, hon var med och skapade kristen litteratur för barn, som Barnens tidning, Lilla Esters söndagsbok och Korn åt små fåglar. För kalendern Korsblomman var hon redaktör och författare i hela 37 år. Som kvinna har Lina Sandell varit föregångare med tanke på att hon större delen av sitt vuxenliv var aktiv yrkeskvinna, något mycket ovanligt. Hon fortsatte också att arbeta efter giftermålet 1867 med Oscar Berg, något som var sällsynt.[36]

4.5 Analys av EFS och kvinnorna

Kvinnosynen inom EFS var inte revolutionerande, samfundet uppstod ur folkkyrkan, ledargestalterna var i flera fall själva präster, och det finns inget som tyder på att de hade en kvinnosyn som skiljde sig från samhället i övrigt. Kvinnor fick visserligen fler uppgifter och åkte ut som missionärer men kvinnosynen var ändå den Lutherskt ortodoxa.

Det förekom ingen debatt om kvinnor som predikanter, istället betonades det allmänna prästadömet enligt Martin Luthers tankegångar som ändå gav varje uppgift ett värde. Det som man kan säga var nytt var att rörelsens småskalighet och att kvinnor gavs utrymme på många fler poster än tidigare. Genom att anställa en kvinna på en så framträdande plats som den Lina Sandell fick visar styrelsen också att det hos EFS fanns något mer frisinnat än i Folkkyrkan i övrigt.

5 Svenska Baptistsamfundet

5.1 Med dopet i centrum

Som jag skrev i inledningen var Baptisterna den första större friförsamlingsrörelsen före 1870-talet, den första bildades i Vallersvik i Halland redan 1848. Från början rörde det sig om ett flertal små lokalt ledda församlingar, men 1857 hölls en allmän konferens i Stockholm som bevistades av representanter för inte mindre än ett 40-tal små församlingar. Detta var något helt unikt, en demokratiskt sammansatt generalkonferens. Baptisterna stödde den kongregationalistiska grundprincipen, d.v.s att varje lokalförsamling skulle vara fri från styre uppifrån. Men från kolportörer och andra människor i de egna leden kom krav på utbildning och utsändande som gjorde att ett samordnande organ blev nödvändigt. 1866 kom Betelseminariet till stånd och gav predikanterna en efterlängtad möjlighet till utbildning. Också där var man en föregångare inom Svensk frikyrklighet.[37]

En splittring inom rörelsen ledde 1872 till att Fribaptisterna bildades med Skånepredikanten Helge Åkesson som ledande gestalt. Hans avvikande lära om försoningen och helgelsen vållade stor strid inom några församlingar. Det gjordes centrala försök till medling, men den sydsvenska distriktsföreningen tog då saken i egna händer och uteslöt Broby församling i vilken de flesta hyllade åkianismen.[38]

Formell antogs namnet Svenska Baptistsamfundet 1887, men som rörelse är den alltså mycket äldre. Detta faktum att det var den första större frikyrkliga rörelsen gjorde att svenska baptister utsattes för svår förföljelser. Med sin omvändelsenit och sitt konventikelväsen är det helt klart att Baptisterna är en gren av folkväckelsen. Bortsett från sin dopsyn är teologin lika med nyevangelismens.[39]

Den baptistiska dopsynen gjorde att rörelsen fick känna på ett hårdare motstånd än andra väckelser. F O Nilsson kom i kontakt med Baptismen redan på 1840-talet efter att först ha anslutit sig till Metodistkyrkan. Det som kom honom att söka sig vidare var tvivel om barndopets berättigande. 1847 lät han sig döpas i Hamburg och tog sig sedan hem till Sverige där han startade den första baptistförsamlingen 1847. Som många andra kolportörer var han understödd med medel från utlandet, i hans fall av American seamen´s friend society. Från dem erhöll han bidrag för sin verksamhet till och med 1851 då han landsförvisades. Prästen Anders Wiberg, som lämnade sitt ämbete och reste till USA sommaren 1852 för att samarbeta med baptisterna gav rörelsen ett viktigt teologiskt verk som kom att få en grundläggande betydelse, Hvem bör döpas och hvaruti består dopet.[40]

När baptistiska Wecko Posten 1898 presenterade en kavalkad av de 12 största förkämparna under de första 50 åren, återfanns en kvinna bland namnen. Lärarinnan Näs Anna Persdotter, född 1826. Näs Anna lyckades trots att hon var både fattig och faderlös, och fick tigga sig fram i sin barndom bli lärarinna. Baptister vägrade allt oftast att sända sina barn till skolundervisningen som hade blivit obligatorisk 1842, de ansåg att barnen undervisades felaktigt i katekesen. En lösning blev egna skolor, Näs Anna var en av dem som drev sådana. Anna hade fått lida svårt för sin tro, trots att hon inte döptes för än sent på 1850 talet, hon tvingades i fängelse vid ett flertal tillfällen vid vatten och bröd, då hon saknade medel att betala böterna. Hon tvingades också fram framför församlingen i handfängsel för att knäböja för prästen och avsvärja sig sin baptistiska tro. Något hon vägrade vilket medförde nytt fängelsestraff. En annan sak som hon och många fler baptister gjorde sig skyldiga till var att ta emot nattvarden oskriftade, d.v.s utan förberedande förhör. Baptismen växte alltmer och redan i slutet av 1860-talet, bara ett par år efter konventikelplakatets upphävande omfattade den 207 församlingar med 8100 medlemmar.[41]

5.2 Reformpolitik och Religionsfrihet

Baptisten Adolf Drake startade på 1860-talet tidningen Wecko Posten, den skulle vara en tidning för frihet och liberala reformer, en tidning för frisinnade kristna. Här ville han visa hur man skilde sig från den inomkyrkliga väckelsens konservativa tidning Wäktaren. WP visade tidigt intresse för sociala frågor, som arbetarfrågor, men den var emot socialism, då den inte alls enligt utgivaren företräde den sanna frihetens sak. Man ansåg att alla enskilda rättigheter kunde uppslukas av det som statens gemensamma väl kunde kräva. Vad tidningen ville var, att gentemot de konservativa värderingarna verka för ett liberalare samhällsskick. 1988 övertog J A Borgström och Jacob Byström tidningen med ambitionen att fortsätta vara det kristna vänsterfolkets politiskt religiösa organ. Det var kampen för religionsfrihet och de trakasserier man hade fått utstå från myndigheterna som hade fört baptisterna till det liberala lägret och i denna anda ville de nya redaktörerna fortsätta.[42]

På 1890-talet hårdnade kampen om religionsfrihetens utvidgande och befästande, man tyckte sig märka att de konservativa biskoparna och prästerna troget höll ett vakande öga på gamla paragrafer och att de reaktionära kyrkomännen var orubbliga i sina ståndpunkter. Vid samma tid sattes det igång en aktion av ledande präster, gällande dem ålagda plikter som att anteckna dop. Man vägrade anteckna döpt av lekman. Waldenström kom i häftig strid med ledande kyrkomän angående detta och det hela avgjordes med att man skulle anteckna icke av Svenska kyrkan döpt. Fortfarande år 1882 förekom det att präster vägrade människor utträde ur Svenska kyrkan med motiveringen att Baptistsamfundet inte var ett av staten erkänt trossamfund. Enligt dissenterlagen var denna vägran olaglig eftersom det redan 1884 genom prejudikat hade fastslagits att den som begärde ut träde visserligen måste uppge vilket samfund han eller hon begärde utträde till, men att det inte måste vara ett av staten erkänt samfund. Andra handlingar som väckte upprörda känslor var tvångsdop av barn och godtyckliga tillägg i flyttningsbetyg av präst så sent som på 1890-talet.[43]

5.3 Kvinnopredikantfrågan, för eller emot

I början av 1890-talet uppstod en debatt inom flera fria samfund, huruvida kvinnliga evangelister kunde vara bibliskt och tillbörligt. Var det rätt att unga kvinnor gav sig ut för att predika och vinna själar? Det då relativt nybildade Helgelseförbundet hade i slutet av 1880-talet börjat sända ut kvinnor för att evangelisera, som gått på deras bibelskola i Götabro, Närke. Pastor John Ongman tog upp tanken inom Baptistförbundet och stödde den. Ongman gav ut en skrift efter predikantmötet 1896 med titeln Kvinnans rätt att förkunna evangelium samma titel hade en skrift av Catherine Booth haft där också hon ville belägga kvinnors rätt att predika. Ongman som tidigare varit pastor i den Svensk-Amerikanska baptistförsamlingen i Minnesota hade en friare syn på kvinnor än många andra svenska män vid den här tiden. I USA och England fanns det ju också sedan lång tid kvinnor som evangeliserade.[44]

På baptisternas predikantmöten samt i tidningen Wecko-Posten hölls en livlig debatt om kvinnans rätt att offentligt förkunna evangelium. Trots en starkt negativ inställning från ledande personer inom Baptistsamfundet fortsatte det årliga utsändandet av kvinnliga evangelister från Bibelskolan i Örebro. Uttrycket "Ongmans flickor" efter skolans pastor myntades av motståndarna som på ett hånfullt och nedlåtande sätt talade om dessa förkunnare. Redan i juni 1891, före den första bibelskolekursen, diskuterades frågan på baptistförsamlingarnas allmänna konferens i Stockholm. Referatet i tidningen Baneret den 26 juni 1891 berättar att konferensen diskuterat lämpligheten i att anställa kvinnliga predikanter. "De allra flesta talarna uppträdde afgjort emot kvinnliga predikanters verksamhet såsom stridande mot Guds ord och det passande. En talare liknade kvinnorna vid eldsprutande berg. Endast ett par talare framhöllo det betänkliga uti att vilja utestänga kvinnorna från det offentliga vittnandet om Kristus."[45]

De Bibelställen som oftast framfördes mot att kvinnor skulle få en offentlig roll i församlingarna var 1 Kor 14:34[46] och 1 Tim 2:12[47]. Dessa bibelställen vill enligt Ongman fråntaga kvinnan en av kristendomens allra största och viktigaste förmåner, nämligen att offentligt såväl som enskilt förkunna Jesu Kristi frälsande evangelium för det fallna människosläktet. Man hade misstagit sig på apostelns mening menade Ongman, påverkad som man varit i dessa såväl som i många andra fall av djupt inrotade fördomar mot kvinnan. Genom en rättvis och konsekvent tolkning trodde han sig kunna påvisa att kvinnans förkunnande av Guds ord icke allenast är tillåtet utan till och med i Guds ord påbjudet både genom föreskrifter och föredömen Så säker och frimodig var John Ongman i denna fråga trots en tidvis ganska hätsk tidningsdebatt.[48]

August Källberg pastor i Östersund utgav samma år en starkt polemisk skrift under namnet Är kvinnopredikandet Bibliskt, i den här frågan fanns det inget mellanting utan antingen ställde man sig för eller emot. Malmö Evangeliskt Lutherska sällskap tvingades att splittras sedan Nelly Hall varit där och predikat och utför helbrägdagörelse under 3 år. Redan efter hennes första besök uppstod partier för eller emot och till sist blev situationen ohållbar.[49]

5.4 Analys kvinnosyn inom Baptismen

Det finns influenser inom baptismen från Catherine Booth och Frälsningsarmén. John Ongman hade uppenbarligen tagit intryck av hennes argumentation rörande kvinnor som predikanter. Det som skiljer är att han fick slåss för sina åsikter i de egna leden. Att kvinnor skulle predika var inte självklart. John Ongman hade vistats och arbetat som pastor i USA där kvinnor hade verkat som predikanter sedan länge, och där sett hur kvinnor fungerade i sådan verksamhet. Här har vi ytterligare ett exempel på hur personer i ledande befattning i ett samfund slåss för kvinnornas rättighet mot personer med konservativa åsikter som motarbetade utvecklingen på området. Om starka personer i ledande ställning inom ett samfund drivs av en övertygelse om att det man gör är det rätta och dessutom har mod och vilja att driva igenom en förändring finns det uppenbarligen goda möjligheter att påverka. Kanske spelar också tidpunkten en väsentlig roll, frikyrkligheten var inte längre helt ny och tiden var mogen för nya landvinningar.

6 Svenska Missionsförbundet

6.1 Missionsförbundet uppstår

Under ett predikantmöte i Betelkapellet 1878 avskiljde sig 37 män för egna överläggningar. Man hade samlats för att i den svenska frikyrkorörelsen diskutera stora frågor som vad är Kristi församling. Om detta var enigheten i det närmaste total att det inte var lika med Statskyrkan, en definition som ansågs riktig var troendeförsamlingen, Waldenström pläderade flitigt för alla på Kristus troende. Men när det gällde andra frågor som dop och nattvard var oenigheten stor. Baptisterna vägrade att dela nattvardsgemenskapen med andra än troendedöpta. När de 37 männen hade diskuterat färdigt enades man om att i protokollet skriva. § 7 På förslag av pastor E.J. Ekman konstituerades efter en stunds diskussion ett missionssällskap under namn av Svenska Missionsförbundet....[50]

1870-talet var de stora lärostridernas decennium inom den nyevangeliska väckelsen. Waldenström hade en predikan införd i Pietisten 1872 om försoningen som ytterligare aktualiserade denna brännande fråga. Striden stod hård mellan den gamla evangelisk-lutherskt osenianska synen och den nya Waldenströmska. Många ledande predikanter följde Waldenström i frågan, medan andra som T H Odencrantz stod fast vid sin rosenianskt färgade försoningsuppfattning[51]

Nattvardsfrågan blev den fråga som tycktes stjälpa hela lasset, men redan innan hade alltså Waldenström med sin försoningslära skapat en djup klyfta inom EFS. Lina Sandell var mycket besviken över de många stridigheterna och önskade att man istället kunde hålla sig mer till Herren. Många av hennes vänner satt i det andra lägret, å andra sidan ville hon inte ta avstånd från den Lutherska bekännelsen. Till mångas besvikelse uteslöts Waldenström 22 maj 1877 som ombud inom EFS.[52]

6.2 Ämbetsfrågan en fråga om lekmannens roll

Inom Svenska Missionsförbundet fördes det ingen större diskussion om kvinnor som predikanter, det gällde snarare vad en lekman borde och kunde uträtta i församlingen. Under den debatt som fördes i kyrklig press på 1890-talet gjordes dock några inlägg i frågan. En sak som är intressant i sammanhanget är att argumenten både för och emot kvinnor som predikanter, hämtades ur Bibeln, alla debattörer var djupt kristna människor. Diskussionen kom snarast att gälla hur vissa bibelord, de de jag tidigare nämnt skall tolkas. En diskussion som fördes från båda lägren handlade om kvinnans naturgivna plats. Förespråkarna för kvinnliga predikanter ansåg att hon kunde sprida ordet så länge det inte inverkade menligt på hennes husliga plikter.[53]

6.2 Kvinnan i Svenska Missionsförbundet

De män som fanns i ledningen för Svenska Missionsförbundet kom ursprungligen till stor del från EFS, och då det inte var frågan om kvinnliga predikanter som splittrade samfundet, är det inte heller att förvänta sig en annan kvinnosyn inom SM är inom EFS. Den frågan hade inte varit aktuell innan och var det inte nu heller, förutom den debatt som Nelly Hall och andra kvinnliga evangelister orsakade på 1890-talet. Den påverkade inte SM på något djupgående vis.

Att kvinnorna syns så dåligt i frikyrkorörelsen är underligt med tanke på att det skulle kunna kallas en kvinnorörelse. Av de matrikelförda medlemmarna var 2/3 kvinnor. Som ett exempel på kvinnors osynliggörande kan nämnas att i de två stora Missionsförsamlingarna i Gävle och Uppsala hade kvinnorna varken rösträtt eller yttranderätt vid församlingsmötena för än 1912. De var inte heller valbara till styrelsen. När det väl blev aktuellt med en ändring visade det sig att både systrar och bröder var tveksamma, uppenbarligen var inte rösträtt och styrelseuppdrag en naturlig del i kvinnornas föreningsmedlemskap inom SM.[54]

Kvinnorna hade här den traditionella rollen som fanns i alla frikyrkosamfund, och som jag tidigare nämnt så fanns det ändå en större möjlighet att ha en uppgift även för en kvinna än i folkkyrkan. Det ökande läkmannainflytandet och missionen gjorde att det fanns gott om arbete, om än inte som predikant. I rörelserna försökte man också leva mer likt de gemenskapsideal som rådde bland de första kristna. Sammanfattande kan man säga att kvinnorna här främst utförde traditionella uppgifter, med undantag för uppdrag som söndagsskolalärarinnor och missionärer.

7 Var stod folkkyrkan

7.1 Den eviga tvåfalden

man - kvinna

sol - måne

dag - natt

himmel - jord, eller underjord

ljus - mörker

söder - norr

öster - väster

höger - vänster

ande - kropp

gudomlig - demonisk

Listan kan göras oändligt mycket längre, om vi studerar listan ser vi att en rad ting och begrepp är knutna till den kvinnliga principen liksom andra till den manliga. Människor har i alla tider haft en känsla av att vara utelämnad åt makter starkare än hon själv och försökt finna utvägar att påverka skeendena, sitt eget öde genom att påtvinga makterna, gudarna sin egen vilja. Bakom polariteten, dualismen ligger också begrepp som är svårgripbara och som enligt vissa forskare gör att de olika hälfterna också betraktas och betraktar sig själva som ren oren. Med de begreppen förbinds ofta helig ren och oren profan. Genom tiderna kan vi se hur man har kopplat samman de här begreppen när det gäller kvinnosynen. Håret, blodet, sexualiteten, fruktbarhet, allt som har med kvinnor och livskraft att göra har betraktats som farligt och tabubelagt. Menstruationen gjorde en kvinna så oren att hon måste isoleras och undvika kontakt. Sådana tankar har vi för med oss ända in i vår tid. Från Kristdala i Småland omtalas att kvinnliga faddrar icke fick ha sin rening, eller något därav på sina kläder, ty då kan barnet bli skinnlöst där-nedom-sig. Av nämnda anledning förekom det att faddrar lämnade återbud och inte kom på dopet. Ända in på 1800-talet kyrktogs en kvinna första söndagen efter bröllopet eftersom man ansåg att hon måste oskadliggöras efter deflorationen . Kvinnan fick då stå i vapenhuset där prästen läste en bön över henne innan hon fick beträda kyrkorummet. Också efter en barnsäng måste kvinnan hållas avskild för att sedan kyrkotagas, om hon fött en dotter varade denna ofrivilliga avskildhet dubbelt så lång tid. Denna sed förekom ända in på 1900-talet i Sverige.[55]

Myten om kvinnas orenhet kom in i kristendomen via judendomen och 3 Mos:12, som talar om barnaföderskors rening Kvinnans historia och sambanden mellan kyrkans kvinnosyn och kvinnans ställning inom kyrkan, ingår i föreställningar som inte är av kristen natur utan går tillbaka på världsvida föreställningar som är långt äldre än kristendomen.

7.2 Den Lutherska kallelseläran kontra kvinnors offentlighet

Under 1800-talet höjdes det krav på att utvidga kvinnans verksamhetsområde. Det skapade en konflikt som först och främst bottnade i den lutherska kallelseläran. Om kvinnan tilläts vidga rummet för sin existens kunde det hända att hon oavsiktligt kom att integreras i den offentliga verksamhet som hittills varit förbehållen mannen. Enligt Luther hade mannen och kvinnan tilldelats olika roller i skapelsen och den offentliga rollen var avsedd åt mannen. Att rubba den ordningen kunde tolkas som ett uppror mot Gud. En kvinnas ära var oupplösligt förenad med hennes roll i den privata sfären, som mor och maka och husmor.[56]

Det som fick emancipationen att ta fart var att ett allt större antal kvinnor ur samhällets övre skikt kom att stå kvar i det ogifta ståndet. Problemet med dessa kvinnors försörjning kom att aktualisera frågan om kvinnans kallelse. Eftersom Luther inte höll celibatet högt hade inte jungfruståndet någon hög status utan en kvinna konstituerades i moderskapet. Själva den biologiska funktionen för kvinnan utgjorde hennes kallelse, att föda och vårda familjens barn. Detta var förstås en omöjlighet för alla kvinnor eftersom det under 1800-talet fanns ett kvinnoöverskott och bli mor utan äktenskap var förstås inte önskvärt, även om det var långt från ovanligt. Bland enhetskyrkans representanter verkar det ha rått enighet om denna kallelse för kvinnan, och också om hur den skulle förverkligas. Inom äktenskapet.[57]

Luther avvisade nunneståndet som en högre kallelseform, men framhöll moderskapet som ämnat åt hela kvinnokollektivet. Han kritiserades för sina tankar om det allmänna prästadömet, i samband med detta uttalade han sig själv om kvinnans delaktighet i samfunds- och kyrkolivet. I hans uttalanden framgår det att han avvisade tanken på kvinnan i en offentlig förkunnarroll, därtill ansåg han inte henne biologiskt eller intellektuellt kapabel även om han inte hade något principiellt emot det. Han hänvisade också till kvinnors svaga röstresurser som förhindrade dem att tala offentligt.[58]

Detta är bakgrunden till kyrkans syn på kvinnan och hennes kallelse som funnits med sedan reformationen. Den Lutherska tvåregementsläran innehåller en könskonstruktion som förstärker och håller kvinnor kvar i underordning. Detta innebar att de stränga moralkodex som upprättades främst kom att gälla kvinnorna. Genom att kontrollera främst kvinnors sexualitet skyddade man också samhällsekonomin eftersom äktenskapet var ett sätt att förflytta ägande av jord och gårdar, och befästa maktstrukturer.[59]

7.3 En radikal ansats

I den lutherska kallelseläran finns det ändå radikala positiva element. Det fanns en fokusering på kvinnan som andlig fostrare, detta gjorde att man i den lutherska traditionen faktiskt erkände behovet av kvinnobildning. Detta bör ha påverkat de krav på bildning som kvinnor i en kristen kontext ställde på 1800-talet. I sitt ansvarsområde som föreståndare för hushållet och barnen har kvinnor också haft stora möjligheter att påverka sin omgivning.

En annan radikal ansats hos Luther är tanken på ett allmänt prästadöme, som åtminstone teoretiskt gav utrymme för kvinnan som predikant. Det finns forskningsresultat som visar att kvinnor i initialskedet efter reformationen hänvisade till Luthers lära om det allmänna prästadömet för att få medverka i såväl profana som kyrkliga sammanhang..[60]

7.4 1800-talets samhälle

I 1800-talets samhälle var alltså kvinnan alltjämt hänvisad till hushållsståndet, där skulle hon i enlighet med hustavlans bud vara sin man underdånig. Visserligen gällde en total likhet inför Gud men i samhället tilldelades var och en en bestämd position från vilken han eller hon skulle verka i samhället. Underordningen var underställd det världsliga regementet, i den andliga världen rådde jämställdhet. Just detta kan kvinnor ha använt som ett argument i sin emancipationsprocess. Religionen kan alltså ha fungerat som ett styrmedel.[61]

Större delen av det svenska prästerskapet stod för en konservativ hållning gentemot kvinnors frigörelseprocess. Även om bilden inte saknar nyanser så fungerade många som en bromskloss för utvecklingen. Men det fanns också sådana som ställde sig positiva till olika betänkanden, som i debatten 1862-63, där man ville utvidga kvinnors rättigheter. Detta grundade sig på det faktum att ett stort antal kvinnor behövde integreras på grund av det rådande kvinnoöverskottet. Det tycks alltså som ekonomin snarare än ideologin gav upphov till reformer. Den ekonomiska liberalismens idéer om att varje arbetande person var en resurs i samhället gav inget utslag när det gällde kvinnor. Det tog lång tid att vinna insteg på arbetsmarknaden men den lutherska enhetskyrkan tvingades omvärdera en på Bibeln och tradition vilande könskonstruktion.[62]

7.5 Kyrkan som banbrytare för kvinnors bildning

Via folkskolan, som låg under kyrkans ledning ända fram till 1900-talet, fick också flickor del av den undervisning som samhället inrättat för hela befolkningen, i enlighet med 1842 års folkskolestadga. Från prästerståndet hördes enstaka protester, och kommentarer som Det ser ut som om avsikten vore, att ock kvinnor skulle komma att framledes deltaga i offentliga angelägenheter. Olika undervisningsplaner för pojkar och flickor förordnades. Det fanns alltså en vaksamhet mot en högre utbildning för flickor. Det kom förslag om att den progressiva undervisningen i skolan skulle förbehållas gossebarn med god fattningsgåva. Flickorna ansågs behövas i hemmen där de skulle vänjas vid olika kvinnliga sysslor så snart som möjligt för att kunna för att kunna bidra till sin och hushållets försörjning. Detta gällde inte alla utan prästerståndet i stort hade inget att anföra mot att folkskolans undervisning gjordes tillgänglig för båda könen, även om många tyckte det var onödigt med tanke på kvinnans kallelse som maka och mor. De flesta röstade också för en gemensam läroplan för båda könen.

Under nästkommande decennium stödde prästerskapet flera av de förslag som hade till avsikt att utvidga undervisningen för flickor. Krav på bildningsreformer kom dessutom vid flera tillfällen från prästerståndets ledamöter i riksdagen. Efter ett yrkande av ärkebiskop J O Wallin, tillkom den Wallinska skolan, det skulle vara en utbildningsanstalt som skulle förbereda flickorna för deras sanna bestämmelse. Vid 1856-58 års riksdag uttalade prästerståndet sitt stöd för högre utbildning för kvinnor, man ville också ge tillträde till konstfackskolan. Diskussionerna blev ofta heta mellan de två olika riktningarna, den ena för och den andra emot mer och högre utbildning också för flickor. Somliga menade att en fortsatt utbildning kunde äventyra samhällets och kvinnans moral, medan andra avsåg att effekten tvärt om skulle öka moralen på alla områden.[63]

7.6 Kristen kontexts motstånd

Den etablerade kyrkan bidrog inte nämnvärt till att underlätta den unga kvinnorörelsen kamp. Man vägrade envist att rucka på den könsordning som man ansåg vara den genuint lutherska. Kvinnosakskämpar som Sophie Adlersparre hävdade att den kvinnosyn som enhetskyrkan gav uttryck för inte överensstämde med en sann kristendomstolknings frihetsbegrepp. Genom att ta sin utgångspunkt i bibelord som inte speglade den sanna kristendomen lade kyrkans företrädare hinder i vägen för både kvinnans frigörelse och sedligheten. När kvinnorna vägrades tillträde till offentligheten vägrade man också henne att med sin medfödda, skapelsegivna sedlighet genomsyra samhällsmoralen. En kyrka som ansåg att kvinnan var ett lägre väsen och räknade barnsbörden som hennes andeliga räddning kunde inte anses som kristlig.[64]

8 Hur kan man gå vidare

Det finns många spår man skulle kunna gå vidare med. En såpass här kort uppsats har ett stort problem och det är att man tyvärr bara hinner skrapa på ytan på mycket, man hinner aldrig ner ordentligt på djupet. Ändå har den givit mycket för mig som författare för förståelsen för fri folkkyrka och olika sammanhang. Så har jag ju läst så oändligt mycket mer än vad man kan få med i en uppsats på 40 sidor. En sak som vore intressant att undersöka närmare är debatten inom baptismen på 1890-talet angående de kvinnliga evangelisterna. Om Nelly Hall kommer det så småningom ut en avhandling från Mitthögskolan som jag ser mycket fram emot att läsa.

Jag skrev själv om Lina Sandell i höstas och jag hade gärna fortsatt skriva om hennes liv, relationer, gudsbild och annat som jag tycker är intressant. Här dyker hon upp igen om än kort. De biografier som finns om Lina Sandell är inte speciellt bra, den mest heltäckande och i mitt tycke den bästa är Oscar Lövgrens bok Lina Sandell, där kunde någon göra en insats och skriva en bok som inte är romantiserad, utan vetenskaplig. Sophie Adlersparre vore också intressant att undersöka närmare, lika så Frälsningsarmén med sin liberala inställning till kvinnor.

Ytterligare en sak av intresse är varför kvinnorna inom t.ex. Svenska Missionsförbundet motarbetade sig själva när förslag lades fram om att kvinnor skulle få yttrande- och rösträtt och så småningom rätt till styrelseposter. Det är helt fel om man tror att männen alltid är de som lägger hinder ivägen för emancipationen. Varför det är så är en intressant aspekt. Det finns mycket mer av intresse, om man bara har tid, lust och möjlighet finns det ett enormt fält att utforska.

9 Sammanfattning och Slutsats

En person från vikingatiden hade mycket väl kunnat känna igen sig om han kommit tillbaka till Sverige i början på 1800-talet, därefter accelererade samhällsförändringarna i allt snabbare takt. Synen på kvinnan i början av seklet var i stort sett oförändrad och inte minst kyrkan hade bidragit till att konservera den. Den kyrkliga synen på kvinnan präglades av en enhetlig uppfattning om kvinnan, hennes uppgifter och hennes ställning. I enlighet med den lutherska treståndsläran uppfattades kvinnan som en del av ett kollektiv eller en kategori, d.v.s. som maka, moder och husmoder. 1800-talets kvinnoideal kan mycket väl ses med Maria, den rena lydiga som förebild, för den som inte underordnade sig fanns Eva som det varnande exemplet. Mitt i allt detta började ett medvetande hos kvinnor växa fram, en protest mot underordning, romantisering, omyndighet, rättslöshet, brist på tillgång till utbildning och möjlighet till egen försörjning.

Om man studerar opinionsbildande predikanter och deras kvinnosyn kan man hos t.ex. J O Wallin finna typiska exempel på det rådande kvinnoidealet. En kvinna bör först och främst äga en ren och hjärtlig fromhet, en kvinna utan tro är ett störande missljud i skapelsen. En kvinna bör också äga en anspråkslös och oförställd blygsamhet, och hennes kärlek är en allt försakande och uthärdande. Många ledande och kända predikanter predikade på samma tema. Henric Schartau, Carl Fredrik af Wingård, Carl Peter Hagberg, Frans Michael Franzén m.fl

Den första egentliga friförsamlingsrörelsen av betydelse i Sverige före 1870-talet var baptismen, den första Svenska församlingen bildades i Vallersvik i Halland 1848. Från 1870-talet kom den kongregationalistiska rörelsen att svepa fram över landet med P. Waldenström som den store religiöse folkledaren. Inom den etablerade kyrkan kom också en väckelse ledd av prästen Hans Jacob Lundborg, 1856 samlades några missionsvänner och lade grunden till EFS. 1882 startade Frälsningsarmén sitt anfall på Sverige under fanan med orden Blod och Eld.

Frälsningsarmén är en unik företeelse för 1880-talets Sverige, inom armén finner vi en ovanlig syn på kvinnan. Många av de kvinnliga officerarna var unga. De första Svenska församlingarna leddes alla av kvinnliga officerare till att börja med. Efter William Booths död minskade det kvinnliga ledarskapet i armén. Detta visar på att ledarna har stor betydelse för en rörelses syn på olika frågor som kvinnornas uppgift och möjligheter, Catherine Booths styrka och egen predikobegåvning låg också bakom mycket av kvinnornas framgångar inom Frälsningsarmén och den sällsynta möjlighet de fick att ta ledaransvar.

År 1856 bildades EFS (evangeliska fosterlandsstiftelsen) som en självständig organisation inom folkkyrkan. Här ser vi ett tydligt pietistiskt drag. Man var kritisk mot de liberala folkkyrkoprästerna, men ville inte lämna statskyrkan. Tongivande personer inom rörelsen var bl.a Carl-Olof Rosenius, Hans Jacob Lundborg, Bernhard Wadström och Waldemar Rudin. EFS betonade läkmannaansvaret och det allmänna prästadömet, någon debatt om kvinnliga pastorer eller predikanter tycks inte ha förekommit utan man har följt Svenska Kyrkan tidsmässigt. Kvinnor hade tillträde till kortare kurser för missionärer på Johannelund. På det hela taget tycks inte frågan ha varit brännande.

I början av 1890-talet uppstod en debatt inom flera fria samfund, huruvida kvinnliga evangelister kunde vara bibliskt och tillbörligt. Det då relativt nybildade Helgelseförbundet hade i slutet av 1880-talet börjat sända ut kvinnor för att evangelisera, Pastor John Ongman tog upp tanken inom Baptistförbundet och stödde den. Ongman som tidigare varit pastor i den Svensk-Amerikanska baptistförsamlingen i Minnesota hade en friare syn på kvinnor än många andra svenska män vid den här tiden.

Inom Svenska misionsförbundet fördes det ingen större diskussion om kvinnor som predikanter, det gällde snarare vad en lekman borde och kunde uträtta i församlingen. De män som fanns i ledningen för Svenska missionsförbundet kom ursprungligen till stor del från EFS, och då det inte var frågan om kvinnliga predikanter som splittrade samfundet, är det inte heller att förvänta sig en annan kvinnosyn inom SM är inom EFS. Den frågan hade inte varit aktuell innan och var det inte nu heller.

Trakasserier från grannar, kyrkan och samhället med förhör hos prästen och fängelsestraff för villoläran hörde till vardagen för de människor som på grund av sin tro ville lämna folkkyrkan. De nya rörelserna gick uppenbarligen inte att stoppa med våld och hot även om utvecklingstakten för väckelserörelserna sedd över landet var ojämn. Från att ha varit samhällets ansvar och inte individens kom nu de nya fria kyrkorna som en frisk fläkt i det föråldrade stelnade. De nya kyrkorna var inte heller förbundna med samhället och dess olika politiska och sociala funktioner som den etablerade kyrkan.

En sak som är intressant är att de argument som framlades både för och mot kvinnor som predikanter, hämtades ur Bibeln, alla debattörer var djupt kristna människor. Diskussionen kom snarast att gälla hur vissa bibelord skall tolkas. En diskussion som fördes från båda lägren handlade om kvinnans naturgivna plats. Förespråkarna för kvinnliga predikanter ansåg att hon kunde sprida ordet så länge det inte inverkade menligt på hennes husliga plikter. Att kvinnorna syns så dåligt i frikyrkorörelsen är underligt med tanke på att det skulle kunna kallas en kvinnorörelse. Av de matrikelförda medlemmarna var 2/3 kvinnor.

Genom tiderna kan vi se hur man har kopplat samman dualistiska begrepp som ljus-mörker, gott-ont, kvinna-man när det gäller kvinnosyn. Håret, blodet, sexualiteten, fruktbarhet, allt som har med kvinnor och livskraft att göra har betraktats som farligt och tabubelagt. Menstruationen gjorde en kvinna så oren att hon måste isoleras och undvika kontakt. Dessa uppfattningar har funnits med sedan långt före kristen tid, myten om kvinnas orenhet kom in i kristendomen via judendomen och 3 Mos:12.

Under 1800-talet höjdes det krav på att utvidga kvinnans verksamhetsområde. Det skapade en konflikt som först och främst bottnade i den lutherska kallelseläran. Enligt Luther hade mannen och kvinnan tilldelats olika roller i skapelsen och den offentliga rollen var avsedd åt mannen, att rubba ordningen var att göra uppror mot Gud. Den Lutherska tvåregementsläran innehåller en könskonstruktion som förstärker och håller kvinnor kvar i underordning. Detta innebar att de stränga moralkodex som upprättades främst kom att gälla kvinnorna. Det som fick emancipationen att ta fart var att ett allt större antal kvinnor ur samhällets övre skikt kom att stå kvar i det ogifta ståndet. Problemet med dessa kvinnors försörjning kom att aktualisera frågan om kvinnans kallelse.

I den lutherska kallelseläran finns det radikala positiva element. Kvinnan accepterades som andlig fostrare, detta gjorde att man erkände behovet av kvinnobildning. I sitt ansvarsområde som föreståndare för hushållet och barnen har kvinnor också haft möjligheter att påverka sin omgivning. En annan radikal ansats hos Luther är tanken på ett allmänt prästadöme, som åtminstone teoretiskt gav utrymme för kvinnan som predikant.

Den etablerade kyrkan bidrog inte nämnvärt till att underlätta den unga kvinnorörelsen kamp. Man vägrade envist att rucka på den könsordning som man ansåg vara den genuint lutherska. Genom att ta sin utgångspunkt i bibelord som inte speglade den sanna kristendomen lade kyrkans företrädare hinder i vägen för både kvinnans frigörelse och sedligheten. När kvinnorna vägrades tillträde till offentligheten vägrade man också henne att med sin medfödda, skapelsegivna sedlighet genomsyra samhällsmoralen

Kan man då säga att kvinnornas utvecklingsmöjligheter ökade på grund av frikyrkornas etablering? Ja, visserligen gäller det inte alla samfund, men även de mindre framåtsträvande hade möjligheter öppna för kvinnor som inte funnits inom folkkyrkan. Mission var ett sådant nytt fält. Inom vissa fanns det en öppenhet som saknade motstycke i vårt land. Frälsningsarmén är en sådan organisation. Det verkar som ledarskapet har en stor betydelse för hur man ser på kvinnor. De mest progressiva organisationerna, Frälsningsarmén och Svenska Baptistsamfundet hade båda sina rötter utomlands i England och Amerika där kvinnliga förkunnare verkat sedan lång tid. Catherine Booth, maka till Frälsningsarméns grundare hade stort inflytande över Frälsningsarméns kvinnovänliga inriktning. Också John Ongman, baptistpastor hade inspirerats av henne. De rörelser som emanerade ur Folkkyrkan och i sitt ledarskap hade präster som tidigare hade verkat där, verkar i mångt och mycket ha tagit med den gamla synen. Det som är nytt är missionsverksamhet och läkmannainflytande, men då främst för män.

Kvinnorörelsen, arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen medverkade också till förändringarna. Men eftersom kvinnosynen hade sin grund i den lutherska treståndsläran som uppfattade kvinnan som en del av ett kollektiv eller en kategori, d.v.s. som maka, moder och husmoder skyndade frikyrkobildningen på samhällsförändringarna. Deltagande i frikyrkorna var inte riskfritt, människor blev landsförvisade, bötfällda, tvångsdöpta och kastade i fängelse upprepade gånger för sin tros skull. Samtidigt gav frikyrkorna många människor en helt ny status.

Kvinnoöverskottet och utbildning för båda könen var också en faktor som fick emancipationen att accelerera trots motstånd främst från konservativa präster som strävade mot utvecklingen. Det gällde både stad och landsbygd från norr till söder även om utvecklingen inte kom på en gång utan gick ryckvis över landet.

dasher-data 4.11-2 / usr / share / dasher / training_swedish_SE.txt